Förbered dig…

… för det värsta, men hoppas på det bästa. Så kan vi sammanfatta hur många så kallade preppers tänker. En prepper förbereder sig på att klara av olika katastrofscenarier. Pappan har länge varit intresserad av preppers och nu har även mamman blivit nyfiken. Det ligger delvis i linje med engagemanget för ett hållbart samhälle. Vad behöver vi egentligen och hur gör vi om tillgången till el upphör en längre tid? Var hittar vi vatten, mat, ljus och värme?

Vatten är livsnödvändigt. Kranvattnet försvinner dock vid ett längre elavbrott.

Elavbrotten efter stormarna Gudrun och Alfrida påminner oss om hur sårbart det moderna elberoende samhället är. Människor tvingades då vara utan el i upp till en månad i höst- och vinterkyla. Enligt ellagen är vi alla skyldiga att klara 24 timmar utan el, men det kan uppenbarligen bli längre vid extrema väderhändelser. Hur väl förberedda är vi för det det idag?

Preppers finns av alla kategorier, från de mest extrema i USA till lite mer sansade. Mamman har hittat en svensk man som heter Andreas Karlsson och driver bloggen Urvaken där han bland annat ger tips om grundläggande prepping. Han delar generöst med sig av sina tankar i hopp om att fler ska klara sig bra i kriser. Ett av hans tips är att lära känna folk i närområdet för att kunna stötta varandra när det behövs. Ett annat tips är att ha förråd – särskilt av färskvatten! – för att klara åtminstone den närmaste tiden efter större kris. “Närmaste tiden” kan vara allt mellan tre och 14 dagar. I en ny totalförsvarsberedning föreslås att vi som inte har särskilda behov av samhällets hjälp ska klara oss i en vecka på egen hand. Mammans favorit på Urvakens blogg är en spännande följetong som han kallar Alla veckorna som gått.

Mormor säger ofta “man ska inte oroa sig, utan förbereda sig på vad som kan ske”. Mamman tror att det är minst lika viktigt att förbereda sig mentalt som praktiskt på en kris av något slag. Att ha tänkt igenom hur vi ska göra hjälper oss när vi ställs inför något oväntat och det vi tar för givet inte längre fungerar som vanligt. Andra spännande prepp-bloggare är Par-i-prepp. De skriver enkelt om sin egen resa till att bli preppers och dessutom bjuder de på en berättelse om en test-helg där de simulerade ett långvarigt strömavbrott hemma. De beskriver hur de upplever det när det blir kallt hemma och hur det är att inte kunna spola toaletten, tvätta sig som vanligt och alla andra små och större bekymmer som uppstår.

Mamman köper prepperkonceptet och ser paralleller när det gäller klimatkrismedvetenhet, som ett syskon som också talar om vikten av att förbereda sig för ett annorlunda samhälle än det vi vant oss vid. Samtidigt noterar mamman att preppervärlden också kan bjuda in till ökad konsumtion – prylar som ska klara krisen (elaggregat, vevradioapparater, specialknivar…). Som Andreas Karlsson påpekar är det dock inte prylarna som gör störst skillnad, utan medvetenheten.

Läs gärna inlägget om vårt lilla test, ett elavbrott på låtsas, också.

Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Pappan diskar kastruller i balja.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Duschutmaningen

Småbröderna duschar varje söndag. Det är ibland en utmaning för den bror som har autism. Det är en vanlig svårighet vid autism att duscha, bland annat på grund av hur vattnet känns mot huden och att det är så många moment som ska göras. Vår bror har också svårigt att förstå poängen med att duscha, då det tar tid från annat som är roligare. Ibland fungerar det bättre att bada. Idag var det inte heller ett alternativ.

Mamman föreslog då att göra duschen till en klimattävling*. Vi vet att vår dusch drar 12 liter vatten per minut, så frågan var hur snabbt de kunde duscha (med pappans hjälp) och ändå bli rena. Pappan hojtade vid start och slut och mamman tog tid.

Först ut var mellanbror. Han duschade på totalt 4:45 minuter, varav kranen var på i 2:15. Resten av tiden gick till intvålningen. Det innebär att hans dusch drog 27 liter varmvatten. Han var också noga med att släcka ljuset i badrummet efter duschen.

Lillebrors dusch tog hela 6:27 minuter, varav kranen var på i 3:25. Hans dusch drog alltså totalt 41 liter. Pappan tyckte att det var en stor utmaning att duscha pojkarna under tidspress. Hans känsla var att lillebror duschade snabbast, vilket visar på svårigheten att uppskatta tid under stress. Tur att mamman tog tid!

Mellanbror vann alltså duschutmaningen idag – men största vinnaren är förstås klimatet. Och att båda pojkarna var glada medan de duschade var också en stor vinst!

*Det är absolut inte en generell rekommendation att tävla som en lösning för att hantera svårigheter vid NPF/autism! I vår familj fungerar det ibland utmärkt, men det gäller att planera tävlandet så att alla har samma chans att vinna och att det är supertydligt vad som gäller. Det är inte så lätt för någon av bröderna att förlora, men de tränar på att vara goda både vinnare och förlorare. Och vi föräldrar tränar på att vara schyssta tävlingsledare.

Elförbrukning

Familjen bor i ett trähus från 70-talet uppvärmt med direktverkande el i radiatorer och en luftvärmepump. Luftvärmepump är tips 45 i Ett hållbart liv, då den omvandlar energi ur utomhusluften till värme inne. Vi ligger på en elförbrukning runt 21.000 kWh per år. Damen som bodde ensam i huset innan vi köpte det förbrukade hälften så mycket el som vi. Uppvärmningen beräknades till 5.904 kWh/år och enligt husets energideklaration finns det inget mer vi kan göra för energieffektivisera själva huset. Huset är visserligen inte tilläggsisolerat, vilket kanske vore en god idé för att spara på energi (tips 56). Däremot är de flesta fönster utbytta till en hög energiklass. Det allra mesta hänger alltså på familjens elanvändning…

Tipset kommer från klimatkalkylatorn.se

En sak vi provar inom ramen för uppdraget är att sänka temperaturen inomhus en eller ett par grader för att spara el. Till storebror har vi tagit fram ett varmare täcke då han fryser främst nattetid. Hans rum ligger i ett ytterhörn av huset. Mellanbror tycker inte att det märks av någon skillnad. Lillebror tycker att det är väldigt kallt och fryser mycket. Mamman sätter på sig en extra kofta på kvällen och värmer en vetevärmare till sängen på natten. Föräldrarnas sovrum har flera ytterväggar varav en är mest fönster. Pappan tycker att temperatursänkningen fungerar, då det inte varit så väldigt kallt. Enligt bilden sparar vi mellan 60 och 120 kg koldioxidekvivalenter (och 500 till 1.000 kronor) på ett år genom att sänka temperaturen hemma. Det är bra tycker mamman.

Hemelektronik beräknas stå för 17 % av hushållens elförbrukning. Det skulle i vårt fall innebära 3.600 kWh om året eller 300 kWh i månaden. Kan det stämma?!

Mätning av PS4 elförbrukning under spel.

I uppdragslådan låg en elmätare som kan kopplas till olika urtag och mäta apparaters elförbrukning. På bilden mäter vi hur mycket PS4-konsollen drar när lillebror spelar. Enligt mätningen drar vårt PS4 140 W vid spel och 8,5 W i stand by. Det innebär att den förbrukar 266 kWh om året om vi räknar med fyra timmars spelande om dagen i vår familj (både barnen och pappan gillar att spela).

Om du har en sådan mätare kan du själv räkna ut hur mycket olika saker drar genom formeln xW multiplicerat med antal timmar per dag multiplicerat med 365 dagar på ett år.

Storebror har en ny gamingdator som han spelar mycket på. Enligt SVT-nyheter drar speldatorer sex gånger mer energi än vanliga datorer på grund av de resurskrävande komponenter som ingår. Det går dock att välja mer energisnåla komponenter utan att prestandan blir sämre. Storebrors dator är märkt med den amerikanska energimärkningen Energy Star, vilket ska innebära att den är energisnål. Enligt vår elmätare drar hans dator inklusive allt mellan 100 och 200 watt när han spelar. Vid ett snitt på 150 W innebär det 330 kWh om året om storebror spelar i snitt 6 timmar om dagen.

El märkt med Bra miljöval (som har högst krav) kostar runt 90 öre per kWh nu på vintern. Det innebär att vi med våra 596 kWh betalar cirka 540 kr per år för spelandet. Det är kanske inte någon stor summa, utan nackdelen med spelandet är främst andra (som stillasittandet och den konstanta stimulansen av hjärnans belöningscentrum). Familjens spelande släpper ut nära 8 kg koldioxidekvivalenter per år (och det skulle bli 30 kg om vi inte valde miljömärkt el). En snabb överslagsräkning ger vid hand att familjens övriga hemelektronik (datorer, TV och mobiler) drar ungefär lika mycket till. Vi landar därmed på 1.200 kWh/år, totalt ungefär 1.100 kronor/år och 16 kg koldioxid för vår hemelektronik. En tredjedel av siffran ovan, men ändå ganska mycket.

Koldioxidutsläpp

Compricer ger tips på hur vi kan spara på el och har en lista på vad olika saker i hemmet kostar (2014) i elförbrukning. Mamman har räknat om en del av den i koldioxidekvivalenter vid användning av icke miljömärkt respektive miljömärkt el.


Är det intressant med ett kilo koldioxidekvivalenter hit och dit? Ja, det blir det om varje människa bara har 1.000 kg till förfogande per år för att vi ska hålla klimatförändringarna inom rimliga gränser. Det blir till att hushålla!

Klimatsmarta investeringar?

Det finns mycket att fundera på när det gäller klimatet och våra pengar. Vad används våra pengar till medan vi sparar dem?

Mamman har läst om mikroinvesteringar, där de som har lite pengar över kan vara med och bidra till klimatsmarta investeringar i andra länder. Ett exempel är Trine, som bistår med lån till företag som skapar möjligheter för människor att få elektricitet via solceller i Afrika, Asien och Sydamerika. Pengarna som lånas ut är de du investerar. Om de betalas tillbaka får du igen din investering med ränta – annars får du kanske räkna den som en biståndsgåva. För hur som helst gör ju pengarna nytta för klimatet och de människor som får tillgång till solel! Familjen har valt att investera i två projekt via Trine, som ska bli spännande att följa. Att mikrofinansiera är också tips 111 i årsboken Ett hållbart liv.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Tidsenligt grönbrunspräckligt kakel med orangea detaljer i blombården.

Mamman och pappan funderar också på investeringar på huset. Vi har möjligen råd med en av de tre olika drömmar vi har… Mamman drömmer sedan flera år om att renovera badrummet som är från 70-talet när huset byggdes. Hon rättfärdigar tanken med att badrummet inte uppfyller dagens våtrumsstandard, så det är risk för vattenskador på huset. Pappan vill gärna göra om köket, som är trångt och även det sen huset byggdes. Båda rummen har dessutom sannolikt asbest i materialen.

Samtidigt vill både pappan och mamman investera i solceller på hustaket. I synnerhet som vi har ett hus som förbrukar mycket el så skulle det kännas vettigt att låta en del av den produceras nära huset. Vi skulle enligt kalkyler på nätet kunna producera ungefär en tredjedel av vår elförbrukning själva. Det skulle dock kosta ungefär som en badrumsrenovering att sätta upp solpaneler. Vi kommer att boka ett möte med en firma som grannar i området anlitat för att få en offert att ta ställning till.

Ytterligare en mindre investering som föräldrarna funderar över är om vi ska låta installera en motorvärmare i kallgaraget, för att minska en bils utsläpp vid kallstarter. Frågan är hur stor effekt det har, om det är värt kostnaden på runt 3.500 kr och den el som motorvärmaren drar? Mamman konsulterade Klimatklubben på Facebook och fick svaret att det är en klimatvettig investering utifrån att motorn släpper ut mindre koldioxid, men även mindre av andra giftiga ämnen. Dessutom innebär det mindre slitage på bilen, så den håller längre.

Kläder för väder

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Smarta Saker.

Vad vi väljer att sätta på oss påverkar miljö och klimat det också. Som vanligt är det bäst att inte köpa alls och näst bäst att köpa begagnat/second hand. Vi försöker använda våra kläder länge, i stället för att byta ut garderoben med modets växlingar. Mellanbror och lillebror har mest ärvda kläder. Mamman har sparat nästan alla storebrors kläder och skor. Dessutom ärver de kläder och skor av en nära släkting som bara är lite äldre än dem också.

Mamman ska försöka ha ett köpfritt år när det gäller kläder. I och för sig tycker mamman inte att hon köper kläder jätteofta. Eftersom de olika test familjen har gjort ändå visat på hög konsumtion, tänker mamman att det är bäst att dra ner. Det har ju också visat sig att vi är dåliga på att uppskatta vår egen konsumtion.

Bästa materialvalen ur klimatsynpunkt sägs vara naturmaterial som lin, ekologisk bomull, ull och viskos. Viskos är gjort av bomull eller cellulosa, som är växternas byggstenar. Helst ska vi undvika materialblandningar, då de är svårare att återvinna. Tyvärr används mycket kemikalier och vatten vid tillverkning av kläder. Det är också lämpligt att tänka på hur arbetsvillkoren ser ut där kläderna tillverkas. Naturskyddsföreningen rekommenderar kläder märkta med GOTS (Global Organic Textile Standard) eller sin egen märkning Bra Miljöval som garant för att kläderna är hållbart tillverkade. Oekologisk bomull är hårt besprutad. Många funktionskläder (som sport- och utekläder) är behandlade med farliga kemiska preparat.

I vår guidebok Ett hållbart liv, tipsar Naturskyddsföreningen om att skapa en “kapselgarderob” med ett trettiotal plagg och rensa ut resten (tips 4). Mamman tycker att det är ett märkligt tips, eftersom våra second hand-butiker “drunknar” i kläder. Därför tänker mamman att det är bättre att behålla kläderna själv och använda dem när det passar. Mamman har genom åren upptäckt att hon ibland tröttnar på vissa kläder en period, men gillar dem igen senare. Det kan däremot vara klokt att tänka i termer av kapselgarderob eller basplagg när du börjar köpa vuxenkläder. Skaffar du då kläder av hög kvalitet i enkla basmodeller och färger som står sig, så är chansen högre att kläderna går att använda i många år.

Enkla råd för en mer klimatsmart klädvård – tips 26-30.

Guppyfriend® tvättpåse är klimatsmart – och skyddar isbjörnar och alla oss andra från att få i oss mikroplast!
  • Tvätta bara om kläderna är smutsiga! “Smutsa klart” dem innan du lägger dem i tvättkorgen – det vill säga använd dem en dag till! Kolla om det räcker att vädra kläderna eller ta bort fläckar för att de ska bli fräscha igen.
  • Fyll alltid maskinen och välj ekoprogram om din maskin har sådana. De tar lite längre tid, men spar resurser.
  • Dosera tvättmedlet enligt anvisningarna på förpackningen (många häller på känsla och då blir det lätt för mycket). Sluta med sköljmedel som egentligen är en onödig produkt och minskar klädernas hållbarhet. Vill du ha ett sköljmedel i kan du prova en matsked ättika istället.
  • Följ tvättanvisningarna på kläderna för att öka hållbarheten – men prioritera att fylla maskinen i stället för att köra en halvfull 30°-tvätt och en halvfull 40°-tvätt!
  • Använd Guppy-friend tvättpåse till kläder i fleece eller andra syntetmaterial för att undvika mikroplaster i vattnet! Plasten rensas enkelt ur påsen efter tvätten och slängs i papperskorgen. Om du använder länken eller annonsen nedan för att köpa din egen tvättpåse får familjen en viss provision, vilket vi tackar för.
  • Lufttorka tvätten i stället för att torktumla eller använda torkskåp. Det ökar klädernas hållbarhet samtidigt som det sparar el.
  • Laga trasiga kläder i stället för att byta ut dem.

Facebooka klimatsmart

I Ett hållbart liv tipsar Naturskyddsföreningen om att bli vän med sina grannar (tips 70). Mamman har utifrån det och några av de andra tipsen i kapitlet Grannarna och samhället startat en miljövänlig grannsamverkansgrupp på Facebook. Gruppen är för de i området som vill leva mer klimat- och miljövänligt, exempelvis genom att dela och låna ut saker, tipsa om miljösmarta åtgärder på våra hus, skänka överskott av till exempel frukt och byta tjänster. På en vecka hade 2% av de boende i området anslutit sig till gruppen.

Mamman är också med i en praktisk och inspirerande – ibland skrämmande – grupp på Facebook som heter Klimatklubben. Den innehåller en hel del väldigt kunniga personer inom olika områden och medlemmarna kan få tips och information om det mesta.

Faktum är dock att vårt digitala liv också tar resurser från världen, vilket bland annat SVT uppmärksammat. Dels förstås i de apparater vi använder när vi surfar runt och den el de drar – men inte minst från den elektricitet som de stora tjänsternas serveranläggningar använder. Facebooks anläggning i Luleå drar el motsvarande en större svensk kommun enligt Svenska Dagbladet. Att streama en film/serie i två timmar varje dag motsvarar utsläppen av en halvtimmes flygresa (≈165 kg CO2) per år om företaget som tillhandahåller tjänsten inte tar miljöhänsyn.

Mamman har kollat med sitt webhotell Loopia (där den här bloggen bor) hur de tänker kring miljön. De svarade att de bland annat använder miljömärkt el och tänker på att spara på resurser på olika sätt på sitt kontor. Dessutom har de gjort e-faktura till förstahandsval för kunderna. Det är Naturskyddsföreningens tips 2, “gör det lätt att göra rätt”!

Kolla gärna med dina favorittjänster på nätet hur de gör med miljötänk! Ju fler som använder sin konsumentmakt till att påverka i frågan desto bättre.

Ny kyl och frys

Naturskyddsföreningen rekommenderar i tips 52 ett byte av kylskåp och frys ifall dessa är äldre än 10 år. Den nya kylen eller frysen ska då ha energiklass A+++ och frysen vara självavfrostande för att det ska vara ett smart byte. Nästan 2/3 av miljöbelastningen i att tillverka ett nytt kylskåp kan räknas bort om det gamla återvinns korrekt, enligt en livscykelanalys från Miljögiraff. Mamman har sökt efter information om hur mycket produktionen av ett nytt skåp släpper ut, utan framgång.

Mätning av kylfrysens elförbrukning pågår!

Vi har två kombi kylfrysskåp som fyllde 21 år i januari. De drar enligt märkningen (och egen mätning) 120 W, vilket blir en årsförbrukning på 1.051 kWh per skåp – 2.102 kWh för båda. Eftersom de är så pass gamla uppskattar vi att de faktiskt drar runt sin märkning mest hela tiden (ibland under mätningen gick det upp över 500 W och någon gång även ner till 2 W). Ett likadant nyproducerade kylfrysskåp av samma märke drar 168 kWh/ år. Det är en sjättedel av det 20 år gamla skåpets förbrukning. Vi har också ett mindre frysskåp i vår bod, från september 2011. Det ska dra 237 kWh/år enligt märkningen, så tillsammans med de andra två drar våra kyl- och frysskåp 2.339 kWh/år.

Avfrostning pågår inför byte av kylskåpslösning. De gamla går i miljöretur.

Totalt har vi nu 342 l frys och vi behöver mycket frysutrymme. Därför har vi köpt en fristående frys och en fristående kyl, vilket ger en förbrukning på 258 kWh/år (det vill säga 78 kWh mindre än om vi köpt två likadana). Det är en niondel av våra nuvarande! Vi förlorar totalt 72 liter frysutrymme, eftersom vi även gör oss av med extrafrysen. Å andra sidan kan vi säkert spara utrymme på att vi får en överblick av vad vi redan har hemma, så vi inte köper onödigt mycket av något i affären. Nu när vi stuvar om inför leveransen av de nya skåpen upptäcker vi till exempel att vi har väldigt mycket bröd i frysarna…

Energi- & klimatrådgivningen säger att svenskproducerad el (från vatten och kärnkraft) beräknas släppa ut 13 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Nordisk elmix som är vad vi får om vi inte gör något aktivt val, släpper i stället ut 50 gram/kWh. Räknar vi på vår miljömärkta el kommer vi att släppa ut cirka 27 kg koldioxidekvivalenter mindre per år när vi byter och dessutom spara cirka 1.500 kr/år i elkostnader. Toppen tycker mamman – även om inköpet av nya kylen och frysen inte var billigt!