Ren och snygg

Inlägget innehåller reklam i form av sponsrade annonslänkar till Jordklok.

Mamman vet inte hur stor inverkan på klimatet alla kemikalier och olika produkter egentligen har. En del kemikalier framställs med stor klimatpåverkan och att de har inverkan på miljön och den biologiska mångfalden står väl klart. Bästa rådet när det gäller hygien- och kosmetikaprodukter är att välja produkter med så få ingredienser som möjligt – kanske rent av hemmagjorda! Mamman tipsar här om flera favoriter för hygien och kroppsvård. Medveten konsumtion har en guide till innebörden i olika hållbarhetsmärkning av kosmetikaprodukter.

Renlighet är viktigt för oss nutidsmänniskor. Ingen vill lukta illa! Samtidigt skadar vi hudens naturliga skydd genom överdrivet tvättande. När huden torkat ut är det skönt att smörja in den igen – men håll koll på vad du använder, så att det inte är en produkt som torkar ut!

Kokosolja – så mångsidig!

Hudkräm: Mamman älskar ren kokosolja som hudkräm. Mamman köper Kung Markattas olja, då burken är lagom stor. Kokosolja förvarar mamman kyld och vid behov skrapar mamman loss lite med en sked, värmer i händerna och smörjer huden. Även storebror tycker att kokosolja är en fantastisk ansiktskräm. Flickvännen som utbildar sig till stylist bekräftar att kokosolja är en bra kräm för torr och äldre hy, men den kan dock orsaka finnar då den kan täppa till porerna. Kokosolja är antiinflammatorisk och antibakteriell.

Att tvätta sig med olja i stället för tvål skyddar huden.

Handtvål Ringblomma citrus från Malin i Ratan på luffakudde.

Tvål: Mamman har fastnat för handgjorda ekologiska tvålar från Malin i Ratan i Västerbotten. De innehåller solrosolja och funkar både som kroppstvål och schampoo. Mellanbror tvättar numera håret med dem, så slipper han den kalla rinnande tvålen vi hade förut som han bara tyckte var obehaglig i händerna. Även pappan har fastnat för en ekologisk hårdtvål som han fick i julklapp av en god vän. På handfaten har vi även pumptvål i form av en del vatten och en del såpa (ICAs ekologiska utan parfym). Det fungerar utmärkt som handtvål! Och du har väl inte missat att du ska hinna sjunga hela Blinka lilla stjärna medan du tvättar händerna för att bli riktigt ren? 😉

Shampo: Mamman tvättar som sagt håret med bikarbonat – lös en matsked i en deciliter hett vatten. Mamman blandar i en liten kanna och häller över i en gammal schampo-flaska. Vänta till blandningen har en behaglig temperatur, häll i hårbotten och på eventuella längder och tvätta. Det löddrar inte och du får skrubba lite själv, men rent och mjukt blir det! Lite (med betoning på lite) kokosolja i hårbotten tar bort både mjäll och klåda.

Deodorant: Mamman tycker att det är att hitta en fungerande deodorant och har provat flera olika ekodeodoranter som luktar illa efter en dags användning – inte kul! På Facebook hittade mamman ett tips om ett recept att göra hemma, som hon provade för några veckor sedan.

Det roliga med den här deodoranten är att den faktiskt fungerar! Den enda lukt som mamman känt (och hon har använt både pappan och storebror som kontroll) har varit en lätt doft av kokos.

KaliFlower Organics hand- och fotsalva

Fotvård: Slutligen vill mamman tipsa om en bra produkt för riktigt torra händer och hårda fötter: ekologisk lanolinsalva från KaliFlower Organics. Lanolin är ullfett (alltså inte vegansk) och liknar hudens eget fett. Salvan gör underverk för hårda fötter och doftar dessutom gott! Ett bra komplement till mammans egenkokade ringblomssalva.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Detta bör vi undvika helt

PFAS (högflourerande ämnen) är farlig ingrediens som finns i en del smink. Naturskyddsföreningen driver sedan 2017 ett projekt för att få kosmetikaföretagen att fasa ut ämnet ur sina produkter. PFAS är en grupp mycket skadliga ämnen, som kan påverka reproduktionen, vara cancerframkallande och mer som vi ännu inte vet. Det finns även i kläder, möbler, matförpackningar och rengöringsmedel bland annat.

Mineralolja (tex petroleum oil, paraffinum) är ett annat ämne som är bäst att undvika. Det är en biprodukt vid utvinningen av råolja. Usch! Den gamla ramsan ”allting går att sälja med mördande reklam” kommer osökt upp i mammans huvud… Mineralolja finns i många kosmetikaprodukter, men är egentligen skadligt för huden, då det täpper till porerna och bildar en hinna utanpå. Exempelvis Vaselin och Idomin är gjort av mineralolja, skriver Linnea Hermansen på Linneas lilla gröna.

Mikroplaster är ett tredje ämne vi vill undvika. Mikroplast finns i krämer och kosmetika och plast är som bekant också en oljeprodukt. Det förstör våra hav och vi innehåller numera alla en mängd plast som vi får i oss via födan.

Följ och gilla oss:

Hur gick februari?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I februari har vi släppt ut 1.089 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 218 kg per person. Det motsvarar en femtedel av vår hållbara årsförbrukning…

Bostaden: Solcellerna har producerat 158 kWh i februari, varav vi har exporterat 17 kWh ut på elnätet! Vi har köpt 1.820 kWh jämfört med 2.224 kWh förra året i februari. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 88% av förra årets förbrukning. Det syns tydligt på bilden från de dagar vi var bortresta att utomhustemperaturen påverkar elanvändningen i vårt hus ordentligt, elförbrukningen stiger med 20 kWh när temperaturen sjunker från +5° till 0°. Februaris elförbrukning motsvarar 258 kg CO2 i utsläpp.

Vi har använt 100 liter vatten per person och dag jämfört med 78 liter som minst, när mamman justerar för de fem dagar vi var bortresta. Svalna säger att bostaden motsvarar 104 kg CO2-utsläpp i februari, utöver elens 258 kg, som inte är medräknade. Totalt för bostaden blir det 362 kg.

Bilen: Varken mamman eller pappan har kört bil till jobbet någonting i februari. Alla körda kilometer är alltså privata: 1.295 km. Vi har ju gjort en längre semesterresa i februari, så det blev en del extra bilmil. Räknar vi bort den resan har vi kört 295 km privat i februari. Jämför vi med 2018 och 2019 då mammans bil gick dryga 700 km vardera utan semesterresa, har vi dragit ner ordentligt på bilkörningen! Totalt har våra bilresor släppt ut 149 kg CO2 i februari.

Svalna säger att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 200 kg CO2-utsläpp i februari. Då är förmodligen storebrors 120-dagarskort medräknat, vilket påverkar beräkningen. Vi får tyvärr onödigt höga utsläpp på kollektivtrafiken på grund av att vi åker på reskassa. Transporterna blir då 349 kg koldioxidutsläpp totalt.

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för februari är 209 kg. Det innebär 42 kg/person. Svalna säger 222 kg för livsmedel i februari, vilket motsvarar just de 44 kg som är FN:s klimatmål. Svalna lägger till 16 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 238 kg CO2-utsläpp totalt utifrån Svalnas beräkningar (-10 kg om vi räknar med ICAs).

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 168 kg CO2 under februari varav 64 kg gick till skidresan och 63 kg till husdjuren. Mamman anser dock att det är för högt räknat att slädhundsutflykten ska ha släppt ut 27,5 kg koldioxid utöver den bilresa vi gjorde dit och vår medhavda matsäck. Mer rättvisande blir nog 140 kg CO2 till butiken i februari.

Börsen har mamman tyvärr inte gjort någonting alls åt under februari. Det är svårt detta med pengar och hur de arbetar i skymundan…

Åter igen kan vi konstatera att det är oerhört svårt att koldioxidbanta! Bostaden orsakar stora utsläpp och även så klart en semesterresa med bil. Enligt Svalnas beräkningar har vi trots allt minskat våra utsläpp med drygt 35 % jämfört med februari förra året. Vi fortsätter att sträva efter att minska våra utsläpp och hoppas att i mars vänder trenden nedåt igen!

Följ och gilla oss:

Skidsemester

Mamman lydde sitt eget tips och kopplade ner från bloggandet i hela två veckor 🙂 Under den tiden har vi hunnit åka på sportlov till Branäs i norra Värmland, hela familjen plus flickvännen. Dessutom åkte mammas syster och svåger dit. Det var en riktig toppensemester: ”bästa sportlovet” enligt alla bröderna!

Branäs satsar på skidåkning för barnfamiljer, vilket de lyckas riktigt bra med. En del av den fina upplevelsen ska tillskrivas personalen i skidbackarna som var väldigt trevliga och glada hela tiden. Sex av oss åtta har i princip inte har åkt skidor förr, men vi alla åkte hem med känslan av att skidåkning är jättekul! Samtidigt gnager förstås frågan hur det kommer bli med snö framöver när klimatet blir varmare?

Vägen längs Klarälven upp till Branäs var fantastiskt vacker. Flickvännen sa att hon aldrig sett så många björkar förr. Uppifrån toppen av Branäsberget såg vi milsvitt och kunde konstatera att det var mer vår än vinter så här i slutet av februari, utom i de pistade nedfarterna.

Vi hade hyrt en stuga uppe på Branäsberget, i område Björnen. I stugan fanns ett allrum med kamin och sex bäddar fördelade på tre rum. Den hade också bastu, låst skidskåp och torkskåp (som vi inte använde). Stugan var helt perfekt för just två föräldrar, ett par tonåringar och två småbröder! Den var i fint skick och kändes väldigt lyxig efter en dag i backen.

Härlig tur med hundsläde!

En eftermiddag hade vi bokat en tur med hundsläde, då föräldrarna tänkte att det kanske skulle bli för mycket att åka skidor hela dagarna (eller till och med att ingen skulle vara road av det!). Vi åkte med Hike Huskytours som samarbetar med Branäs och fick en härlig åktur, trots att de också drabbats av det varma vädret, så att deras normala turer inte gick att köra på grund av snöbristen. Innan åkturen fick vi hälsa på de fina hundarna som gärna blev klappade, och efteråt kunde vi värma oss vid en kamin och fika lite i ett militärtält.

Hur klimatvänlig var vår semester?

Vi hyrde all skidutrustning och använde de vinterkläder vi redan hade. Storebror lånade skidbyxor. Det enda vi köpte nytt var ett par skidglasögon till storebror. Att hyra utrustning är tips 252 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Bild från Branäs kartfolder om återvinning av sopor.
Ur Branäs broschyr över området.

Mamman valde Branäs för att de inte hör till Skistar som bygger flygplats i Sälen/Trysil. Dessutom skriver Branäsgruppen på sin hemsida om sitt hållbarhetsarbete. Deras el är fossilfri sedan år 2001 och de har satsat på boenden som ligger nära backarna så att det går att ta sig dit utan bil. De använder sig av digitala möten och undviker flyg. Dessutom ber de sina kunder att sopsortera under vistelsen hos dem. Mamman har en känsla av att de satsar genuint på hållbarhet och inte bara ägnar sig åt så kallad greenwashing (att sälja mer genom att prata fint om miljöhänsyn).

Vi åkte i två bilar dit, fyra i varje bil. Tonåringarna tog pendel emellan, eftersom våra bilar startade cirka nio mil ifrån varandra. Branäs ligger 46 mil från familjens hem och vi körde tyvärr lite även på plats, så vi räknar med 100 mil tur och retur. Det innebär cirka 115 kg koldioxidutsläpp för bilresan – plus då den andra bilens utsläpp.

Vi förbrukade en del extra el under semestern. Bastun i stugan gick varm två kvällar, vilket förstås drar en del elektricitet. Helt onödigt var dock att familjen glömde bort att sänka värmen hemma och att ställa varmvattenberedaren i semesterläge. Det var slarvigt och något vi kan göra bättre nästa gång – en utmaning för oss! Att sänka värmen hemma när du är bortrest är tips 279 i årsboken.

Att semestra i Sverige är i de flesta fall mer klimatsmart än att åka utomlands. Vi mår alla bra av att slappna av och byta miljö ibland, men det krävs inte långa utlandsresor för att uppnå det!

Följ och gilla oss:

Koppla ner

Av en slump kom mamman över boken Nedkopplad – en familj, ett experiment, ett liv utan teknik av Susan Maushart (2011) på biblioteket. Med tanke på familjens medievanor var det kanske ”guds hand” som pekade henne dit? Vilken valfri stund som helst i vår familj hittar vi de flesta vid en skärm.

Full aktivitet vid dataskärmarna, mellanbror och storebror spelar.

Susan Mausharts bok berättar om hur hon får sig själv och sina tre tonårsbarn att logga ut helt från sociala medier och vilka effekter det får på familjelivet. Hon blandar berättelsen med fakta från forskning kring skärmanvändningens effekter. Hon nämner bland annat hur viktigt forskning visar att det är för barnens studieresultat att vi äter middag tillsammans i familjen, jämfört med att alla äter framför varsin skärm. Tack och lov är vi inte där i vår familj, även om det ibland med tanke på NPF blir en tillfällig lösning när någon kraschar.

Lillebror och pappa är kreativa tillsammans – på PS4 och skärm.

Boken avslutas med tio budord, bland annat: var inte rädd att ha tråkigt, låt bli att göra flera saker samtidigt, slösurfa inte och låt sovrummet vara en mediefri zon.

I Susan Mausharts familj gick barnen på ett halvår från skärmzombies till sociala tonåringar som utvecklade olika intressen (musik, matlagning) och som framför allt förbättrade sina skolresultat märkbart. Det sista hängde förmodligen ihop med att de brukat göra sina läxor samtidigt som de typ laddade ner film, var aktiva på sociala nätverk, googlade annan information och chattade. Susan själv blev också varse hur skärmberoende hon var och hur annorlunda hon upplevde världen utan ständig tillgång till sin Iphone.

Den stora vinsten för tonåringarna var en klart förbättrad sömn! Sömnen är som bekant nyckeln till kreativitet och livslust, så att skärmlivet får gå ut över den är katastrofalt.

Boken var rolig och lättläst samtidigt som den fick mamman att tänka över våra medievanor. Som flera gånger förr är det tydligt att klimat, miljö och vår egen hälsa gynnas av samma saker. Familjen är dock inte så pigg på ett liknande experiment… 🙂

Följ och gilla oss:

Använda mer

Använda mer låter helt fel i en blogg om att värna klimatet och växla ner… Men det är faktiskt en bra idé – om du använder de saker du redan har mer!

Något mamman började med först i sommar (som säkert är gammal kunskap hos många) är att riva det sista av osten och frysa in. Familjen köper ekologisk Prästost och den har vax i botten, så det blir alltid lite kvar. Mamman upptäckte dock att det finns nästan en deciliter riven ost kvar, när vi inte tycker att det går att hyvla mer! Det blir en vinst på två sätt – dels för klimatet då ett kilo ost motsvarar 10 liter mjölk och nötkreatur orsakar stora mängder växthusgas. Dels blir det ekonomiskt, då vi slänger mindre och har riven ost i frysen när den behövs. Tidigare rev vi av den ost vi hade i kylen.

Idén om att använda mer fungerar på flera saker. Reklamen lurar oss ibland att vi behöver speciella föremål för det ena och det andra, som att det ska vara mer praktiskt.

Ett tydligt exempel är den kryddsax mamman fick i present av sin kusin för ett antal år sedan. Den har fyra blad i stället för ett på varje skär, för att finfördela färska kryddväxter. Visst fungerar det, men det fastnar bladrester mellan saxbladen och det är inte helt lätt att använda den. Framför allt kan mamman undra hur mycket kryddväxter någon ska klippa för att det ska vara försvarbart med en särskild kryddsax?

Vissa saker vill vi självklart inte använda till olika saker då det blir opraktiskt eller ohygieniskt, men om vi ser oss omkring så är vårt hem fullt av multifunktionella föremål. Vi har exempelvis kaffebryggarkannan, som ju är en kanna som går att använda till annat. Stolar kan bli stegar och träningsredskap. Böcker blir papperstyngder. De förpackningar som vi köper hem varor i går ofta att återanvända. Att ge prylarna nya funktioner är tips 6 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Multifunktionalitet är en gren där barn ofta är skickliga, då de använder sin fantasi flexibelt när de leker: en filt blir en mantel, ett skåp en grotta och en pinne ett svärd. Det är först när vi använder något riktigt mycket som det kanske är motiverat att köpa en specialgrej. Och då finns den för det mesta på second hand!

En annan tolkning av använd mer är förstås att använda allt du äger mer som i längre tid. Vi lockas att hela tiden byta ut och uppgradera oss i tron att nytt är bättre. Det är mer hållbart att använda favoritplaggen längre och att inte byta till senaste telefonmodellen, även om det finns något modernare och lite bättre.

Följ och gilla oss:

Hur gick januari?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt.

Svalna har haft problem under en tid med anslutningen till vissa kunders bankkonton. Med reservation för att siffrorna kanske är missvisande, fast det ser ut som att många transaktioner i januari nu är med, så redovisar mamman Svalnas beräkningar igen.

Bostaden: I januari gjorde vi om klimattävlingen, så att småbröderna släcker alla lampor som inte behöver stå och lysa. De får en pinne för varje, fem om det är en förälder som glömt. Eftersom pinnarna omvandlas till enkronor har de varit väldigt motiverade! Och vi föräldrar blir förstås mer motiverade att släcka efter oss. Resultat? Småbröderna har tjänat ihop över 150 kr var! Och framför allt pappan har blivit mycket bättre på att släcka lampor.

Solcellerna har producerat drygt 44 kWh i januari, vilket är en stor skillnad mot decembers 16 kWh. Vi har köpt 2.065 kWh jämfört med 2.969 kWh förra året i januari. Det motsvarar, inräknat vår egen produktion som vi använt, 70% av förra årets förbrukning. En bra sänkning av elanvändningen! Det motsvarar 268 kg CO2 i utsläpp.

Bild från Vattenfalls hemsida Mina sidor.

Förmodligen beror sänkningen i elanvändning återigen mest på utomhustemperaturen. Årets januari har varit den varmaste sen mätningarna började…

Vi använder mer vatten nu, 103 liter/person och dag jämfört med 78 liter som minst. Det är en ökning med en tredjedel. Framför allt beror det nog på storebrors långa duschar och pappans badkarsbad.

Ett stort inköp som räknas till bostaden har vi gjort i januari, nämligen en ny dammsugare. Mamman undersökte noga vilka dammsugare som var både effektiva, tysta och el-snåla. Electrolux tillverkar dammsugare i återvunnen plast som uppfyllde familjens kriterier. Den modell vi valde Electrolux EUS8GREEN är något äldre och har utgått ur sortimentet, men finns fortfarande till salu. Den är gjord i 55% återvunnen plast, har en ljudnivå på 58 dB (ungefär som vanlig samtalston, jämfört med snittet på 74 dB – den känns jättetyst!) och energiklass A. Den förbrukar 8% mindre el än genomsnittsdammsugaren. Mamman kollade efter den på Blocket utan framgång. Föräldrarna diskuterade också behovet av dammsugare över huvudtaget, då det går att städa med mopp och sop. Det var vi dock inte riktigt mogna för än…

Svalna säger att bostaden motsvarar 134 kg CO2-utsläpp i januari, utöver elens 268 kg, som inte är medräknade. Totalt för bostaden blir det 402 kg.

Bilen: Mamman har minskat sitt bilkörande till en gång varannan vecka, då hon har ett uppdrag som ligger drygt 5 mil från hemmet. Dit har mamman åkt tre gånger i januari, vilket innebar totalt 342 km. Vi har dessutom kört 443 km privat i januari, så totalt blev det 785 km. Det innebär koldioxidutsläpp på 90 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet. Svalna säger att transporterna motsvarar 134 kg CO2-utsläpp i januari, varav 66 kg är mammans och storebrors resor med kollektiv trafik och 74 kg är bränsle. Det borde bli 150 kg, plus pappans resor med kollektivtrafiken, som väl motsvarar ytterligare 33 kg. Totalt 183 kg CO2 för transporter i januari med andra ord.

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för januari är 190 kg. Det innebär 38 kg/person vilket är under de 44 kg som är FN:s klimatmål, och betydligt mindre än de 158 kg som är genomsnittssvenskens. Svalna lägger till 17 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 207 kg CO2-utsläpp totalt.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 18 kg CO2 under januari (minus inköp till mormor). 10 kg av dem var när hela familjen gick och såg Star Wars-filmen.

Börsen: Mamman har ägnat tid åt att försöka förstå hur vi kan minska pengarnas klimatavtryck (sparande och pensioner). Viktigaste handlingen i januari var att skriva under upprop mot att de svenska pensionsfonderna investerar i fossilindustrin.

Sammantaget har vi i januari alltså gjort av med 810 kg koldioxid jämfört med de 416 kg vi borde hålla oss till. Det är nästan dubbelt så mycket som vår tilldelning. Det är samtidigt en minskning med nära hälften av våra utsläpp i december enligt Svalna.

Diagram över våra utsläpp de senaste 6 månaderna.

Om vi räknar med augusti till januari förutom december (då mat och shopping ökade på grund av julhelgerna) så blir vårt snitt 784 kg CO2/månad eller ungefär 1,9 ton per person och år. Det stora frågan är alltså: Hur minskar vi våra utsläpp till hälften?

Transporter blir 100 kg utan bilen, då vi behöver åka kollektivt för att ta oss till jobb och skola. Maten ligger bra till i januari, så vi räknar med 190 kg där. Shopping runt 10 kg känns rimligt. Då blir det 116 kvar till bostaden (om vi helt bortser från pengarnas/börsens utsläpp), vilket tyvärr känns väldigt svårt… Målet är naturligtvis att sänka utsläppen även för bostaden, men hittills har vi legat runt tre gånger så mycket.

Följ och gilla oss:

Växla ner

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Vintertid är boktid. Det är härligt att ligga i soffan under yllefilten och läsa och bli inspirerad, tycker mamman!

Mamman har på sista tiden hittat många texter som handlar om att ställa om livet och sakta ner, eller ”downshifting” som det kallas. Tidningen Land har en hel artikelserie om downshifting, en amerikansk rörelse från 1990-talet som går ut på att leva enklare. Exakt vad leva enklare betyder är upp till var och en. En artikel i tidningen Land handlar om en kvinna i Småland som valt att leva utan förvärvsinkomst. Hon lever på 27.000 kr – per år! Hennes man arbetar, men de har delad ekonomi så hon vet vilka utgifter hon orsakar. Samma upplägg hade gymnasielärare Åsa Axelsson, som mamman tidigare länkat till en artikel i tidningen Land om.

Nu har mamman läst Åsa Axelssons bok Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete. Boken är intressant för att hon både beskriver hur hon reflekterar över hur vi ”får” leva (enligt normen), ger räkneexempel på hur stor skillnad nya vanor gör och berättar om sina olika steg mot ett liv fullt av meningsfullhet. Eller så uppfattar i alla fall mamman hennes text!

Mamman har också läst andra delen av Mariana Mattssons berättelse om fjällbyn Akkatjärn, Att kunna känna doft av frostrosor, där människor gör motstånd och odlar hopp. Mamman fick boken i julklapp, direkt beställd från författarinnan, vilket gör det hela lite extra värt. Det var roligt att möta alla personer från första boken igen. De var mer uttalat radikala i den här boken och hade mycket tankar om svensk byråkrati och myndigheter långt från deras verklighet. Samtidigt beskriver den ett fantastiskt samhälle där alla verkligen hjälps åt och hittar sin nisch i helheten. Du kan läsa mer om boken på Bokus.

Bloggen Ett annat liv skriver också en artikelserie om downshifting och tankarna på vad vi unnar oss respektive egentligen är värda. Detta att unna sig är ett bedrägligt begrepp som egentligen är skapat av smarta reklammakare. Del tre i serien handlar om Marcus som hoppade av storstadslivet till förmån för ett mer hållbart liv i ett mikrohus. Han beskriver fint den skillnad han ser i sin livskvalitet. Han reflekterar också över att vi konsumerar mer när vi tjänar mer, vilket inte är bra för klimatet, medan ett deltidsarbete möjliggör en annan livsstil. Mamman tycker att det känns tilltalande och viktigt att fundera över värdet av tid respektive pengar, hur vi vill leva våra liv och vad som är viktigt på riktigt. Hur kan vi leva fullt ut och i harmoni med vår omvärld?

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Hoppfullt

2040-framtidsfilmen och boken ”Det smarta landet

Familjen tittade för några dagar sedan på dokumentären 2040 – framtidsfilmen. Den är gjord av Damon Gameau, en australiensisk pappa som vill hitta hopp inför sin fyraåriga dotters framtid, i klimatförändringarnas tid. Föräldrarna och småbröderna såg den tillsammans och alla tyckte att den var bra och hoppingivande.

I filmen 2040 lyfter Damon Gameau fram olika innovationer som ger hopp inför framtiden. Han visar oss micro-elnät i Bangladesh, regenerativt jordbrukande i Australien, marin permakultur i form av sjögräsodling vid USA:s kust och stadsträdgårdar i New York samt självkörande bilar i Singapore. Just brunalgsodling är hoppfullt, då de binder koldioxid, skapar livsmiljöer för vattenlevande djur, går att äta och växer 50 cm om dagen!

Klicka på bilden för att länkas till filmen!

Lillebror fastnade mest för odlingarna av sjögräs. Han tyckte om filmen för att den ”inte sa att allt är hemskt och alla kommer att dö, utan den gav hopp”. Mellanbror tyckte att det regenerativa jordbrukandet var mest intressant. Pappan fastnade för micro-elnäten. De skapar både större motståndskraft mot olika väderhändelser och ger makten tillbaka till folket.

Mamman tyckte att det som var mest intressant var att det som skulle göra absolut störst skillnad för framtiden och mot klimatförändringarnas negativa effekter är: jämlikhet! Rättvisa förhållanden för kvinnor och flickor och tillgång till utbildning även för flickor, leder till att kvinnor föder färre barn och att barns och kvinnors hälsa generellt blir bättre. Detta har vi skrivit om tidigare i inlägget Kvinnor kan.

Jämlikhet är viktigaste faktorn mot klimatförändringarna!
Bild från 2040 – framtidsfilmen.

Om du vill göra en insats för en mer rättvis värld kan du exempelvis stötta Action Aid, som arbetar för en rättvis, jämlik och hållbar värld.

Mamman har även läst boken Det smarta landet – Perspektiv på ett hållbart Sverige som Anders Källström och Maria Soxbo redigerat (2019) i samarbete med LRF. Boken lyfter genom 13 olika svenskar fram den svenska landsbygdens mångfacetterade och rika möjligheter och hur kombinationen stad och land kan bli vinnande i stället för konkurrensbetonad.

Mamman blev lite provocerad av den klämkäcka tonen i boken till en början. Dessutom finns det en viss tendens att framhålla lösningar som passar oss snarare än lösningar som kanske måste till. Samtidigt är det en hoppingivande och positiv bok. Och budskapet att inte bara fokusera på städerna när det gäller att bygga hållbarhet är jätteviktigt!

Även i Det smarta landet lyfts självkörande bilar som en del av en hållbar framtid. Tanken är att vi inte längre kommer äga bilar, men att förarlösa fordon kan beställas för att föra oss direkt dit vi vill och möjliggöra att vi umgås eller arbetar under tiden.

Boken lyfter vårt lands resurser i form av skog och jordbruksmark, vilka har stora möjligheter att bidra till Sveriges koldioxidbantning, men också att vi ligger i framkant när det gäller innovationer. Det talas om att Sverige har möjlighet att visa på en hållbar utveckling för hela världen tack vare dessa förutsättningar. Budskapet är att vi inte ska backa på grund av vår relativa litenhet utan vara föregångare när det gäller omställningen!

Följ och gilla oss:

Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

Följ och gilla oss:

Hur gick december?

Sista månaden första året på klimatresan. En sista summering av hur det har gått med våra försök att koldioxidbanta 2019. Om vi tänker oss att vi alla människor max får släppa ut ett ton var per år (utöver de utsläpp som det allmänna genererar, som också behöver bantas), så blir det cirka 83 kg koldioxid per person och månad. Det är vad som beräknas vara hållbart för vår jord. Tyvärr ligger vi som familj varje månad högt över de 416 kg/månad som i så fall blir vår tilldelning.

Bostaden: vi har haft det ganska varmt inomhus under december och sänkt temperaturen först de sista dagarna. Då blev det naturligtvis kallare ute! Solcellerna har producerat totalt 16 kWh i december, de bästa dagarna gav 1,5 kWh. Det är påtagligt sämre än i november då vi ändå fick ihop hela 51 kWh. Vi har köpt 1.950 kWh jämfört med 2.661 kWh förra året i december. Det är en minskning med en dryg fjärdedel! Temperaturen i december i år har legat på en 3° över det vanliga i december enligt SMHI medan förra året var något svalare. Det är svårt att veta om vi använt mindre el för att vi investerat i nya energisnålare apparater eller om det beror på det varmare vädret. Här har vi gjort av med 254 kg CO2, det vill säga drygt halva vår budget.

Kartor från SMHI:s Klimatdata.

Vattensparandet går på sparlåga, även om mamman fortsätter samla vatten i duschen för att spola med och använder akvarievattnet till att vattna växterna. Det blir dock vatten över så här års! Familjens förbrukning har stigit till 97 liter per person och dag. Det är fortfarande 2/3 av svenskens normalförbrukning, vilket ändå är bra.

Bilen: Vi har kört mer privat även i december, totalt 671 km. Det är alltså en minskning jämfört med november och i nivå med oktobers bilkörande. Det innebär koldioxidutsläpp på 77 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet.

Av okänd anledning kan mamman inte uppdatera sin Svalna-app, så det går inte att få någon aktuell information om familjens inköp under december.

Biffen: December innebär både jul och nyår med mycket mat som en del av firandet. ICA säger att vårt CO2e-avtryck för december är 395 kg. Det innebär 79 kg/person vilket är mer än de 44 som är FN:s klimatmål, men mindre än de 158 som är genomsnittssvenskens.

Butiken: Mamman redogjorde i ett annat inlägg för de julklappsinköp som föräldrarna gjorde. Just julklapparna är förstås familjens största inköp under december. I och med mammans strävan att köpa bra kvalitet har vi lagt mer pengar än förr på klapparna. Vi har också handlat en del till djuren, faktiskt lite extra eftersom vi fick en 5% rabattkupong och djurmat ändå går åt.

Börsen: har mamman tänkt ska bli det nya årets stora fokus, förutom att minska butiksinköpen. Det handlar om att placera om pensionspengarna och flytta sparandet… Pengar är vårt största maktmedel i det nuvarande samhället.

Sammantaget har vi bara utifrån de värden vi känner till i december alltså gjort av med nästan dubbelt vår budget: 726 kg koldioxid jämfört med de 416 vi borde hålla oss till. Och alla ni som följt bloggen vet att inköpen är mammans sämsta gren… Det är bara att fortsätta jobba för att sänka avtrycket under 2020!

Gott nytt år!

Följ och gilla oss: