Framtidsdrömmar

När vi som nu befinner oss i en tid av förändring och förmodligen stor omställning behövs idéer om hur framtiden ska se ut. En idé som många makthavare omhuldar är tanken på ”grön tillväxt”. Grön tillväxt går ut på antagandet att det är möjligt att frikoppla BNP från nyttjandet av världens naturresurser. Hoppet är att vi ska kunna fortsätta leva med samma standard som nu. Tyvärr är grön tillväxt inte möjlig skriver Sveriges television i en artikel publicerad den 21 september 2019. Det är professor Giorgios Kallis vid Barcelona universitet som tillsammans med andra forskare kommit fram till detta.

Bild från artikelni på SvT 2019-09-21, text Anna Löfdahl

Johan Rockström beskriver det samma i en krönika i SvD den 7 september 2019. Han hänvisar bland annat till Giorgios Kallis studier. Ska vi klara 1,5°-målet krävs en 40% minskning av efterfrågan på energi, eller en totalt stoppad befolkningstillväxt. Inget av dessa förefaller realistiskt, skriver Rockström. Sanningen är alltså att vi kommer behöva ställa om och minska ner på det allra mesta. Mamman har tidigare skrivit om liknande tankar i inlägget Ett enklare liv.

Egna odlingar blir viktigare för matförsörjningen.

Framtiden innebär förmodligen en återgång till ett mer jordnära liv, där mer av tillvaron handlar om att ordna mat via jorden och hushålla med resurserna. Samtidigt innebär det ju inte en tillbakagång till 1800-talet, utan ett nytt sätt att leva. Vi kommer till exempel sannolikt ha tillgång till elektricitet, i alla fall en del av tiden.

Däremot kanske det ekonomiska system vi är vana vid, med elektroniska pengar på bankkortet, banklån och krediter, försvinner. I stället är det möjligt att vi skapar någon form av ekonomiskt system där vi byter varor och tjänster med varandra – eftersom vi lever många fler människor tillsammans idag. Alternativa lokala valutor finns redan på olika platser i världen och var vanliga under depressionen på 30-talet.

Förmodligen kommer vi inte på samma sätt få varor från långt bort, men troligtvis fler människor. Det är något som kan gynna oss när tillvaron skalas av, då människor i många andra länder fortfarande har kvar kunskaper vi delvis glömt, som hur saker tillverkas och odlas. Det är klokt att som förberedelse lära sig mer om praktiska saker. För många år sedan hade mamman en kolonilott i en multikulturell stadsdel utanför storstaden. Där odlades alla möjliga speciella grönsaker på annorlunda sätt – och skördarna blev stora! Det finns stor potential för gerillaodling mellan höghusen 🙂

Det är nog inte lika bekvämt i framtiden som nu. Det innebär att vi använder våra kroppar mer, vilket de faktiskt mår bra av. Samtidigt är vi troligen mer utsatta för smittor och sjukdomar. Oljeenergin ersätts troligtvis av en återgång till mer kroppsarbete. En annan gissning är att luften känns friskare, då alla fossilfordon slutat gå och all förbränning av fossila bränslen upphört. Förmodligen har vi inte längre egna bilar (elfordonen har staten beslagtagit till viktiga myndighetsfunktioner). Förhoppningsvis har samhället byggt ut kollektivtrafiken – som kör på gas från våra sopor.

Om tillgången till el minskar kommer vi inte längre kunna använda internet och annat elintensivt som nu. Då blir det böcker och radio som gäller för information – och kanske återuppstår den fina traditionen att skicka brev? Inom prepperrörelsen är det många som skaffar en vevradio för att vara förberedda för mer omfattande elavbrott.

Sannolikt är vädret varmare och våtare än idag. Dagens Nyheter skriver här om hur Sverige kan påverkas av klimatförändringarna (tyvärr troligen en låst artikel). Vi kommer ha en längre odlingsperiod, mer nederbörd, fler stormar och fler värmeböljor, men kortare (kanske snörikare) vintrar här i Sverige. En stor skillnad kan bli minskad tillgång till vatten, framför allt i sydöstra Götaland. Dagens Nyheter har också gjort en klimatspecial där mamman hittade den här bilden i en film med fakta från Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI:

Från DN:s Klimatet just nu, 2019-09-20. Grafik Elin Lindwall.

På andra håll i världen drabbas människor hårdare av klimatförändringarnas direkta effekter än vi troligen kommer göra.

Följ och gilla oss:

Ta tillvara skörden

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd
Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Mat från juni till september.
Barnhand med blåbärsfläckar

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: ”kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Mormors klimatsmarta vanor

Mormor har ovetandes förmedlat en del klimatsmarta vanor i arv till mamman, sånt som kanske var självklart innan världen gick i spinn och vi drabbades av slit och släng-samhället. Mormor berättar om sin barndom att hennes familj var fattiga, så de sydde om gamla kläder och handlade på kredit. De flyttade också ofta, på grund av mormors pappas arbete. Varje sommar hyrde de en stuga någonstans på landsbygden i Sverige.

Mormors klimatsmarta vanor:

  • Släng inte mat – ät upp det du har på tallriken och använd upp alla rester
  • Odla eget – det är roligt, nyttigt och gott
  • Värna naturen för dess egen skull – se skönheten i det lilla
  • Var rädd om saker så håller de längre
  • Laga och reparera det som går sönder – köp inte nytt i onödan
  • Var sak på sin plats så hittar du dem (och behöver inte köpa nytt av sånt du redan har hemma)
  • Handla mer sällan, men med högre kvalitet – satsa exempelvis på basplagg som varar länge hellre än på ”modenycker”
  • Pengar är inget mål utan ett medel för att skaffa det du faktiskt behöver
  • Undvik att handla på kredit, det blir oftast dyrare och du köper lätt mer än du behöver

Mormor tillhörde den första generationen som på riktigt fick del av det globala samhället, med möjligheten att resa utomlands på semester och komma i kontakt med andra kulturer. Det är något hon har uppskattat mycket i sitt liv och saknar nu när hon inte längre har orken till det.

I stället ser mormor tillbaka på det hon fick med sig av sin ursprungsfamilj, som uppskattningen av böcker och musik. Mormor berättar med värme om hur familjen umgicks alla tillsammans när hon var ung. Hennes hennes pappa brukade läsa böcker för henne och hennes två yngre syskon. Hennes föräldrar brukade också samla hela familjen för att musicera tillsammans, när hennes mamma spelade piano. Böcker och musik är något mormor fortfarande har glädje av varje dag! Mamman har fått med sig att det gäller att hitta sina egna små värdefulla ögonblick av glädje i tillvaron.

Följ och gilla oss:

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

  • Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
  • Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
  • Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
  • Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
  • Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):


Klimatsmart trädgård

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.
Följ och gilla oss:

Ölandssemester

Familjen valde i år att åka på semester till Öland en vecka. Vi hyrde som vi brukar ett stugboende på en campingplats. I år hamnade vi på Sonjas camping på norra Öland, vid Löttorp.

Vår villavagn.

Familjens samlade betyg på campingplatsen var 4/5. Vi var inte så nöjda med själva boendet i en villavagn. Den var inte särskilt fin, utan kändes sliten och hade många tvestjärtar på besök. Rummen var små, så små att storebror fick sova på soffan i allrummet.

Campingen som sådan var däremot väldigt fin, med både butik öppen till kl. 22 varje dag, minigolf, pool, cykeluthyrning, aktiviteter, flera lekplatser och bara 500 meter till en väldigt fin sandstrand där campingen sålde glass! Enda problemet var deras wifi som de tar betalt för, men som inte fungerade. Det löste de smidigt åt oss. Vi blev vid flera tillfällen betjänade av Sonja själv, vilket ju är lite extra charmigt. Om en har eget boende så kan denna campingplats rekommenderas!

Familjen passade på att besöka så många sevärdheter som möjligt på Öland, vilket gjorde att vi använde bilen en del. Favoriten för hela familjen var besöket på Ölandsoasen där vi klappade och red på kameler! De hade även grisar, kaniner och getter att klappa samt lamor och kor att beskåda. En väldigt trevlig liten bondgårdspark där temat var väl genomfört. De hade höbalar att klättra på, traktordäck att leka i, en höskrinda att sitta i, olika bord och stolar att ha picknick vid samt liten försäljning av glass och passande souvernirer. Rekommenderas för alla som gillar djur!

Fantastisk utflykt till Ormöga kamelranch på Öland. Landskapet för tankarna till öknen… men Öland ligger närmre än norra Afrika!

Familjens topp fem på Öland efter kamelridningen var:

  • Långe Erik – för de vackra omgivningarna
  • Borgholms slott – stort och spännande presenterat
  • Långe Jan – vacker utsikt trots regn och god mat
  • Skäftekärr – intressant och personligt, en ny bild av järnåldern
  • Trollskogen – magisk natur

Långe Erik och Trollskogen hamnar båda på listan tack vare den vackra naturen och klapperstensstränderna. Långe Jan tyckte småbröderna särskilt mycket om, trots en lång bilresa under en regnig dag. De tyckte om att stå uppe i den höga fyren och de gillade maten på restaurang Fågel Blå. Dessutom fick de varsitt nytt gosedjur som minne.

Heimdal vaktar ingången till långhuset, där pappan står med konungahjälm.
Bilden under visar Borgholms slott.

Borgholms slott och Skäftekärr var intressanta och väl presenterade platser. På Skäftekärr, som inte är en by utan ett långhus, hade vi turen att träffa två engagerade guider samtidigt som vi var ensamma på plats. Det blev en upplevelse av ett mindre bekvämt men samtidigt fint utsmyckat liv. I samma sammanhang finns även ett fossilmuseum som vi inte hann titta på och ett arboretum. På platsen finns också ett café och Thujaskogen ligger en promenad bort.

Vi besökte även Byarums raukar, Eketorps borg, Sandviks kvarn, Neptuni ängar, Thujaskogen och Lådbilslandet (i popularitetsordning). Lådbilslandet blev ett bottennapp för familjen, då lillebror skadade armen i en hoppborg, så att vi också fick besöka sjukhuset i Kalmar. Mamman noterade att bilarna drevs på bensin, så ur klimatsynpunkt är det inget bra besöksmål. Ekonomiskt var det inte heller med sina 400 kr i entré per barn.

Baden i havet och poolen kommer på en särskild plats och är inte med i omröstningen. I sanningens namn var de storebrors favoriter. Han tycker inte om att åka runt och röstade bara på kamelridningen och Trollskogen.

Underbar sandstrand och ett levande hav med fiskar, räkor och maneter.

Hur klimatsmart var vår semester?

Vi åkte bil från Stockholm till Öland och tillbaka, samt bil på de utflykter vi gjorde. Anledningen var dels att det var krångligt att resa på annat sätt och dels att familjens barn med NPF har svårt att anpassa sig till att åka kommunalt. Vi åkte sammanlagt ungefär 1.625 km under semestern och bilen drog 0,44 liter/mil i snitt under resan. Det blir 72 liter bensin, vilket motsvarar ett utsläpp av 166 kg koldioxid – eller 33 kg/person i familjen. Avståndet hemifrån till campingen var 50 mil så våra utfärder på Öland stod för 625 km.

Sidan klimatsmartsemester.se som hjälper till att beräkna utsläpp av olika alternativ för både färdmedel och boende, beräknar att tåg och buss skulle ha givit utsläpp motsvarande 19 kg koldioxid/person, lite mindre än 2/3 av våra faktiska utsläpp. Att bo i stuga beräknas släppa ut cirka 13 kg koldioxid/person under en vecka. Bilden visar deras uppskattning av våra utsläpp per person för vår semester. Det blir sammanlagt 260 kg koldioxid i utsläpp för vår Ölandssemester om vi använder vår faktiska bensinförbrukning.

Resultat från klimatsmartsemester.se. De räknar dock med att vi släppte ut 47 kg CO2 på bilresan, vilket ju inte stämmer. Faktisk summa blir 46 kg CO2 per peson, inte 59 kg.

I bilden ovan ser vi att vår semester står för 3% av vad vi kan släppa ut på ett helt år (fast maten är inte inräknad)… Det är 52 veckor på ett år och en vecka motsvarar alltså 1,9% av ett år, så det blir till att leva snålare än på semestern resten av året! Det är därför tur att vi hade en så härlig semester 🙂

Följ och gilla oss:

Hållbar träning

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Mamman måste börja med att erkänna att hon inte älskar att träna. Tvärt om! Men för några år sedan hittade mamman ändå både motivation och träning som funkar för henne. Mamman tränar hemma, för att öka sin egen hållbarhet. Det är viktigast för mammans egen motivation, att träning hjälper människor att hålla längre. En stor bonus är att bröderna, särskilt lillebror, blir inspirerade.

Eftersom mamman är intresserad av prepping också, så passar det att nämna att det är en bra form av förberedelse att hålla sig i form. Det är lättare att klara av svårigheter om en mår så bra som möjligt! Sen talar mamman inte som en del preppers om att klara av att springa två mil med packning, utan att ha tillräcklig kondition, styrka och smidighet för att klara mer vardagliga utmaningar.

Träningsredskap är produkter som kostar att tillverka. Där är det en vinst att träna på lokal, där många delar på redskapen! Mamman har försökt att köpa så lite redskap som möjligt och klarar sig bra med en motionscykel, ett par gummiband (olika styrka), ett par hantlar, en yogamatta och en liten step up bräda. Först körde mamman med en vanlig pall, men den var inte tillräckligt stabil tyvärr. Pappan har en uppsättning tyngre hantlar som han tränar med. Pappan gillar också att springa och där vi bor finns fina elljusspår som han sticker ut i ibland.

En klimatbov när det gäller träning är förstås resorna till och från träningslokalen. Därför är det optimalt att träna hemma – men även att jogga, cykla eller åka kommunalt till träningen är bra förstås! Tänker vi tanken på framtida möjliga kriser (längre elavbrott på grund av klimatförändringarna exempelvis) så är hemmaträning oslagbart.

Många kläder som vi tror behövs till träning är också miljöbovar. Undvik till exempel luktfria träningskläder med silver i. Det tvättas ur på några tvättar och blir föroreningar i våra vatten i stället. Även speciella outdoorskläder har miljöpåverkan på grund av olika tillsatsämnen som gör kläderna vattentåliga. Som alltid är långtidsanvändning bäst! Köp inte nytt, använde det du redan har. Bonus vid hemmaträning att det inte finns något behov av en snygg outfit 🙂

Förutom elljusspåret har vi flera fina promenadvägar och stigar ut i skog och mark i närheten. Det är verkligen klimatsmart träning att ge sig ut i skogen och följa marken upp och ner! Överläkaren i psykiatri Anders Hansen skriver i sin bok Hjärnstark om de anmärkningsvärt goda effekterna av att springa i 30 minuter tre gånger i veckan. Det är rena supermedicinen för hjärnan! Boken Hjärnstark handlar inte så mycket om klimatet, men desto mer om vad som får oss hållbara i längden. Mamman rekommenderar den varmt!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Underhåll smart

Första semesterveckan var lite kylig och regnig. Perfekt för att ta hand om huset – och få en kamin installerad!

Att underhålla det vi har är klimatsmartare än att köpa nytt och byta ut. Pappan har slipat och oljat våra köksbänkar, vilket blev ett riktigt lyft! Dessutom har mamman målat om vårt köksbord, vilket varit på planeringsstadiet länge. Färgen och penslarna hade vi sedan tidigare projekt över i boden och golvtäckning fick vi över efter kamininstallationen.

Från grönblått till vitt och blänkande.
Bordet köpte mormor i Göteborg på 60-talet och det lär hålla i många år än!
Vår nya kamin – premiäreldning!

Förra onsdagen kom vår nya kamin 🙂 Den är nyproducerad och därmed inte så väldigt klimatsmart då allt som produceras nytt har en klimatpåverkan. Däremot är det smartare att köpa en ny kamin än en gammal om en ska skaffa kamin. De nya har bättre förbränning och därmed släpper ut mindre farlig rök, enligt Naturskyddsföreningen. De menar rent av att kaminuppvärmning kan vara mer miljösmart än eluppvärmning.

Vi ska lära oss att elda klimatsmart och vara noga med de riktlinjer Naturvårdsverket ber oss följa. Vedeldning beräknas leda till 1.000 förtida dödsfall per år i Sverige… Det är lika farligt för hälsan att elda med ved som att bo intill en trafikerad väg enligt en studie vid Umeå universitet. Vedeldning i sig bidrar inte till växthuseffekten, då träd är en förnybar råvara som binder koldioxid så det blir ett kretslopp. Vi har också vissa chanser till gratis ved i vårt bostadsområde, vilket är ekonomiskt.

Kaminen har en kokplatta ovanpå och är klädd med täljsten. Det är detaljer som tilltalar mammans och pappans preppingidéer, då det ger oss lite större motståndskraft vid längre elavbrott. Täljstenen var riktigt varm i många timmar efter första eldningen, då det är ett material som lagrar värme. Vi är förberedda för kalla vintrar!

En påse tändkuber
Miljövänliga tändkuber

Till kaminen hittade mamman en gammal vedtång på Blocket – äntligen börjar rätta tänket komma på plats! Skorstensfejarmästaren (sotaren) som kontrollerade kamininstallationen lämnade en påse miljövänliga tändkuber som underlättar upptändning på klimatsmart sätt. De är märkta med Bra Miljöval, FSC och till och med palmoljefria!

Bild på ventilationsdon i badrum.
Nytt donavslut till ventilationen i 70-talsbadrummet!

I och med att vi hade sotaren här fick vi både lära oss om eldning och koll på våra ventilationskanaler. Sotaren påpekade att vårt utluftsug i badrummet var ineffektivt, då det var monterat så att det sög luft från utrymmet mellan inner- och yttertak. Slarv vid bygget 1974 som vi nu åtgärdat med ett nytt donavslut. Det blev dessutom mycket snyggare 🙂

Herr skorstensfejarmästare gav också input kring installationen av varmvattenvärmepumpen, så att värme- och ventilationssystemet för hela huset hålls i balans. Det är många parametrar med mekanisk frånluft från 70-talet, luftvärmepump, varmvattenvärmepump och kamin, så det är skönt med professionella som vet vad de pratar om!

Följ och gilla oss:

Stjärnklart

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Utifrån mammans intresse för prepper-kulturen, att vara förberedd på någon form av katastrof, hittade mamman boken Stjärnklart av Lars Wilderäng. Den är första delen i en trilogi. Mamman har läst alla tre, men det rekommenderas bara till dem som likt mamman är roade av science fiction och fantasy. Första boken kan dock läsas med viss behållning av alla, tänker mamman. Det är en mycket spännande berättelse om en snabb samhällsomvälvning när allt som drivs av elektricitet slutar att fungera.

Vi följer flera olika personers öde från den första tidens oförståelse inför vad som sker, till fullbordat faktum. Vi möter bland annat en specialtränad grupp militärer, en grupp poliser, en vanlig familj och några ungdomar. Vi träffar också på en ung prepper-kille som förberett sig för alla eventualiteter, nästan. Alla av dem överlever inte den första krisen. De som överlever måste förhålla sig till ett helt nytt samhälle.

Boken beskriver människors sökande efter först information och senare mat och vatten och visar hur olika människor kan tänkas reagera på krissituationers utmaningar och möjligheter. Den är fascinerande på flera nivåer, både politiskt, psykologiskt och praktiskt, samtidigt som den är spännande nästan oavbrutet. Mamman fick nya synvinklar på tillvaron genom läsningen, vilket väl kännetecknar en bra bok!

Titeln lyfter något som även David Jonstad nämner i sin bok Jordad – enklare liv i kollapsens skugga, nämligen att stjärnorna syns så mycket bättre när elljuset inte skymmer dem. Den handlar också på många sätt om samhället efter kollapsen, som David Jonstad också skriver om. Läs mer om hans mer faktabetonade böcker i inlägget Enklare liv.

Länkarna leder till Bokus och om du köper böcker via mammans länkar får familjen en viss provision, vilket vi förstås tackar för. Själv lånade mamman böckerna på biblioteket, så det tipsar vi om i första hand!

Följ och gilla oss:

Bara kallvatten

För snart två veckor sedan gav vår varmvattenberedare från 1973 upp. Den började läcka ut vatten och vi blev tvungna att stänga av den, vilket gjorde att vi inte längre hade tillgång till varmt vatten. Mamman började undersöka marknaden för varmvattenberedare med siktet på energimärkning. Snart stod det klart att det går att få beredaren utbytt snabbt av jourinstallatörer, men att en då får en beredare från Nibe med energimärkning D.

Blött på golvet.

Vi hade konstant en pöl med vatten på golvet under första veckan för golvlutningen visade sig vara åt fel håll… Tack och lov har vi kvar originalplastmattan som skyddar mot vattenskador!

Mamman gjorde research och landade i att beställa en varmvattenvärmepump från Nibe som optimalt installerad har en energimärkning på A+. Den heter Nibe F110. Bäst på marknaden verkar Indol vara, som har en beredare med märkning A++. Problemet med den var att den inte fick plats på den gamla beredarens ställe och installerades via sidan i stället för underifrån. Den nya pumpberedaren kom för en vecka sedan och i morgon kommer VVS-installatörerna och lyckas förhoppningsvis ge oss varmt vatten igen!

Under dessa två veckor med bara kallt vatten har familjen blivit varse några saker. För det första går det mesta riktigt bra att göra med bara kallt vatten i kranen! Det är bara duschandet som blir en utmaning. Föräldrarna och storebror har alla duschat i iskallt vatten. Det innebär att det inte blivit några långa tonårsduschar på två veckor, utan snabbt och effektivt! Pappan har duschat ett par gånger på jobbet och mamman har duschat ett par gånger hos mormor. Småbröderna har duschat ordentligt i skolan efter idrotten. Lillebror tog också ett bad hemma förra helgen med varmvatten kokat i vattenkokaren.

Mamman och storebror är överens om att kallt vatten på kroppen är värre än kallt vatten på knoppen. Mamman tvättar bara sitt hår med bikarbonat löst i vatten (1 msk ren bikarbonat till 1 dl vatten) och passade då på att blanda det med kokat vatten till lagom temperatur. Det gick riktigt bra att blöta med kallvatten, ”schamponera” med ljummet bikarbonatvatten och sen skölja ur med kallvatten. Du kan läsa mer om bikarbonat som hårtvätt i den här artikeln hos Skånska Dagbladet.

Det är en riktig lyx med varmt kranvatten och familjen ser förstås fram emot att få tillbaka denna bekvämlighet. Samtidigt vet vi nu att vi skulle klara oss bra utan, i alla fall så länge det finns kallt vatten i kranen!

Följ och gilla oss:

Ett enklare liv

Inlägget innehåller annonser i form av reklamlänkar till Bokus.

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

På tal om ovanstående vill mamman åter påminna om att hon får en viss provision om du köper böckerna via länkarna i texten – och andra böcker via annonsen för Bokus – vilket hon i så fall är tacksam för. Böckerna finns dock att låna på de flesta bibliotek, vilket är mycket mer resurssnålt!

Följ och gilla oss: