Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

Följ och gilla oss:

Hur hållbar var vår jul?

Det är en svår fråga att besvara! Vi har försökt tänka mer på hållbarhet än tidigare, men inte lyckats hela vägen fram.

Familjen firade jul i hemmet, det är relativt hållbart. Vi fick besök av en annan familj som åkte gasdriven bil hit. Vi var många och vi eldade i kaminen, så vi sparade en del på elbehovet för uppvärmning just på julafton!

Vår vackra kungsgran från Smålandsgran

Julgranen blev en ekologisk kungsgran från Smålandsgran (vi fick inte den gran vi beställt, men väldigt vacker var den vi fick). Julbordet var som vanligt vegetariskt, med ost som den mest växthusgaskrävande ingrediensen. Efter julbordet har vi så sakteliga tuggat oss igenom resterna av julbordet i olika former, så inga matrester har kastats.

Julklapparna var inslagna i delvis återanvändbara tygkassar och delvis i julklappspapper. Pappret för att det var en del stora och en del hårda paket – och påsarna räckte inte riktigt hela vägen.

Vi kunde ha köpt färre julklappar, men de vi har skaffat har haft lite mer tanke bakom än tidigare år. Framför allt var tanken att bara ge bort sånt som uppskattas och kommer till användning.

Hur hållbara gåvor har vi då givit?

Mamman har handlat en del julklappar på second hand. Bästa begagnatköpet var till storebror: en Iphone från Swappie (en affär som vi kan rekommendera! Snabb leverans och fin kartong till telefonen). Mamman hittade även ett par böcker, en till isbjörnsgose till isbjörnstokiga lillebror och lite kläder till mellanbror på second handaffären. Pappan fick också en bok därifrån, men tyvärr var det en han redan hade! Småbröderna fick även ett gäng Skylanders-figurer som vi köpte förra sommaren av en granne.

Mamman försökte när det gällde nyköpta gåvor att tänka klokt och inte köpa skräpsaker ”bara för att fylla ut lite”. Det blev en yxa till pappan, tillverkad i Gränsfors bruk i Sverige med 20 års garanti. Familjen behöver en yxa för att klyva ved till kaminen, då det ibland finns gratis stockar att hämta i området. Mellanbror fick Skogen, ett nytt brädspel, dels för att mamman vill uppmuntra aktiviteter utan skärm och dels för att spelet lär oss mer om skogens ekosystem. Lillebror fick WWF:s jättefina fotoårsbok Bortom isbjörnens rike, som gick att köpa i samband med ett års medlemsskap i WWF. Boken hoppas mamman inspirerar lillebror ännu mer till att värna miljö och klimat.

Mellanbror fick även en egen röd vetekudde från Terrible Twins, fylld med ekologisk vete och sydd av närproducerat lin. Den hittade mamman på Jordklok samtidigt som hon köpte ljusbringarna. Eftersom vi försöker hålla temperaturen nere i huset är vetevärmare till sängarna en god investering – nu har alla varsin utom pappan.

Småbröderna fick slutligen några nyköpta byxor var, för de sliter så på just byxorna, och mellanbror fick även ett par nya pyjamasar. Han konstaterade att de kommer gå i arv till lillebror sen 🙂 Mamman valde kläder märkta sustainable cotton i hopp om att inte bidra till bomullsodlingar som förstör jorden.

Pappan fick även en hemmabryggerisats för öl, då det var högst upp på önskelistan. Mamman sökte via Blocket först, men det fanns inget till salu i närheten de gånger mamman tittade. Mamman tänkte att bryggerisatsen går att använda om och om igen plus att det går i självhushållningens tecken. Lillebror fick eget julrött garn och stickor i samma anda, då han sagt att han vill lära sig sticka. Det vill mamman verkligen uppmuntra!

Mamman själv fick en efterlängtad bok (direkt från författarinnan Mariana Mattsson), fler strumpor som hon behövde och alpackagarn för att mamman vill försöka sticka en tröja. Läsning och stickning är ju klimatsmarta sysslor. Strumpor är svårt att laga snyggt så det köper mamman nya när de gamla tagit slut.

Lillebror fick också en isbjörnsreflex, för reflexer kan ingen ha för många i vintermörkret! Slutligen fick lillebror två tomteluvor (den ena begagnad) som han hett önskat sig till sig själv och sin gosehund och mellanbror fick en kalender för 2020 med världens underverk. Pappan fick lite påfyllning på whiskyförrådet och mamman en färgglad dagbok inköpt i sista minuten, så den var inte alls särskilt klimatsmart medger pappan.

Storebror fick pengar att köpa sånt han behöver och vill ha. Kanske lite trist, men mer klimatsmart än presenter som inte uppskattas!

Tyvärr säger väl egentligen den här bilden från Facebook allt som behöver sägas om vårt julfirande…

Följ och gilla oss:

22. Lev hållbart

Idag är det fjärde advent och årets kortaste dag – vintersolståndet. Det innebär att det vänder nu och ljuset kommer tillbaka!

Scouternas kalender
Årets hjul som mamman ser det

Förr i världen levde människor i harmoni med naturen på ett helt annat sätt än vi gör idag. Olika sysslor följde av nödtvång årets gång. Stora monument byggdes för att följa solens bana. Stonehenge i Wiltshire, England och Ale stenar i Skåne, har båda riktats in efter sommar- och vintersolstånden. Nu för tiden är de flesta av oss mer frikopplade från årets rytm. Mamman själv och mamman och pappan tillsammans har under det här året funderat mycket på hur vi lever och alternativa livsstilar.

Vi har beskrivit dessa tankar bland annat i inläggen om olika böcker vi har läst, som Spirande förändringstankar och Ett enklare liv. Drömmen om att ha egna höns och bin nämnde vi när vi skrev om bi-produkter. Vi romantiserar självhushållandet i våra dagdrömmar och ser vi sanningen i vitögat är vi förmodligen inte alls egentligen beredda på de krav ett sådant liv skulle innebära. Möjligen kommer ett helt annat sätt att leva att bli verklighet av nödtvång om vi inte lyckas bromsa klimatförändringarna. Det blir dock sannolikt inte ett dugg romantiskt…

Dessutom vet vi föräldrar att det inte vore någon bra idé att flytta barnen, med hänsyn till deras NPF-diagnoser. Särskilt sonen med autism skulle kunna få svårt både att vänja sig vid en ny bostad, men framför allt att komma in i en ny skola. Samtidigt tänker mamman ibland att han är den i familjen som skulle passa bäst som bondson.

Samtidigt är det ju möjligt att leva mer i samklang med naturen även i vårt sammanhang, vilket på många sätt är vad vår resa mot ett hållbarare liv går ut på. Vi försöker sluta cirkeln så gott det går, även om vi är långt ifrån självhushållning. Faktum är att det inte ens är säkert att det är det mest klimatsmarta sättet att leva – en del studier tyder på att det är bättre resurshushållning med stordrift.

Att handla second hand är en ny vana mamman börjat med i år och i och med det upptäckt jättefina butiker. I torsdags besökte mamman en fantastisk butik i Täby, Re:Unik. De är en second hand butik och verkstad med arbetsträning. De säljer second hand, och de reparerar, gör om och skapar nytt av det som inte är brukbart i nuvarande skick! Mamma följer dem på Facebook och har bland annat sett att de gör om gamla stolar på ett fantastiskt sätt. Därför fick morfars gamla stolar åka dit för ett nytt liv!

Mamman kan efter ett besök hos Re:Unik verkligen rekommendera dem! Titta bara på alla fantastiska saker de fixat – ulltomtarna i inledningsbilden är från dem, korgarna till höger är av tidningspapper och de gula stolarna till vänster ett exempel på deras hantverk. Och missa inte ”blommorna” av gamla sladdar i vaserna på bordet. Här finns roliga presenter och fynd att göra! Dessutom var de tre personer mamman träffade i personalen jättetrevliga.

Att leva mer hållbart är egentligen inte så svårt, men det behövs ett delvis nytt sätt att tänka. Det kräver att vi i affären funderar, att vi inför varje sak vi vill göra tänker till. Det blir samtidigt lättare och lättare för varje gång, när de nya vanorna sätter sig!

Följ och gilla oss:

21. Fyll tunnan

Den 21 december kallades förr för ”Tomas fylletunna”, för det var då öl och brännvin skulle smakas av, skriver Lena Kättström Höök i God Jul – Från Midvinterblot till Kalle Anka. Många städer hade julmarknad på Tomasdagen. För vår del har fyll tunnan en annan betydelse, då vi under året skaffat oss vanan att hushålla med vattnet.

I trädgården har vi tunnor från vår till höst för att samla regnvatten att vattna växtligheten med. Vi har två 200 liters tunnor anslutna till stuprör och flera mindre tunnor som står vid öppna stuprör, vilket gör att vi får ihop uppåt 700 liter vatten när det regnar ordentligt. Det behövs eftersom odlingarna kräver mycket vatten och grundvattennivåerna i området varit lägre än normalt.

Regntunna i rabatten
Hinkar i duschen

Vi har hinkar i duschen för att samla vatten som vi sedan använder till att spola toaletten med. Det kräver en viss teknik för att fungera – du måste hälla ut vattnet mot porslinet lite snett under kanten, inte rätt ner i toalettvattnet. Då får hinkvattnet virvlande fart och – vips! – så är det spolat. Det räcker ofta med en halv hink.

Vi har också skaffat ett snålt duschmunstycke, vilket nog är en av de saker vi har köpt under året som på ett enkelt sätt gjort stor skillnad. Snålspolande munstycken är tips 161 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Pappan som är den som diskar mest, har av och till jobbat med diskbalja. Mamman har tagit till sig att diskmaskinen är effektivare, så hon lastar i stället in det mesta där 🙂

Den nya vanan att hushålla med vattnet inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som vatten och el i våra hem. Att leta efter produkter som bidrar till resursbesparing är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det nog bäst att inte shoppa alls – det är ofta svårt att räkna ut om vi på det hela taget sparar resurser eller slösar när vi köper nya prylar som är tänkta att spara miljön.

Följ och gilla oss:

19. Bli medveten

Det kanske inte kan kallas för en ny vana, men det är definitivt något nytt. Förra året så här i december var familjen inte alls lika medveten om hur vi påverkar klimatet – trots att vi föräldrar visst inte var helt omedvetna. Mamman märker hur både hon själv och alla i familjen tänker och agerar betydligt mer på klimat och miljö nu än förut. Hur gick det till?

Först kan vi väl konstatera att Greta Thunberg har bidragit till att alla svenskar har blivit mer klimatmedvetna i år. Hennes skolstrejk var startskottet på en stor förändring, inte bara i vår familj.

Uppdraget i sig har sannolikt också gjort oss mer medvetna, då vi har fokuserat extra på klimatet och pratat mer om det. Vi har också i längre perioder kört vår lilla klimattävling där alla vid middagsbordet har fått berätta vilka saker de gjort bra för klimatet just den dagen. Mamman har dessutom läst mycket på sociala medier, artiklar och böcker om klimatet.

Bloggen har gjort mamman, men även resten av familjen, mer medveten om hur just vi förhåller oss till klimatpåverkan. Eftersom mamman har rapporterat månadsvis hur det går för oss och då behövt ta reda på fakta har det blivit väldigt tydligt var våra framgångar (bilen) och utmaningar (butiken) finns. Mamman har hittat olika digitala hjälpmedel för att beräkna våra utsläpp. Ett bra hjälpmedel har appen Svalna varit, som obehagligt tydligt visar var familjens utsläpp sker genom att analysera vart pengarna går (bostaden är största området i Svalna, eftersom vi gjort stora investeringar i år). Även Ica och Vattenfall har tjänster på nätet för sina kunder, som bidrar till att det går att följa vår påverkan. Det är svårare att blunda när en ser sina egna vanor analyseras.

Familjen har blivit mer politiskt medveten under året. Vi har demonstrerat flera gånger och mamman har försökt att påverka olika makthavare. Mamman har dessutom skapat en klimatgrupp på Facebook för sin yrkeskår, en grupp som har uppmärksammats av hennes fackförbund, som ett sätt att medvetandegöra och samlas.

Att bli medveten kan innebära en ökad skillnad mellan vad en tänker och gör, påpekar Per Espen Stoknes i sin bok What we think about when we try not to think about global warming (som vi skrivit mer om i inlägget Varför händer inte mer fortare?). Risken med det är att vi människor tenderar att fortsätta göra som vi gör, mer än som vi tänker att vi ska göra. Våra handlingar ändrar våra tankar, enligt psykologisk forskning. För vår del har en framgångsfaktor sannolikt varit just att vi så sakta förstått och samtidigt stöttat varandra att ändra vanor och fortsatt i den riktningen genom att ha nästan dagliga samtal om frågan. Det har skapat goda spiraler och även storebror, som nog är den i familjen som varit minst aktivt intresserad, har påverkats.

Följ och gilla oss:

15. Släck ljuset, spara el

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Jordklok.

I advent tänder vi levande ljus – och även många elektriska ljus här i vårt mörka land. En ny vana som mellanbror och pappan har tänkt extra mycket på under det här året, är att släcka onödiga lampor som lyser i skolan och på jobbet. Mellanbror är noga även hemma med att inte tända mer än nödvändigt och släcker liksom mamman lampor när det blivit tillräckligt ljust på dagen. Att släcka och stänga av är tips 16 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Storebrors flickvän har dock kommenterat att vi i familjen är väldigt noga med vattnet men dåliga på att släcka lampor, så det räcker visst inte hela vägen…

Tyvärr är vi också dåliga på att släcka våra skärmar och apparater. Mamman har därför placerat ut grenkontakter med strömbrytare där det är lämpligt för att stänga av olika apparater, som TV och spelkonsoler. Mamman har månadsvis mätt vår elanvändning och tyvärr tycks den enbart ha påverkats av utomhustemperaturen. Våra ansträngningar att spara el har inte synts, även om mamman tror att vi kan ha sparat in en del på uppvärmning av varmvatten. Vi behöver uppenbarligen fortsätta jobba med området att spara elektricitet framöver!

Ljusbringaren ger mysbelysning.

I stället för elbelysning kan vi tända levande ljus. Det är både stämningshöjande och bidrar lite till värmen inomhus.

Värmeljus är inte sällan gjorda av paraffin (som är en oljebiprodukt) och själva koppen av resurskrävande metall. På senare år har det börjat säljas värmeljus av stearin och återanvändningsbara plastkoppar. Mamman har just upptäckt Ljusbringaren som ersätter värmeljus. Det är en liten vekeshållare i lera som sätts i en värmeljushållare och fylls på med vanlig matolja. Den brinner lika länge som ett värmeljus (cirka 5 timmar) på 1/4 dl matolja. Hela Ljusbringaren är komposterbar när den tjänat färdigt (enligt uppgift efter drygt 100 timmar). En fantastisk produkt 🙂 som trots att det initialt innebär shopping att köpa dem sparar in resurser på sikt.

Ljusbringaren är lite större än en kastanje och passar i de flesta värmeljushållare.

Tips! När det gäller de övriga ljusen vi tänder under advent bör vi tänka på att köpa Svanen-märkta stearinljus. Det finns även vaxljus, men eftersom bivax är en bristvara som främst behövs till biodlingen bör vi avstå från att elda upp det.

Den nya vanan att släcka lampor inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som el och vatten i våra hem. Att leta efter mer hållbara produkter är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det förstås bäst att inte shoppa alls.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Följ och gilla oss:

10. Var vän med grannarna

Det är nog inget vi kan säga är en ny vana för någon i familjen att vara vänskaplig mot grannarna. Däremot har vi nog utvecklat utbytet mellan oss och grannarna lite mer i år. Mamman skapade ju en grupp på Facebook för att samla miljövänner i området som resulterade i ett möte för att rädda bin. Mamman har också gjort fynd via områdets köp- och säljgrupp. Dessutom har vi fått och lånat saker av goda grannar, bland annat en hel hink med vindruvor!

Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. De skriver att det både är lättare att söka hjälp om något händer och att låna eller dela saker med varandra när vi känner våra grannar.

Den här vanan handlar om flera områden, då nätverk människor emellan både innebär att vi påverkar varandras åsikter, kan minska behovet av butiken då vi lånar och byter med varandra, påverkar oss i valen gällande investeringar i bostaden (vi och närmsta grannen har t.ex. solceller på taket) och även kan göra oss mindre beroende av bilen, då vi kan ordna samåkning, bildelande och liknande. Läs mer om vad du kan göra för klimatet i Världsnaturfondens artikel.

Grann-granar

Följ och gilla oss:

8. Investera el-smart

Nu är det andra advent. Advent betyder ankomst. Det är förstås Jesus-barnets ankomst som avses. Under andra advent handlar kyrkans texter om Guds rike, som är kärlek. Det känner inga landsgränser eller stridigheter mellan olika åsikter – precis som klimatet inte känner några gränser eller påverkas av våra åsikter… Mamman tänker att Guds rike kan ses som en metafor för den förunderliga värld vi har runt om kring oss, naturen och den balans som klimatförändringarna rubbat. Låt oss förenas i kärlek och kamp för att rädda vår enda jord!

Under den mörka och kalla delen av året är elektriciteten särskilt värdefull för oss i Sverige. Förr i världen hade människor bara elden som värme och ljus – det är idag svårt att föreställa sig vilken skillnad elektricitet faktiskt innebär! Det är därför viktigt att vara rädd om tillgången på el.

Två smarta investeringar gällande elektricitet har familjen gjort under året, dels solcellerna och dels motorvärmaren till bilen. Solcellerna sitter på taket och jobbar på utan att vi behöver göra mer. Enda gången de inte fungerar är när det är snö på dem. De ger inte så mycket elektricitet på vintern, men lite producerar de även då. Solceller är tips 49 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Motorvärmaren är däremot viktigast på vintern då den värmer upp motorn så att den drar betydligt mindre bensin än vid kallstart. En bonus är kupévärmaren som gör att det är varmt i bilen och föraren inte behöver dra på full fläkt för att få imfria rutor. Det gör bilresan säkrare. Motorvärmare kalla dagar är tips 219 i årsboken. En annan ny vana som mamman lagt sig till med är tips 223: att inte använda bilens usb-urtag för att ladda mobilen, eftersom det drivs av bensin. Mamman har istället en powerbank laddad med Bra miljöval-el som hon använder även i bilen.

Mamman har dessutom investerat i ett par projekt i Trine, som ger solel till människor i länder i Afrika och Sydostasien. Det innebär att de antingen får tillgång till el för första gången eller att de kan gå ifrån smutsiga källor till el, vilket minskar utsläppen av farliga ämnen. Mikrofinansiering är tips 111 i årsboken.

De här nya vanorna som handlar om smart användning av energi inriktar sig både på bostaden, börsen och bilen. Solenergin finns det mycket mer av än vi utnyttjar i världen. På två timmar ger solen den energi vi använder i hela världen under ett helt år, enligt årsboken! Vi kommer sannolikt inte kunna upprätthålla vårt nuvarande sätt att leva även om vi lyckas utvinna mer solenergi, då det mesta även kräver andra resurser och solen inte ger så mycket el på vintern. Solenergin är dock en stor källa till framtidshopp då den kan öka livskvaliteten för många människor!

Följ och gilla oss:

El-banta

En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten. Genom att följa vår elförbrukning över tid kan mamman konstatera att uppvärmningen är största posten även för oss. Det syns direkt på elräkningen när det är kallare ute…

Mamman följer ju faktisk elförbrukning. Våra elräkningar har sjunkit tack vare att en del av vår förbrukning är egen solel. Mamman tänker dock att ju mindre el vi gör av med desto bättre för helheten, så det finns all anledning att hushålla även om vi producerar egen el.

En djupdykning i siffrorna från vår semestervecka visar att huset drog 14,5 kWh/dygn i snitt (med solelen inräknad). Det motsvarar 435 kWh på en månad. Förbrukningen i juli låg på 712 kWh, vilket innebär att 277 kWh var 3,5 veckas varmvatten och hushållsel. Då var det också sommar, så det blir förstås mer på årsbasis. Intressant att notera är att vi har haft en årsförbrukning på 20.000 kWh och 60% av det är 12.000 kWh, eller 1.000 kWh per månad.

Vi har jobbat ner vår vattenförbrukning rejält, till cirka 2/3 av en normalförbrukning (eller mindre). Det innebär att vårt varmvatten bör motsvara cirka 15% av vår totala elkonsumtion. 15 % av 712 är 107 kWh, vilket lämnar 170 kWh till hushållsel i juli (3,5 vecka), eller 49 kWh per vecka, motsvarande 206 kWh en hel månad – alltså ungefär 20% av 1.000 kWh!

Hittills är det mest ny teknik som hjälpt oss att få ner elräkningen – solceller och nya hushållsapparater som kyl, frys och vattenberedare. Nya vanor när det gäller vattenanvändningen har skurit ner den en hel del. Vi borde kunna göra mer även när det gäller hushållselen!

Det ska bli spännande att följa siffrorna i vinter och se om familjen kan fortsätta spara varmvatten och hålla nere förbrukningen av el till uppvärmning. Mest spännande är att se om vi kan få ner andelen hushållsel något.

Följ och gilla oss:

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Rönnsumak

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trolleken i Trollskogen på Norra Öland.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

TIPS 3! Bevara och skydda de uppvuxna träd som finns nära din bostad – i den egna trädgården eller i bostadsområdet. Tyvärr ser vi ibland på träd som någon form av ”inredning” som vi kan ta bort om de står fel… glöm inte att de är levande varelser som dessutom dammsuger atmosfären på koldioxid! Låt dem stå!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss: