Hur gick mars?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I mars har vi släppt ut 1.306 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 237 kg per person, nästan 3 gånger vår budget… Under halva månaden har flickvännen bott hos oss, så vi är en mer i hushållet.

Mars månad har präglats av coronaviruset som drabbat världen. För familjens del har det inneburit att vi åkt något mer bil till jobbet för att undvika smitta i kollektivtrafiken. Vi har också haft två gymnasieungdomar hemma på nästan heltid andra halvan av månaden – och de har då ätit mer hemma. Mammans företag har drabbats av avbokningar både på grund av sjukdom och på grund av smittbegränsning, så det blir till att hushålla även med pengarna framöver!

Boken Den obeboeliga planeten

Coronaviruset är också en påminnelse om vad vi riskerar med vår nuvarande livsstil. Viruset tros ha sitt ursprung i marknader för vilda djur i Kina. Dessa marknader stängdes ner tillfälligt under utbrottet i Kina, skriver WWF som också uppmanar Kina att fortsätta hålla dem stängda. När virussjukdomar överförs till människor i stora städer sprids det snabbt och vi lever i en global värld, där flygresor gör att smittor på kort tid sprids över hela världen. I boken Den obeboeliga planeten ägnar David Wallace-Wells ett helt kapitel åt “Uppvärmningens farsoter”. Klimatforskare och epidemiologer har förutsett att det kan bli vanligare med den här typen av pandemier.

Hur gick mars i siffror då?

Bostaden: Solcellerna har producerat 449 kWh i mars, varav vi har exporterat 129 kWh ut på elnätet! Vi har köpt 1.561 kWh jämfört med 2.276 kWh förra året i mars. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 83% av förra årets förbrukning. Mars elförbrukning motsvarar 245 kg CO2 i utsläpp. Vi har använt 102 liter vatten per person och dag jämfört med 78 liter som minst. Svalna säger att bostaden motsvarar 78 kg CO2-utsläpp i mars, utöver elen som inte är medräknad. Totalt för bostaden blir det 323 kg.

Bilen: Vi har som sagt åkt lite mer bil till och från jobbet i mars, utifrån risken att bli smittad av det nya viruset. Vi har även storhandlat med bilen för att även hjälpa mormor. Vi har totalt kört 979 km i mars och våra bilresor har släppt ut 113 kg CO2. Förra året körde mamman 964 km under mars månad, så tyvärr har det ökat i år. Förutom själva bensinen kostade bilen 107 kg CO2 att bara ha parkerad enligt Svalna. Svalna beräknar vidare att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 144 kg CO2-utsläpp i mars. Transporterna blir då 364 kg koldioxidutsläpp totalt. 

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för mars är 393 kg. Det innebär ungefär 71 kg/person eftersom vi halva månaden varit sex personer i hushållet. Svalna säger 330 kg för livsmedel i mars, vilket motsvarar 60 kg per person. Svalna lägger till 19 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 412 kg CO2-utsläpp totalt, då ICAs beräkning antagligen stämmer bättre och 19 kg för utemat tillkommer. Hur som helst har våra matinköp ökat i mars, vilket förstås hänger ihop med att vi är fler hemma hela tiden när gymnasieskolorna har stängt.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 153 kg CO2 under mars, varav 79 kg till husdjuren och ett tandläkarbesök för mamman på 13,5 kg CO2. Mamman handlade också en del på IKEA under mars, bland annat för att kunna inreda ett hemmakontor. Inköpen där gick på 54 kg koldioxid enligt Svalna. Totalt har familjen lagt 207 kg CO2 till butiken i mars. Att husdjuren blivit dyrare beror dock mycket på att vi väljer bättre produkter. Vi köper svensk kattmat med viltkött och dyrare kattströ gjort av träflis i stället för bentonitlera. Eftersom Svalna räknar med medelvärde CO2 per utlagda kronor i olika kategorier så slår det lite tokigt ibland.

Börsen har mamman inte gjort något åt i mars, den har däremot drabbats hårt av situationen i världen. Mamman väljer att avvakta med förändringar just nu. Pengarna på banken kommer att behövas framöver till familjens utgifter, eftersom mammans företag drabbas av många avbokningar på grund av viruset.

Åter igen kan vi konstatera att det är en utmaning att koldioxidbanta! Vi har påverkats av coronaviruset så att vi är mer hemma och fler i familjen, vilket gör att våra utsläpp ökat något. Å andra sidan minskar de totala utsläppen i samhället. Mamman hörde på radion att biltrafiken minskat med 20% enligt Trafikverket, vilket ju är en positiv nyhet mitt i eländet.

Minskat klimatavtryck

Målet med vår resa är att minska vårt klimatavtryck. Som mamman skrivit i flera inlägg har vi egentligen bara ett utrymme på 1 ton per person och år, eller 83 kg per person och månad. Mamman redovisar och räknar på olika sätt vårt avtryck i våra månadsvisa rapporter. Hela bloggen handlar om hur vi jobbar för att minska vårt avtryck både i det stora (som att minska bilkörandet) och i det lilla (som att laga mat på rester).

Ett annat sätt att titta på förändringen är att göra samma test regelbundet. Mamman har nu gjort Klimatkalkylatorn för tredje gången. Första tillfället var i januari 2019, sen gjorde mamman om den i juni 2019 och nu igen i mars 2020. Här nedan kan ni se förändringen i bilder. Det är fortfarande Bilen – Resor som är vår största post. Samtidigt har vi enligt deras beräkning minskat vårt avtryck från 6,97 till 5,53 ton/person och år. Under samma period har svenskens snitt minskat från 10,7 till 9 ton/person och år – en positiv utveckling!

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 6,97 ton.
Våra utsläpp i januari 2019
Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 5,89 ton.
Våra utsläpp i juni 2019
Våra utsläpp i mars 2020 – en minskning med nästan ett och ett halvt ton per person!

Det är positiva nyheter att vi tillsammans i Sverige lyckas minska våra utsläpp med cirka 1,5 ton på ett år. Samtidigt ligger samhällsutsläppen enligt testet kvar på 2,14 ton CO2e per person och år. Här finns mer att göra!

Att bli vän med sina grannar och att stötta engagemang är två av tipsen (70 och 104) i Naturskyddsföreningens årsbok. Mamman har via Facebook hittat en mycket drivande och klimatengagerad kvinna som bygger nätverk av likasinnade i vår kommun. Mamman träffade henne för att prata om att starta en lokal Klimatklubb med bokcirklar för omställningsprat. Spännande!

Vi behöver fortsätta visa våra politiker att vi önskar förändring. Demonstrera, skriva medborgarförslag och samverka i stort och smått. Sök på Klimatklubbens hemsida och se om du hittar en lokalklubb i ditt närområde!

Ruttna bananer?

Inför skidresan köpte mamman bananer, för det finns väl inget mer praktiskt mellanmål till resan? Vi kom hem med nästan lika många bananer i packningen som vi rest iväg med. Sedan låg de på köksbänken och mognade och mognade och mognade…

Bananer är enligt en Sifoundersökning den matvara vi slänger tredje oftast (efter bröd och gurka). Oj så dåligt samvete mamman fick! Bananerna måste ju tas tillvara. Matsvinn är ett stort klimatproblem och bananer transporteras ju dessutom lång väg. De mamman köper är alltid ekologiska och i möjligaste mån fair trade. Bananer är en av de grödor som det är absolut viktigast att köpa ekologiskt (tillsammans med kaffe och choklad), för att de besprutas så hårt att plantagearbetarna blir sjuka av giftet. Föreningen Svensk mat- och miljöinformation och Naturskyddsföreningen har båda skrivit mer om detta. Det är också tips 116 i Naturskyddsföreningens årsbok att köpa ekologiska bananer.

Genom en snabb googling hittade mamman flera recept på banankaka. Valde ett som verkade gott med ingredienser som familjen hade hemma och satte igång.

Här framgår tydligt hur väldigt mörkbruna skalen hunnit bli. Bananerna var till och med lite torra inuti, så mamman mosade dem med havremjölk.

Efter att hela familjen älskade kakan, vågar mamman rekommendera det här receptet på banankaka! Det är dessutom otroligt pedagogiskt med steg för steg bilder. Till och med storebror, som avskyr bananer som är det minsta bruna, gillade verkligen kakan! Ett riktigt, riktigt bra sätt att använda bananer som legat alldeles för länge!

Banankakan tog snabbt slut! Bra betyg 🙂

Testa gärna denna kaka och berätta vad du tyckte!

Ren och snygg

Inlägget innehåller reklam i form av sponsrade annonslänkar till Jordklok.

Mamman vet inte hur stor inverkan på klimatet alla kemikalier och olika produkter egentligen har. En del kemikalier framställs med stor klimatpåverkan och att de har inverkan på miljön och den biologiska mångfalden står väl klart. Bästa rådet när det gäller hygien- och kosmetikaprodukter är att välja produkter med så få ingredienser som möjligt – kanske rent av hemmagjorda! Mamman tipsar här om flera favoriter för hygien och kroppsvård. Medveten konsumtion har en guide till innebörden i olika hållbarhetsmärkning av kosmetikaprodukter.

Renlighet är viktigt för oss nutidsmänniskor. Ingen vill lukta illa! Samtidigt skadar vi hudens naturliga skydd genom överdrivet tvättande. När huden torkat ut är det skönt att smörja in den igen – men håll koll på vad du använder, så att det inte är en produkt som torkar ut!

Kokosolja – så mångsidig!

Hudkräm: Mamman älskar ren kokosolja som hudkräm. Mamman köper Kung Markattas olja, då burken är lagom stor. Kokosolja förvarar mamman kyld och vid behov skrapar mamman loss lite med en sked, värmer i händerna och smörjer huden. Även storebror tycker att kokosolja är en fantastisk ansiktskräm. Flickvännen som utbildar sig till stylist bekräftar att kokosolja är en bra kräm för torr och äldre hy, men den kan dock orsaka finnar då den kan täppa till porerna. Kokosolja är antiinflammatorisk och antibakteriell.

Att tvätta sig med olja i stället för tvål skyddar huden.

Handtvål Ringblomma citrus från Malin i Ratan på luffakudde.

Tvål: Mamman har fastnat för handgjorda ekologiska tvålar från Malin i Ratan i Västerbotten. De innehåller solrosolja och funkar både som kroppstvål och schampoo. Mellanbror tvättar numera håret med dem, så slipper han den kalla rinnande tvålen vi hade förut som han bara tyckte var obehaglig i händerna. Även pappan har fastnat för en ekologisk hårdtvål som han fick i julklapp av en god vän. På handfaten har vi även pumptvål i form av en del vatten och en del såpa (ICAs ekologiska utan parfym). Det fungerar utmärkt som handtvål! Och du har väl inte missat att du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du tvättar händerna för att bli riktigt ren? 😉

Shampo: Mamman tvättar som sagt håret med bikarbonat – lös en matsked i en deciliter hett vatten. Mamman blandar i en liten kanna och häller över i en gammal schampo-flaska. Vänta till blandningen har en behaglig temperatur, häll i hårbotten och på eventuella längder och tvätta. Det löddrar inte och du får skrubba lite själv, men rent och mjukt blir det! Lite (med betoning på lite) kokosolja i hårbotten tar bort både mjäll och klåda.

Deodorant: Mamman tycker att det är att hitta en fungerande deodorant och har provat flera olika ekodeodoranter som luktar illa efter en dags användning – inte kul! På Facebook hittade mamman ett tips om ett recept att göra hemma, som hon provade för några veckor sedan.

Det roliga med den här deodoranten är att den faktiskt fungerar! Den enda lukt som mamman känt (och hon har använt både pappan och storebror som kontroll) har varit en lätt doft av kokos.

KaliFlower Organics hand- och fotsalva

Fotvård: Slutligen vill mamman tipsa om en bra produkt för riktigt torra händer och hårda fötter: ekologisk lanolinsalva från KaliFlower Organics. Lanolin är ullfett (alltså inte vegansk) och liknar hudens eget fett. Salvan gör underverk för hårda fötter och doftar dessutom gott! Ett bra komplement till mammans egenkokade ringblomssalva.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Detta bör vi undvika helt

PFAS (högflourerande ämnen) är farlig ingrediens som finns i en del smink. Naturskyddsföreningen driver sedan 2017 ett projekt för att få kosmetikaföretagen att fasa ut ämnet ur sina produkter. PFAS är en grupp mycket skadliga ämnen, som kan påverka reproduktionen, vara cancerframkallande och mer som vi ännu inte vet. Det finns även i kläder, möbler, matförpackningar och rengöringsmedel bland annat.

Mineralolja (tex petroleum oil, paraffinum) är ett annat ämne som är bäst att undvika. Det är en biprodukt vid utvinningen av råolja. Usch! Den gamla ramsan “allting går att sälja med mördande reklam” kommer osökt upp i mammans huvud… Mineralolja finns i många kosmetikaprodukter, men är egentligen skadligt för huden, då det täpper till porerna och bildar en hinna utanpå. Exempelvis Vaselin och Idomin är gjort av mineralolja, skriver Linnea Hermansen på Linneas lilla gröna.

Mikroplaster är ett tredje ämne vi vill undvika. Mikroplast finns i krämer och kosmetika och plast är som bekant också en oljeprodukt. Det förstör våra hav och vi innehåller numera alla en mängd plast som vi får i oss via födan.

Hur gick februari?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I februari har vi släppt ut 1.089 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 218 kg per person. Det motsvarar en femtedel av vår hållbara årsförbrukning…

Bostaden: Solcellerna har producerat 158 kWh i februari, varav vi har exporterat 17 kWh ut på elnätet! Vi har köpt 1.820 kWh jämfört med 2.224 kWh förra året i februari. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 88% av förra årets förbrukning. Det syns tydligt på bilden från de dagar vi var bortresta att utomhustemperaturen påverkar elanvändningen i vårt hus ordentligt, elförbrukningen stiger med 20 kWh när temperaturen sjunker från +5° till 0°. Februaris elförbrukning motsvarar 258 kg CO2 i utsläpp.

Vi har använt 100 liter vatten per person och dag jämfört med 78 liter som minst, när mamman justerar för de fem dagar vi var bortresta. Svalna säger att bostaden motsvarar 104 kg CO2-utsläpp i februari, utöver elens 258 kg, som inte är medräknade. Totalt för bostaden blir det 362 kg.

Bilen: Varken mamman eller pappan har kört bil till jobbet någonting i februari. Alla körda kilometer är alltså privata: 1.295 km. Vi har ju gjort en längre semesterresa i februari, så det blev en del extra bilmil. Räknar vi bort den resan har vi kört 295 km privat i februari. Jämför vi med 2018 och 2019 då mammans bil gick dryga 700 km vardera utan semesterresa, har vi dragit ner ordentligt på bilkörningen! Totalt har våra bilresor släppt ut 149 kg CO2 i februari.

Svalna säger att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 200 kg CO2-utsläpp i februari. Då är förmodligen storebrors 120-dagarskort medräknat, vilket påverkar beräkningen. Vi får tyvärr onödigt höga utsläpp på kollektivtrafiken på grund av att vi åker på reskassa. Transporterna blir då 349 kg koldioxidutsläpp totalt.

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för februari är 209 kg. Det innebär 42 kg/person. Svalna säger 222 kg för livsmedel i februari, vilket motsvarar just de 44 kg som är FN:s klimatmål. Svalna lägger till 16 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 238 kg CO2-utsläpp totalt utifrån Svalnas beräkningar (-10 kg om vi räknar med ICAs).

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 168 kg CO2 under februari varav 64 kg gick till skidresan och 63 kg till husdjuren. Mamman anser dock att det är för högt räknat att slädhundsutflykten ska ha släppt ut 27,5 kg koldioxid utöver den bilresa vi gjorde dit och vår medhavda matsäck. Mer rättvisande blir nog 140 kg CO2 till butiken i februari.

Börsen har mamman tyvärr inte gjort någonting alls åt under februari. Det är svårt detta med pengar och hur de arbetar i skymundan…

Åter igen kan vi konstatera att det är oerhört svårt att koldioxidbanta! Bostaden orsakar stora utsläpp och även så klart en semesterresa med bil. Enligt Svalnas beräkningar har vi trots allt minskat våra utsläpp med drygt 35 % jämfört med februari förra året. Vi fortsätter att sträva efter att minska våra utsläpp och hoppas att i mars vänder trenden nedåt igen!

Skidsemester

Mamman lydde sitt eget tips och kopplade ner från bloggandet i hela två veckor 🙂 Under den tiden har vi hunnit åka på sportlov till Branäs i norra Värmland, hela familjen plus flickvännen. Dessutom åkte mammas syster och svåger dit. Det var en riktig toppensemester: “bästa sportlovet” enligt alla bröderna!

Branäs satsar på skidåkning för barnfamiljer, vilket de lyckas riktigt bra med. En del av den fina upplevelsen ska tillskrivas personalen i skidbackarna som var väldigt trevliga och glada hela tiden. Sex av oss åtta har i princip inte har åkt skidor förr, men vi alla åkte hem med känslan av att skidåkning är jättekul! Samtidigt gnager förstås frågan hur det kommer bli med snö framöver när klimatet blir varmare?

Vägen längs Klarälven upp till Branäs var fantastiskt vacker. Flickvännen sa att hon aldrig sett så många björkar förr. Uppifrån toppen av Branäsberget såg vi milsvitt och kunde konstatera att det var mer vår än vinter så här i slutet av februari, utom i de pistade nedfarterna.

Vi hade hyrt en stuga uppe på Branäsberget, i område Björnen. I stugan fanns ett allrum med kamin och sex bäddar fördelade på tre rum. Den hade också bastu, låst skidskåp och torkskåp (som vi inte använde). Stugan var helt perfekt för just två föräldrar, ett par tonåringar och två småbröder! Den var i fint skick och kändes väldigt lyxig efter en dag i backen.

Härlig tur med hundsläde!

En eftermiddag hade vi bokat en tur med hundsläde, då föräldrarna tänkte att det kanske skulle bli för mycket att åka skidor hela dagarna (eller till och med att ingen skulle vara road av det!). Vi åkte med Hike Huskytours som samarbetar med Branäs och fick en härlig åktur, trots att de också drabbats av det varma vädret, så att deras normala turer inte gick att köra på grund av snöbristen. Innan åkturen fick vi hälsa på de fina hundarna som gärna blev klappade, och efteråt kunde vi värma oss vid en kamin och fika lite i ett militärtält.

Hur klimatvänlig var vår semester?

Vi hyrde all skidutrustning och använde de vinterkläder vi redan hade. Storebror lånade skidbyxor. Det enda vi köpte nytt var ett par skidglasögon till storebror. Att hyra utrustning är tips 252 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Bild från Branäs kartfolder om återvinning av sopor.
Ur Branäs broschyr över området.

Mamman valde Branäs för att de inte hör till Skistar som bygger flygplats i Sälen/Trysil. Dessutom skriver Branäsgruppen på sin hemsida om sitt hållbarhetsarbete. Deras el är fossilfri sedan år 2001 och de har satsat på boenden som ligger nära backarna så att det går att ta sig dit utan bil. De använder sig av digitala möten och undviker flyg. Dessutom ber de sina kunder att sopsortera under vistelsen hos dem. Mamman har en känsla av att de satsar genuint på hållbarhet och inte bara ägnar sig åt så kallad greenwashing (att sälja mer genom att prata fint om miljöhänsyn).

Vi åkte i två bilar dit, fyra i varje bil. Tonåringarna tog pendel emellan, eftersom våra bilar startade cirka nio mil ifrån varandra. Branäs ligger 46 mil från familjens hem och vi körde tyvärr lite även på plats, så vi räknar med 100 mil tur och retur. Det innebär cirka 115 kg koldioxidutsläpp för bilresan – plus då den andra bilens utsläpp.

Vi förbrukade en del extra el under semestern. Bastun i stugan gick varm två kvällar, vilket förstås drar en del elektricitet. Helt onödigt var dock att familjen glömde bort att sänka värmen hemma och att ställa varmvattenberedaren i semesterläge. Det var slarvigt och något vi kan göra bättre nästa gång – en utmaning för oss! Att sänka värmen hemma när du är bortrest är tips 279 i årsboken.

Att semestra i Sverige är i de flesta fall mer klimatsmart än att åka utomlands. Vi mår alla bra av att slappna av och byta miljö ibland, men det krävs inte långa utlandsresor för att uppnå det!

Koppla ner

Av en slump kom mamman över boken Nedkopplad – en familj, ett experiment, ett liv utan teknik av Susan Maushart (2011) på biblioteket. Med tanke på familjens medievanor var det kanske “guds hand” som pekade henne dit? Vilken valfri stund som helst i vår familj hittar vi de flesta vid en skärm.

Full aktivitet vid dataskärmarna, mellanbror och storebror spelar.

Susan Mausharts bok berättar om hur hon får sig själv och sina tre tonårsbarn att logga ut helt från sociala medier och vilka effekter det får på familjelivet. Hon blandar berättelsen med fakta från forskning kring skärmanvändningens effekter. Hon nämner bland annat hur viktigt forskning visar att det är för barnens studieresultat att vi äter middag tillsammans i familjen, jämfört med att alla äter framför varsin skärm. Tack och lov är vi inte där i vår familj, även om det ibland med tanke på NPF blir en tillfällig lösning när någon kraschar.

Lillebror och pappa är kreativa tillsammans – på PS4 och skärm.

Boken avslutas med tio budord, bland annat: var inte rädd att ha tråkigt, låt bli att göra flera saker samtidigt, slösurfa inte och låt sovrummet vara en mediefri zon.

I Susan Mausharts familj gick barnen på ett halvår från skärmzombies till sociala tonåringar som utvecklade olika intressen (musik, matlagning) och som framför allt förbättrade sina skolresultat märkbart. Det sista hängde förmodligen ihop med att de brukat göra sina läxor samtidigt som de typ laddade ner film, var aktiva på sociala nätverk, googlade annan information och chattade. Susan själv blev också varse hur skärmberoende hon var och hur annorlunda hon upplevde världen utan ständig tillgång till sin Iphone.

Den stora vinsten för tonåringarna var en klart förbättrad sömn! Sömnen är som bekant nyckeln till kreativitet och livslust, så att skärmlivet får gå ut över den är katastrofalt.

Boken var rolig och lättläst samtidigt som den fick mamman att tänka över våra medievanor. Som flera gånger förr är det tydligt att klimat, miljö och vår egen hälsa gynnas av samma saker. Familjen är dock inte så pigg på ett liknande experiment… 🙂

Använda mer

Använda mer låter helt fel i en blogg om att värna klimatet och växla ner… Men det är faktiskt en bra idé – om du använder de saker du redan har mer!

Något mamman började med först i sommar (som säkert är gammal kunskap hos många) är att riva det sista av osten och frysa in. Familjen köper ekologisk Prästost och den har vax i botten, så det blir alltid lite kvar. Mamman upptäckte dock att det finns nästan en deciliter riven ost kvar, när vi inte tycker att det går att hyvla mer! Det blir en vinst på två sätt – dels för klimatet då ett kilo ost motsvarar 10 liter mjölk och nötkreatur orsakar stora mängder växthusgas. Dels blir det ekonomiskt, då vi slänger mindre och har riven ost i frysen när den behövs. Tidigare rev vi av den ost vi hade i kylen.

Idén om att använda mer fungerar på flera saker. Reklamen lurar oss ibland att vi behöver speciella föremål för det ena och det andra, som att det ska vara mer praktiskt.

Ett tydligt exempel är den kryddsax mamman fick i present av sin kusin för ett antal år sedan. Den har fyra blad i stället för ett på varje skär, för att finfördela färska kryddväxter. Visst fungerar det, men det fastnar bladrester mellan saxbladen och det är inte helt lätt att använda den. Framför allt kan mamman undra hur mycket kryddväxter någon ska klippa för att det ska vara försvarbart med en särskild kryddsax?

Vissa saker vill vi självklart inte använda till olika saker då det blir opraktiskt eller ohygieniskt, men om vi ser oss omkring så är vårt hem fullt av multifunktionella föremål. Vi har exempelvis kaffebryggarkannan, som ju är en kanna som går att använda till annat. Stolar kan bli stegar och träningsredskap. Böcker blir papperstyngder. De förpackningar som vi köper hem varor i går ofta att återanvända. Att ge prylarna nya funktioner är tips 6 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Multifunktionalitet är en gren där barn ofta är skickliga, då de använder sin fantasi flexibelt när de leker: en filt blir en mantel, ett skåp en grotta och en pinne ett svärd. Det är först när vi använder något riktigt mycket som det kanske är motiverat att köpa en specialgrej. Och då finns den för det mesta på second hand!

En annan tolkning av använd mer är förstås att använda allt du äger mer som i längre tid. Vi lockas att hela tiden byta ut och uppgradera oss i tron att nytt är bättre. Det är mer hållbart att använda favoritplaggen längre och att inte byta till senaste telefonmodellen, även om det finns något modernare och lite bättre.

Hur gick januari?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt.

Svalna har haft problem under en tid med anslutningen till vissa kunders bankkonton. Med reservation för att siffrorna kanske är missvisande, fast det ser ut som att många transaktioner i januari nu är med, så redovisar mamman Svalnas beräkningar igen.

Bostaden: I januari gjorde vi om klimattävlingen, så att småbröderna släcker alla lampor som inte behöver stå och lysa. De får en pinne för varje, fem om det är en förälder som glömt. Eftersom pinnarna omvandlas till enkronor har de varit väldigt motiverade! Och vi föräldrar blir förstås mer motiverade att släcka efter oss. Resultat? Småbröderna har tjänat ihop över 150 kr var! Och framför allt pappan har blivit mycket bättre på att släcka lampor.

Solcellerna har producerat drygt 44 kWh i januari, vilket är en stor skillnad mot decembers 16 kWh. Vi har köpt 2.065 kWh jämfört med 2.969 kWh förra året i januari. Det motsvarar, inräknat vår egen produktion som vi använt, 70% av förra årets förbrukning. En bra sänkning av elanvändningen! Det motsvarar 268 kg CO2 i utsläpp.

Bild från Vattenfalls hemsida Mina sidor.

Förmodligen beror sänkningen i elanvändning återigen mest på utomhustemperaturen. Årets januari har varit den varmaste sen mätningarna började…

Vi använder mer vatten nu, 103 liter/person och dag jämfört med 78 liter som minst. Det är en ökning med en tredjedel. Framför allt beror det nog på storebrors långa duschar och pappans badkarsbad.

Ett stort inköp som räknas till bostaden har vi gjort i januari, nämligen en ny dammsugare. Mamman undersökte noga vilka dammsugare som var både effektiva, tysta och el-snåla. Electrolux tillverkar dammsugare i återvunnen plast som uppfyllde familjens kriterier. Den modell vi valde Electrolux EUS8GREEN är något äldre och har utgått ur sortimentet, men finns fortfarande till salu. Den är gjord i 55% återvunnen plast, har en ljudnivå på 58 dB (ungefär som vanlig samtalston, jämfört med snittet på 74 dB – den känns jättetyst!) och energiklass A. Den förbrukar 8% mindre el än genomsnittsdammsugaren. Mamman kollade efter den på Blocket utan framgång. Föräldrarna diskuterade också behovet av dammsugare över huvudtaget, då det går att städa med mopp och sop. Det var vi dock inte riktigt mogna för än…

Svalna säger att bostaden motsvarar 134 kg CO2-utsläpp i januari, utöver elens 268 kg, som inte är medräknade. Totalt för bostaden blir det 402 kg.

Bilen: Mamman har minskat sitt bilkörande till en gång varannan vecka, då hon har ett uppdrag som ligger drygt 5 mil från hemmet. Dit har mamman åkt tre gånger i januari, vilket innebar totalt 342 km. Vi har dessutom kört 443 km privat i januari, så totalt blev det 785 km. Det innebär koldioxidutsläpp på 90 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet. Svalna säger att transporterna motsvarar 134 kg CO2-utsläpp i januari, varav 66 kg är mammans och storebrors resor med kollektiv trafik och 74 kg är bränsle. Det borde bli 150 kg, plus pappans resor med kollektivtrafiken, som väl motsvarar ytterligare 33 kg. Totalt 183 kg CO2 för transporter i januari med andra ord.

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för januari är 190 kg. Det innebär 38 kg/person vilket är under de 44 kg som är FN:s klimatmål, och betydligt mindre än de 158 kg som är genomsnittssvenskens. Svalna lägger till 17 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 207 kg CO2-utsläpp totalt.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 18 kg CO2 under januari (minus inköp till mormor). 10 kg av dem var när hela familjen gick och såg Star Wars-filmen.

Börsen: Mamman har ägnat tid åt att försöka förstå hur vi kan minska pengarnas klimatavtryck (sparande och pensioner). Viktigaste handlingen i januari var att skriva under upprop mot att de svenska pensionsfonderna investerar i fossilindustrin.

Sammantaget har vi i januari alltså gjort av med 810 kg koldioxid jämfört med de 416 kg vi borde hålla oss till. Det är nästan dubbelt så mycket som vår tilldelning. Det är samtidigt en minskning med nära hälften av våra utsläpp i december enligt Svalna.

Diagram över våra utsläpp de senaste 6 månaderna.

Om vi räknar med augusti till januari förutom december (då mat och shopping ökade på grund av julhelgerna) så blir vårt snitt 784 kg CO2/månad eller ungefär 1,9 ton per person och år. Det stora frågan är alltså: Hur minskar vi våra utsläpp till hälften?

Transporter blir 100 kg utan bilen, då vi behöver åka kollektivt för att ta oss till jobb och skola. Maten ligger bra till i januari, så vi räknar med 190 kg där. Shopping runt 10 kg känns rimligt. Då blir det 116 kvar till bostaden (om vi helt bortser från pengarnas/börsens utsläpp), vilket tyvärr känns väldigt svårt… Målet är naturligtvis att sänka utsläppen även för bostaden, men hittills har vi legat runt tre gånger så mycket.

Växla ner

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Vintertid är boktid. Det är härligt att ligga i soffan under yllefilten och läsa och bli inspirerad, tycker mamman!

Mamman har på sista tiden hittat många texter som handlar om att ställa om livet och sakta ner, eller “downshifting” som det kallas. Tidningen Land har en hel artikelserie om downshifting, en amerikansk rörelse från 1990-talet som går ut på att leva enklare. Exakt vad leva enklare betyder är upp till var och en. En artikel i tidningen Land handlar om en kvinna i Småland som valt att leva utan förvärvsinkomst. Hon lever på 27.000 kr – per år! Hennes man arbetar, men de har delad ekonomi så hon vet vilka utgifter hon orsakar. Samma upplägg hade gymnasielärare Åsa Axelsson, som mamman tidigare länkat till en artikel i tidningen Land om.

Nu har mamman läst Åsa Axelssons bok Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete. Boken är intressant för att hon både beskriver hur hon reflekterar över hur vi “får” leva (enligt normen), ger räkneexempel på hur stor skillnad nya vanor gör och berättar om sina olika steg mot ett liv fullt av meningsfullhet. Eller så uppfattar i alla fall mamman hennes text!

Mamman har också läst andra delen av Mariana Mattssons berättelse om fjällbyn Akkatjärn, Att kunna känna doft av frostrosor, där människor gör motstånd och odlar hopp. Mamman fick boken i julklapp, direkt beställd från författarinnan, vilket gör det hela lite extra värt. Det var roligt att möta alla personer från första boken igen. De var mer uttalat radikala i den här boken och hade mycket tankar om svensk byråkrati och myndigheter långt från deras verklighet. Samtidigt beskriver den ett fantastiskt samhälle där alla verkligen hjälps åt och hittar sin nisch i helheten. Du kan läsa mer om boken på Bokus.

Bloggen Ett annat liv skriver också en artikelserie om downshifting och tankarna på vad vi unnar oss respektive egentligen är värda. Detta att unna sig är ett bedrägligt begrepp som egentligen är skapat av smarta reklammakare. Del tre i serien handlar om Marcus som hoppade av storstadslivet till förmån för ett mer hållbart liv i ett mikrohus. Han beskriver fint den skillnad han ser i sin livskvalitet. Han reflekterar också över att vi konsumerar mer när vi tjänar mer, vilket inte är bra för klimatet, medan ett deltidsarbete möjliggör en annan livsstil. Mamman tycker att det känns tilltalande och viktigt att fundera över värdet av tid respektive pengar, hur vi vill leva våra liv och vad som är viktigt på riktigt. Hur kan vi leva fullt ut och i harmoni med vår omvärld?

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!