8. Investera el-smart

Nu är det andra advent. Advent betyder ankomst. Det är förstås Jesus-barnets ankomst som avses. Under andra advent handlar kyrkans texter om Guds rike, som är kärlek. Det känner inga landsgränser eller stridigheter mellan olika åsikter – precis som klimatet inte känner några gränser eller påverkas av våra åsikter… Mamman tänker att Guds rike kan ses som en metafor för den förunderliga värld vi har runt om kring oss, naturen och den balans som klimatförändringarna rubbat. Låt oss förenas i kärlek och kamp för att rädda vår enda jord!

Under den mörka och kalla delen av året är elektriciteten särskilt värdefull för oss i Sverige. Förr i världen hade människor bara elden som värme och ljus – det är idag svårt att föreställa sig vilken skillnad elektricitet faktiskt innebär! Det är därför viktigt att vara rädd om tillgången på el.

Två smarta investeringar gällande elektricitet har familjen gjort under året, dels solcellerna och dels motorvärmaren till bilen. Solcellerna sitter på taket och jobbar på utan att vi behöver göra mer. Enda gången de inte fungerar är när det är snö på dem. De ger inte så mycket elektricitet på vintern, men lite producerar de även då. Solceller är tips 49 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Motorvärmaren är däremot viktigast på vintern då den värmer upp motorn så att den drar betydligt mindre bensin än vid kallstart. En bonus är kupévärmaren som gör att det är varmt i bilen och föraren inte behöver dra på full fläkt för att få imfria rutor. Det gör bilresan säkrare. Motorvärmare kalla dagar är tips 219 i årsboken. En annan ny vana som mamman lagt sig till med är tips 223: att inte använda bilens usb-urtag för att ladda mobilen, eftersom det drivs av bensin. Mamman har istället en powerbank laddad med Bra miljöval-el som hon använder även i bilen.

Mamman har dessutom investerat i ett par projekt i Trine, som ger solel till människor i länder i Afrika och Sydostasien. Det innebär att de antingen får tillgång till el för första gången eller att de kan gå ifrån smutsiga källor till el, vilket minskar utsläppen av farliga ämnen. Mikrofinansiering är tips 111 i årsboken.

De här nya vanorna som handlar om smart användning av energi inriktar sig både på bostaden, börsen och bilen. Solenergin finns det mycket mer av än vi utnyttjar i världen. På två timmar ger solen den energi vi använder i hela världen under ett helt år, enligt årsboken! Vi kommer sannolikt inte kunna upprätthålla vårt nuvarande sätt att leva även om vi lyckas utvinna mer solenergi, då det mesta även kräver andra resurser och solen inte ger så mycket el på vintern. Solenergin är dock en stor källa till framtidshopp då den kan öka livskvaliteten för många människor!

El-banta

En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten. Genom att följa vår elförbrukning över tid kan mamman konstatera att uppvärmningen är största posten även för oss. Det syns direkt på elräkningen när det är kallare ute…

Mamman följer ju faktisk elförbrukning. Våra elräkningar har sjunkit tack vare att en del av vår förbrukning är egen solel. Mamman tänker dock att ju mindre el vi gör av med desto bättre för helheten, så det finns all anledning att hushålla även om vi producerar egen el.

En djupdykning i siffrorna från vår semestervecka visar att huset drog 14,5 kWh/dygn i snitt (med solelen inräknad). Det motsvarar 435 kWh på en månad. Förbrukningen i juli låg på 712 kWh, vilket innebär att 277 kWh var 3,5 veckas varmvatten och hushållsel. Då var det också sommar, så det blir förstås mer på årsbasis. Intressant att notera är att vi har haft en årsförbrukning på 20.000 kWh och 60% av det är 12.000 kWh, eller 1.000 kWh per månad.

Vi har jobbat ner vår vattenförbrukning rejält, till cirka 2/3 av en normalförbrukning (eller mindre). Det innebär att vårt varmvatten bör motsvara cirka 15% av vår totala elkonsumtion. 15 % av 712 är 107 kWh, vilket lämnar 170 kWh till hushållsel i juli (3,5 vecka), eller 49 kWh per vecka, motsvarande 206 kWh en hel månad – alltså ungefär 20% av 1.000 kWh!

Hittills är det mest ny teknik som hjälpt oss att få ner elräkningen – solceller och nya hushållsapparater som kyl, frys och vattenberedare. Nya vanor när det gäller vattenanvändningen har skurit ner den en hel del. Vi borde kunna göra mer även när det gäller hushållselen!

Det ska bli spännande att följa siffrorna i vinter och se om familjen kan fortsätta spara varmvatten och hålla nere förbrukningen av el till uppvärmning. Mest spännande är att se om vi kan få ner andelen hushållsel något.

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Rönnsumak

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trolleken i Trollskogen på Norra Öland.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen “Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen “Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att “klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

TIPS 3! Bevara och skydda de uppvuxna träd som finns nära din bostad – i den egna trädgården eller i bostadsområdet. Tyvärr ser vi ibland på träd som någon form av “inredning” som vi kan ta bort om de står fel… glöm inte att de är levande varelser som dessutom dammsuger atmosfären på koldioxid! Låt dem stå!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Underhåll smart

Första semesterveckan var lite kylig och regnig. Perfekt för att ta hand om huset – och få en kamin installerad!

Att underhålla det vi har är klimatsmartare än att köpa nytt och byta ut. Pappan har slipat och oljat våra köksbänkar, vilket blev ett riktigt lyft! Dessutom har mamman målat om vårt köksbord, vilket varit på planeringsstadiet länge. Färgen och penslarna hade vi sedan tidigare projekt över i boden och golvtäckning fick vi över efter kamininstallationen.

Från grönblått till vitt och blänkande.
Bordet köpte mormor i Göteborg på 60-talet och det lär hålla i många år än!
Vår nya kamin – premiäreldning!

Förra onsdagen kom vår nya kamin 🙂 Den är nyproducerad och därmed inte så väldigt klimatsmart då allt som produceras nytt har en klimatpåverkan. Däremot är det smartare att köpa en ny kamin än en gammal om en ska skaffa kamin. De nya har bättre förbränning och därmed släpper ut mindre farlig rök, enligt Naturskyddsföreningen. De menar rent av att kaminuppvärmning kan vara mer miljösmart än eluppvärmning.

Vi ska lära oss att elda klimatsmart och vara noga med de riktlinjer Naturvårdsverket ber oss följa. Vedeldning beräknas leda till 1.000 förtida dödsfall per år i Sverige… Det är lika farligt för hälsan att elda med ved som att bo intill en trafikerad väg enligt en studie vid Umeå universitet. Vedeldning i sig bidrar inte till växthuseffekten, då träd är en förnybar råvara som binder koldioxid så det blir ett kretslopp. Vi har också vissa chanser till gratis ved i vårt bostadsområde, vilket är ekonomiskt.

Kaminen har en kokplatta ovanpå och är klädd med täljsten. Det är detaljer som tilltalar mammans och pappans preppingidéer, då det ger oss lite större motståndskraft vid längre elavbrott. Täljstenen var riktigt varm i många timmar efter första eldningen, då det är ett material som lagrar värme. Vi är förberedda för kalla vintrar!

En påse tändkuber
Miljövänliga tändkuber

Till kaminen hittade mamman en gammal vedtång på Blocket – äntligen börjar rätta tänket komma på plats! Skorstensfejarmästaren (sotaren) som kontrollerade kamininstallationen lämnade en påse miljövänliga tändkuber som underlättar upptändning på klimatsmart sätt. De är märkta med Bra Miljöval, FSC och till och med palmoljefria!

Bild på ventilationsdon i badrum.
Nytt donavslut till ventilationen i 70-talsbadrummet!

I och med att vi hade sotaren här fick vi både lära oss om eldning och koll på våra ventilationskanaler. Sotaren påpekade att vårt utluftsug i badrummet var ineffektivt, då det var monterat så att det sög luft från utrymmet mellan inner- och yttertak. Slarv vid bygget 1974 som vi nu åtgärdat med ett nytt donavslut. Det blev dessutom mycket snyggare 🙂

Herr skorstensfejarmästare gav också input kring installationen av varmvattenvärmepumpen, så att värme- och ventilationssystemet för hela huset hålls i balans. Det är många parametrar med mekanisk frånluft från 70-talet, luftvärmepump, varmvattenvärmepump och kamin, så det är skönt med professionella som vet vad de pratar om!

Mikroproducenter av solel

24 solcellspaneler på papptak

Nu har vi haft våra solceller på taket i en månad. Produktionen kom inte i gång förrän den 10 juni, för det var något litet fel på installationen. Bästa dagen har vi producerat 61 kWh med våra 44 m2 solpaneler.

Det är ju oerhört trevligt att få energi från solen utan att göra något alls. Solceller är hyggligt underhållsfria. Senaste veckan har vädret inte varit lika bra, men vi producerar ändå energi. Enligt Solar Edge som mäter all energi systemet producerar har vi totalt producerat 1,2 megawattimmar elektricitet under den här månaden.

Observera att skalorna är olika i juni och juli. I juni kom vi över 60 kWh, i juni hittills bara upp till 50 kWh.

Vi har naturligtvis förbrukat en del av den elen i vårt hem. Vattenfall berättar att vi har skickat ut 709 kWh på elnätet, vilket innebär att vi själva använt knappa 500 kWh av vår produktion.

Från Vattenfalls hemsida får vi information om hur mycket el vi exporterar ut på nätet.

Eftersom vi måste köpa el så snart mörkret kommer, och exempelvis kyl och frys är på dygnet runt, så har vi köpt cirka 335 kWh av Vattenfall.

Vår förbrukning av köpt el från Vattenfall under den här månaden.

Totalt har vi förbrukat cirka 850 kWh den här månaden och samtidigt producerat 1.200 kWh med våra solceller. Det innebär att vi producerat ett överskott av el! Sammanlagt kan vi konstatera att vi under den här perioden, med hyfsat svenskt sommarväder, har sålt dubbelt så mycket el som vi köpt in.

En liten bonus som mamman vill nämna i solcellssammanhanget är att hon i ganska många år nu har haft sitt Logitech tangentbord som drivs helt av solel och ansluts till datorn via bluetooth. Det har aldrig varit några problem med det, inte ens mitt i natten. Inköpt för en femhundring på stormarknad – tyvärr saluförs de inte längre… 🙁

Mamman har också sedan länge en liten solcellsdriven powerbank, som på ett par timmar i solen laddar mammans mobiltelefon. Det är inte så dumt!

Hushålla med vattnet – vattna varsamt

Familjen använder mindre vatten än genomsnittssvensken (510 liter/dygn mot 560 liter/dygn), men tänker att det är rimligt att försöka minska ytterligare på konsumtionen. Vatten är en viktig resurs och på sina håll en bristvara. Det är klokt att vänja sig vid att hushålla som förberedelse för en framtid med minskad tillgång till rent vatten. Vi har redan skrivit om detta en gång i inlägget Vattenförbrukning. Nu återkommer vi för att försommaren är här och med den värmen. Krukväxterna, vi och djuren behöver mer vatten. Våra odlingar är i full gång och trädgården behöver sitt vatten, den med. Det finns flera skäl att hushålla med vattnet:

  • Vatten är livsviktigt för oss och allt annat levande
  • Det råder vattenbrist på sina håll även i Sverige*
  • Du sparar pengar

*Lyssna gärna på radio P1:s program Klotet om vattenbristen i Sverige:

Läs även denna ledare i ETC om du har möjlighet (det är eventuellt en betalvägg). Beatrice Lindevall skriver om hur vi i Sverige varit bortskämda med vattentillgången men att det även här är en realitet att vattnet är en hotad resurs. På sina håll är grundvattnet förorenat och vissa kommuner har redan infört bevattningsförbud. Globalt är rent vatten en ännu större fråga. Organisationen Wateraid förklarar att frågan om vatten hänger ihop med klimatförändringarna, då dessa i stor utsträckning leder till förändringar av jordens vatten, som höjningar av havsnivåerna, torka och översvämningar.

I många delar av Sverige blev det bevattningsförbud förra sommaren. En tråd i Klimatklubben på Facebook handlade om tips för att spara vatten och ändå kunna vattna krukväxter. Tråden kom att innehålla många bra tips på hushållning med vatten. Många av tipsen här kommer från den tråden.

Spara vatten

  • Diska hellre i diskmaskin än för hand – och om du diskar för hand använd baljor!
  • Byt till snålspolande kranmunstycken och vattenbesparande duschmunstycke.
  • Förvara vatten i kylen i stället för att spola fram kallvatten att dricka. Klokt också att ha vatten i petflaskor i frysen, för att klara ett elavbrott (hjälper både frysen att hålla sig kall och dig att få dricksvatten vid ett lite längre avbrott).
  • Spola inte efter att du bara kissat. Eller kissa i duschen.
  • Vattna trädgården på morgonen eller kvällen, inte mitt på dagen. Då dunstar mindre vatten bort.
  • Vattna trädgårdsväxter ordentligt när du vattnar (och mindre ofta i stället). Skvättbevattning ger växterna grunda rötter och gör dem mindre motståndskraftiga mot torka…
Snålspolande dusch och vattenflaskor i kylen – två sätt att spara vatten!

Ta tillvara vatten

  • Låt vattnet du spolar bort rinna ner i ett kärl och ta vara på det. Ställ ett par hinkar i duschen och låt spolvattnet samlas i dem. Blir ett par liter bara för att spola fram varmvatten till exempel. Mamman samlar 10 liter under en snabb dusch. Det vattnet hamnar i våra regntunnor, till bevattning av trädgården.
  • Återanvänd vatten från kokta grönsaker/potatis/pasta att vattna växter på balkong eller i trädgården med. Då ska vattnet dock vara osaltat! Undvik att vattna inne, då det kan uppstå mögel.
  • Använd badvatten från badkaret att spola toaletten med.
  • Ta vara på vattnet från torktumlaren. Bra att vattna med, då det är saltfattigt.
  • Samla vatten i regntunnor. Familjen har köpt 200-literstunnor med tappkran från Bauhaus och anslutit till stuprören. Vi har även andra tunnor vid öppna stuprör, så totalt kan vi samla 670 liter regnvatten. Det gäller bara att det regnar! Att samla regnvatten är tips 332 i årsboken.
  • Husdjuren behöver ju vatten, men när det stått ett tag behöver det bytas ut. Då är det perfekt att samla i en hink/tunna för att exempelvis vattna med.
  • Akvarievatten som byts ut är näringsrikt och riktigt bra att vattna växter med!
Olika sätt att ta tillvara vatten på. Akvarievatten som byts ut är näringsrikt att vattna växter med.

Hjälp djurlivet med små vattensamlingar i trädgården. Insekterna är tacksamma för något att sitta på när de ska dricka och småfåglarna uppskattar säkra vattenskålar i träden.

Vatten i trädgården till djurlivet.

Om du vill bidra till rent vatten åt alla människor kan du titta vidare på organisationen Wateraid. De har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk insamlingskontroll.

Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.

Bara kallvatten

För snart två veckor sedan gav vår varmvattenberedare från 1973 upp. Den började läcka ut vatten och vi blev tvungna att stänga av den, vilket gjorde att vi inte längre hade tillgång till varmt vatten. Mamman började undersöka marknaden för varmvattenberedare med siktet på energimärkning. Snart stod det klart att det går att få beredaren utbytt snabbt av jourinstallatörer, men att en då får en beredare från Nibe med energimärkning D.

Blött på golvet.

Vi hade konstant en pöl med vatten på golvet under första veckan för golvlutningen visade sig vara åt fel håll… Tack och lov har vi kvar originalplastmattan som skyddar mot vattenskador!

Mamman gjorde research och landade i att beställa en varmvattenvärmepump från Nibe som optimalt installerad har en energimärkning på A+. Den heter Nibe F110. Bäst på marknaden verkar Indol vara, som har en beredare med märkning A++. Problemet med den var att den inte fick plats på den gamla beredarens ställe och installerades via sidan i stället för underifrån. Den nya pumpberedaren kom för en vecka sedan och i morgon kommer VVS-installatörerna och lyckas förhoppningsvis ge oss varmt vatten igen!

Under dessa två veckor med bara kallt vatten har familjen blivit varse några saker. För det första går det mesta riktigt bra att göra med bara kallt vatten i kranen! Det är bara duschandet som blir en utmaning. Föräldrarna och storebror har alla duschat i iskallt vatten. Det innebär att det inte blivit några långa tonårsduschar på två veckor, utan snabbt och effektivt! Pappan har duschat ett par gånger på jobbet och mamman har duschat ett par gånger hos mormor. Småbröderna har duschat ordentligt i skolan efter idrotten. Lillebror tog också ett bad hemma förra helgen med varmvatten kokat i vattenkokaren.

Mamman och storebror är överens om att kallt vatten på kroppen är värre än kallt vatten på knoppen. Mamman tvättar bara sitt hår med bikarbonat löst i vatten (1 msk ren bikarbonat till 1 dl vatten) och passade då på att blanda det med kokat vatten till lagom temperatur. Det gick riktigt bra att blöta med kallvatten, “schamponera” med ljummet bikarbonatvatten och sen skölja ur med kallvatten. Du kan läsa mer om bikarbonat som hårtvätt i den här artikeln hos Skånska Dagbladet.

Det är en riktig lyx med varmt kranvatten och familjen ser förstås fram emot att få tillbaka denna bekvämlighet. Samtidigt vet vi nu att vi skulle klara oss bra utan, i alla fall så länge det finns kallt vatten i kranen!

Glöm inte Earth Hour

På lördag den 30/3 är det dags för Earth Hour mellan kl. 20:30 och 21:30. Ett sätt att delta är att släcka ner alla elektriska apparater som går att släcka. I stället kan vi tända ljus som innan elektriciteten fanns.

Det enda jordklot vi har…

Earth Hour är en manifestation för att sätta fokus på klimat- och miljöfrågor. I år 2019 sätts fokus på den minskande biologiska mångfalden i världen. Vi är mitt i det sjätte stora massutdöendet i världen, vilket vi tycker är väldigt tragiskt.

Det brukar släckas ungefär 4 miljoner lampor under Earth Hour i Sverige. Det gör att elanvändningen sjunker med mellan 160.000 och 200.000 kWh. Det motsvarar 2.100 till 2.600 sparade kilon koldioxid i atmosfären om alla som släcker använder miljömärkt el. Om vi räknar på vanlig nordisk elmix sparar vi upp till 10.000 kilo (ett ton) på den enda timmen! Och det blir mer om vi blir fler som släcker ner.

Lillebror påminner om att vi måste rädda isbjörnarna! Bli gärna fadder eller skänk en slant via WWF!

Elavbrott på låtsas

I helgen har familjen varit utan el och vatten i 24 timmar. Inspiration fick mamman från Par-i-prepp som gjort ett liknande, fast längre, test. Syftet var att testa hur livet fungerar när det vi tar för givet försvinner. Familjen är inga preppers, men mamman tänker att just elavbrott på grund av olika väderhändelser och generellt minskad tillgång på el om klimatet förändras för mycket kan bli en del av framtiden .

Vi låtsades alltså att elen i hemmet inte fungerade och därmed inte heller vattnet. Mamman stängde av säkringarna, så att det inte gick att tända ljuset. Eftersom det inte var på riktigt fick kyl och frys gå som vanligt, det vore onödigt att förstöra maten. Dessutom tvättade mamman två maskiner tvätt på lördagen, av praktiska skäl.

Det hela började på fredagen när barnen kom hem från skolan och slutade på lördagen 24 timmar senare. Storebror åkte till sin pappa, så han upplevde bara starten av äventyret, när strömmen gick då han stod i duschen. Det tyckte han var tillräckligt jobbigt!

Inför testet frågade mamman övriga i familjen vad de trodde skulle bli den största utmaningen. Själv trodde hon att kylan skulle vara värst. Pappan trodde att det jobbigaste skulle bli att laga mat utan el och småbröderna var oroliga för hur det skulle bli utan rinnande vatten. Mamman berättade att familjen var förberedd genom att hon tappat upp vatten i badkaret, fyllt tre hinkar (10 liter vardera) och ställt kannor och flaskor med vatten i kylen, sammanlagt 7 liter. Totalt hade vi alltså 37 liter vatten plus badkaret i huset.

När vi startade vid fyratiden på eftermiddagen var huset fortfarande varmt och skönt, trots att mamman stängt av elementen vid åtta på morgonen. (Det visade sig på lördag morgon att fyra element fortfarande var på, då de hörde till en annan säkring, vilket mamman missat!). Det var en relativt varm marsdag med +8° ute, vilket säkert också bidrog till att huset höll värmen. Småbröderna satte igång och lekte med sina stenkulor när de inte kunde spela på skärm. Lillebror la mönster av kulorna på golvet.

Middag utan el.

Mellan kl. 17 och 18 blev både mamman och småbröderna irriterade och retliga. Pappan kom hem kl. 18 och satte då genast igång att laga mat på de båda stormköken som mamman plockat fram ur campinglådan. Det blev couscous med sojakorv, morötter och kall sås. Sammanlagt gick det ungefär 1,5 deciliter t-röd till kvällens varma mat och tevatten. Alla tyckte att det var mysigt att äta med tända ljus och humöret steg snabbt när maten kom i magen.

Vid sjutiden satt bröderna i soffan och berättade spökhistorier vid ett par tända ljus medan föräldrarna satt kvar vid bordet med varsin kopp te. Pappan konstaterade över tekoppen att det var lugnt och vilsamt när han inte kunde spela eller kolla på tv, samt att han blev sömning av bristen på ljus. Stearinljusen fokuserar och skapar ett tydligt varande. Det tyckte han i slutänden var den bästa erfarenheten som testdygnet gav.

Kl. 20 var det +2,5° utomhus och i föräldrarnas sovrum var det 17,4°. Det rummet har tre ytterväggar och vi valde att ha stängda dörrar till alla sovrum för att minska ytan som vi försökte hålla varm. I vår del av huset var det hela 21° varmt efter matlagningen! Vi la oss tillsammans i vardagsrummet för att sova. Föräldrarna i hörnsoffan och barnen på tältsängar i våra sovsäckar. Det var väldigt mysigt! Småbröderna tyckte att det bästa med hela testet var att somna alla tillsammans. Mamman stod dock inte ut med trängseln eller tältsängarnas knirkande och knarrande – så hon tog en madrass och flyttade en bit bort mitt i natten. Hela familjen vaknade vid sju på lördag morgon.

Morgonkaffet.

Vid sjutiden var det 5,6° utomhus och bara 14,8° i föräldrarnas avstängda sovrum. I vårt utrymme hade vi 18° varmt. Det var inga större problem att göra frukost, både havregrynsgröt och ägg lät sig kokas på spritköket. Kaffet gjorde pappan med filterhållaren och tevatten fanns i en termos. Temperaturen steg en halv grad när vi lagade frukost – stormköken sprider värme!

Vid elvatiden spelade pappan och mellanbror ett långt parti RISK, medan mamman läste en bok och lillebror byggde lego. Lunchen lagade mamman på stormköken eftersom hon aldrig tidigare hanterat dem. Det gick utmärkt och mamman sträckte lite på sig när hon klarat av att hantera sprit och eld! Kl. 13:30 uppstod ett mindre sammanbrott på grund av bristen på skärm och tristessen. Föräldrarna bestämde att vi alla skulle promenera till vårt centrum (cirka 3 km bort). Där lånade vi böcker på biblioteket och handlade mat och lite belöningssnask till oss som klarat testet så bra. När vi kom hem igen var strömmen tillbaka och livet återgick till det normala med tillgång till el och skärm igen.

Strategispelet Risk kan ta flera timmar…

Slutsatser

Vi gjorde av med totalt 13,5 liter vatten på fyra personer under dessa 24 timmar (samt halva badkaret till att spola toaletterna). Vi lärde oss att vi absolut klarar ett dygn utan el – men att det nog vore bra med en alternativ värmekälla om strömavbrottet sker mitt i smällkalla vintern… Det skulle ha blivit kallare i huset om inte de fyra elementen hade varit på.

Det jobbigaste tyckte lillebror var att hitta en bekväm sovposition i sovsäcken och mellanbror tyckte att det var värst att inte ha något att göra. Mamman tyckte att det jobbigaste var att hålla humöret uppe och pappan tyckte att spritköken var besvärliga på grund av all smuts som blir på kokkärlen. Vinsterna var att tempot saktade in och att vi spenderade mer tid tillsammans, sov ihop och umgicks på ett annat sätt. Småbröderna ser fram emot att berätta om sin helg i skolan i morgon!

Kvarstående frågor efter testet: Hur göra rent stormköken? T-röd sotar förfärligt! Hur sköta den personliga hygienen om vattnet försvinner ur kran? Nu använde vi våtservetter och massor av hushållspapper – men även det tar ju slut. Hur mycket vatten krävs egentligen för att diska upp? Vi fuskade och väntade med disken till elen var tillbaka och diskmaskinen kunde sköta det mesta…

Det här testet var mammans första vinst i vår lilla klimatutmaning och hon är väldigt glad att hela familjen ställde upp och deltog.