Liten matträdgård – med bär

Det finns ett begrepp som heter Skogsträdgård eller matträdgård som mamman är intresserad av. Vår trädgård är väldigt liten, men mamman tränger i så mycket det bara går av ätbara saker. Nu i juli går där att hitta mycket gott att stoppa i munnen: smultron (några röda, mest vita i år), hallon, vinbär och jordgubbar.

Rikedom i bär

För något år sedan eller två planterade mamman en buske i trädgården, som är den nya favoriten. Det är en bärhäggmispel Amelanchier alnifolia Honeywood. I år gladde den familjen med vackra vita blommor i slutet av maj och nu har den börjat bjuda på riktigt goda bär – de smakar fruktigt och lite ”grönsakigt” på samma gång, åt blåbärshållet. På hösten får den vacker höstskrud. Just nu är busken knappa metern hög men den ska kunna bli upp till fem meter!

Bärhäggmispel
Bok om skogsträdgårdsodling

Att odla så mycket som möjligt – och då inte bara bär förstås – är en del i att klimatpreppa. Dels är det en poäng att lära sig odla sin egen mat, men även andra träd och buskar är värdefulla. Naturen är bäst på att binda koldioxid – växter andas ju in det som vi andas syre – och mycket växtlighet sänker temperaturen. Tänk på hur svalt det är i en djup skog även en varm sommardag. Växtytor suger också bättre upp överflödigt regnvatten vid plötsliga skyfall. Mamman tycker att vi har alldeles för mycket hårdgjorda ytor i världen! Vill du veta mer om skogsträdgårdar finns det både en Facebook-grupp, en stor bok av Philipp Weiss och Anneli Sjöberg och en spännande blogg att utforska!

Förra årets guld

Pumpa med en bit bortskuren.
Vår största pumpa 2020.

Ända till mars i år hade vi kvar en av de tre halloweenpumpor vi odlade i trädgården. Vi skördade pumporna i oktober. Den 21 mars bestämde sig mamman för att det var dags att ta tillvara den sista (och största) av pumporna. Den gav nästan 2 kg pumpakött!

Mamman gjorde pumpabiffar, rostade pumpafrön, kokade pumpasoppa och bakade pumpapaj. Bäst betyg fick de rostade pumpafröna och pajen. När det gäller maträtterna måste mamman hitta bättre smaksättare att kombinera med pumpans söta smak. Soppan smakade nästan bara citron, vilket var lite gott men lite märkligt för en matsoppa. Biffarna blev lite smaklösa. Recepten googlade mamman fram.

Soppa, rostade frön, biffar och efterrättspaj.

I pajfyllningen med pumpan står det i de flesta recept att det ska vara ägg. Förra året använde mamman det, men det smakade väldigt mycket ägg, så i år använde mamman lite majsmjöl i stället. Julkryddor som kanel, ingefära och nejlika är gott ihop med pumpans sötma.

Att rosta pumpafrön är enkelt. Gör dem först så rena som möjligt från pumpaköttet. Lägg dem sedan i en het stekpanna med lite matolja och salt. Passa så de inte bränns! Det går på några minuter och är ett uppskattat snack/tillbehör i vår familj.

Här kommer årets pumpaplantor, mamman har fem stycken på gång. Hittills har varje planta producerat en stor pumpa och massor av blommor (som också går att äta)! Pumpor ger mycket mat, som går att spara i månader, så de känns smarta att odla också som klimat-prepp. Lätt att ta frön från ett år till nästa och lätta att odla (men de kräver utrymme när de växer!).

14. Gör mer själv

Efter lucia skulle julbaket ske traditionellt. Mamman bakar mycket redan första advent, eftersom det är mysigt att ha till adventsfikat.

Under året har framför allt mamman försökt lära sig att göra mer saker själv i stället för att köpa dem; allt från fröknäcke och hemmagjord salva till att lära sig att sticka. Lillebror vill också gärna lära sig sticka har han sagt och båda småbröderna älskar att baka, så även de är med på gör det själv-tåget. Pappan å sin sida tycker om att hugga upp egen ved, så fort tillfälle ges.

Gör mer själv kan förstås också syfta på att promenera eller cykla mer i stället för att låta sig bäras av fordon, eller att ta ansvar för att påverka i olika sammanhang i stället för att vänta på att någon annan ska agera.

Den här nya vanan inriktar sig förstås främst på butiken, i Världnaturfondens kategorisering, genom att inte behöva handla så mycket färdigt i affären utan i stället göra mer hemma från grunden. Familjen lever inte så att vi kan göra allt från start (som spinna ull från egna får) men vi kan ju exempelvis odla en del i trädgården, baka och hitta närproducerat bivax till egen salva hos kommunens biodlare. Att handla lokalt är tips 106 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Vanan kan som sagt också handla om bilen och budbäraren som påverkar andra beroende på hur vi ser det.

9. Brygg drycken själv

”Anna med kanna” är en minnesregel från förr för att det är dags att se över julölen. Antingen smaka av den eller sätta igång brygden skulle göras på Anna-dagen. För familjens del innehåller dock kannan läsk och te oftare än öl.

Julkanna

Vi har läsk i kanna, eftersom vi för många år sedan köpte en Sodastreamer. Under året har vi bestämt oss för att börja använda den igen, så nu bär vi inte hem lika mycket vatten från affären utan vi blandar vår läsk hemma. Att dricka läsk är förstås en onödig vana över huvud taget, men det är en bit kvar innan familjen kommer så långt att vi slutar med det.

Klimatpåverkan och miljöförstöring hänger ofta ihop. Vi har under vår resa försökt hitta sätt att spara på jordens resurser både för klimatets och miljöns skull. Det har gjort att mamman till exempel funderade på teet hon dricker mycket av – från påse till odling. Det gick fort när tankarna grott färdigt att skaffa den nya vanan att brygga ekologiskt te i lösvikt! Vi har fortfarande några ekologiska tepåsar för ”nödfall” men mamman dricker mest te i lösvikt hemma.

Mamman har dessutom utvecklat vanan att brygga teer och saft av det som växer i trädgården och i närområdet. I våras gjorde mamman hostmedicin av trädgårdens kryddväxter, i somras flädersaft av blommor från områdets fläderbuskar och på sensommaren pepparmynta-te. Tyvärr finns inget av det kvar nu i december…

Hemgjord dricka

Att välja ekologiskt är tips 113 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv, då det värnar både producent och konsument. Tips 118 är att investera i en kolsyremaskin om en gillar bubbelvatten, då det just är onödigt att bära hem vatten från affären. Att brygga eget örtte av växter från trädgården är tips 157 och att ta vara på naturens skafferi (som flädern) är tips 149.

Den här nygamla vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och ta vara på naturresurserna bättre.

3. Odla egen mat

Mamman har en bok som heter God Jul!- från midvinterblot till Kalle Anka skriven av Lena Kättström Höök. Den beskriver svenska jultraditioner från förr. Där framgår att planeringen inför jul började redan på sommaren, när skörden togs till vara och grisen göddes. Hasselnötter var en sådan sak som plockades med tanke på julen. Nötter, äpplen och marsipan ingick på julgottebordet.

Att odla eget mat i trädgården är tips 304 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv och att skapa mer odlingsyta är tips 308. Generellt har mamman med hjälp av familjen i år varit noggrann med att tillvarata allt ätbart som växer i trädgården. Att odla det familjen äter och att samplantera är tips 309-310 i årsboken. Vi har skrivit om odlingarna i flera inlägg tidigare, bland andra Odla eget på liten yta, Ta tillvara skörden och Ringblommor – trädgårdens guld.

Familjen har en liten hassel i ett hörn av trädgården och i år har den givit några nötter som mamman samlat ihop och sparat – kanske blir det en liten julspecial? Det är tips 305 i årsboken att satsa på perenna ätbara växter/grönsaker.

Mamman har en småkakefavorit med hasselnötter och russin som passar till jul.

Den här nya vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och många av oss behöver även äta mindre mängder mat.

Ringblommor – trädgårdens guld

Ända sedan familjen bodde i lägenhet har mamman odlat ringblommor och tagit frö. Det var ett sätt att föra med något som småbröderna tyckte om ifrån den gamla bostaden till huset – en brygga för trygghet.

Ringblomsbädd i odlingslåda.
Dessa ringblommor fick växa ihop med ärter och bönor i lådan och kvävde alldeles den mangold mamman också försökte odla där.

Ringblomman, Calendula officinalis, är en lättodlad medicinalväxt som vuxit i Sverige sedan medeltiden berättar Hella Nathorst-Böös i boken Häxans trädgård-läkeväxter förr och nu. Ordet officinalis i det latinska namnet är en indikation på att det är en växt med läkande egenskaper. Studier har visat att den kan läka sår och har effekt mot virus och bakterier på huden. Att skaffa sig kunskaper om läkeväxter och hur dessa bäst bereds är också ett sätt att preppa och förbereda sig inför framtiden.

Färska, torkade och inlagda ringblommor
Ringblommor förbereds för olika användningsområden, som torkade och i ringblomsolja.

I sommar har mamman bakat goda småkakor med ringblomma och citronmeliss, Melissa officinalis – en annan växt med medicinska egenskaper. Även citronmelissen är antibakteriell enligt ”Häxans trädgård” och dessutom humörhöjande, avstressande och inlärningsbefrämjande. Kakorna måste ju alltså vara rena hälsokuren! Ringblommans kronblad smakar lite citrus, liksom citronmelissen.

Ringblommor och citronmeliss
Kakväxter.

Våra ringblommor har självsått sig år efter år – och mamman har samlat frön dessutom! Även citronmeliss är en lättodlad växt som sprider sig i trädgården.


Ringblommor är goda i maten och i sallader också med sin lilla citrussmak. Ringblommorna förtjänar alltså namnet trädgårdens guld för sina nyttiga egenskaper och den intensiva guldorangea färgen!

Bi-produkter

Mamman tycker som vi tidigare skrivit om att odla ätbara saker i trädgården. Helst skulle familjen vilja ha höns och bin också, men vi har insett att en trädgård på 150 m2 i tättbebyggt område har sina gränser 🙂

Föräldrarna har i stället etablerat kontakt med biodlare i kommunen, där vi handlar honung och bivax. Det är klimatsmart att stötta biodling, då bina är fantastiska nyttodjur. Dessutom är det klimatsmart att handla på gångavstånd hemifrån!

Från vax till duk och salva.

Mamman har testat att göra både en bit vaxduk av ett gammalt trasigt bomullslakan och egen salva med bivax och citronolja. Det var lättare än mamman trodde – men ganska slabbigt… Vax sätter sig överallt och är knepigt att få bort. Helst vill vi ju inte att det fastnar i avloppsrören!

Den lilla vaxduken är 30×30 cm och ganska styv, för det är mycket vax i den. Mamman använder den till att täcka över mat i kylen med, i stället för plastfolie. Vax har nämligen antibakteriella egenskaper och luktar gudomligt av honung. Duken tillverkade mamman efter sökningar på nätet genom att klippa till lakanet och fålla kanterna. Duken lades på ett smörgåspapper och fick rivet vax ovanpå. Ovanpå vaxet la mamman ytterligare ett smörgåspapper och strök med det som skydd in vaxet i duken, med ett medelvarm strykjärn. Försiktigt, du vill inte ha vax på strykjärnet eller på underlaget!

Salva är ännu enklare. Smält vaxet och rör ner valfri vegetabilisk olja. Beräkna mellan 10-20% vax och 80-90% olja. Tillsätt gärna en droppe e-vitamin för hållbarhet. Mer vax ger fastare salva. Häll salvan i väl rengjord burk och låt den svalna och stelna. Bivaxsalva har antibakteriella och vårdande egenskaper – superbra att smörja torra och trasiga fötter med!

Mamman håller på och förbereder egen ringblomsolja som förhöjer de läkande egenskaperna ytterligare!

Ringblomsolja på gång!

Hur gick september?

Pappans bil ska säljas.

I september tog pappan steget att lägga ut sin bil till försäljning! Nu är det buss som gäller. Familjen behåller en bil, som mest ska få stå i garaget framöver. Familjens bil har körts 501 km i september jämfört med 1.225 km förra året (plus pappans bilresor på cirka 800 km/månad). Det innebär en minskning av vårt bilkörande med 75% – eller motsvarande 175 kg CO2! Per månad. Det är uppenbart att det är här vi koldioxidbantar som mest, då det motsvarar ungefär 2 ton per år i sparade utsläpp.

Enligt Svalna har mammans transporter totalt förbrukat 239 kg CO2, då inklusive SL-resor för mamman och storebror. Våra bilresor har släppt ut 58 av dessa 239 kg koldioxid. Resten är Svalnas beräkning av utsläppen för att driva kollektivtrafik (86 kg) samt för avgifter och andra kostnader för bilen.

Vi har köpt elektricitet motsvarande 533 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 309 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 595 kWh solel i september. Det innebär att vi totalt förbrukat 819 kWh elektricitet under september. Förra året förbrukade vi 872 kWh i september. Den el vi köpt motsvarar 69 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 414 liter/dygn eller 83 liter/person under september, 5 liter mer per person och dygn än i augusti, men fortfarande lågt jämfört med normalkonsumtionen. Mamman har fått frågan vad som är vitsen med att spara vatten i ett land som Sverige. Vi har gott om vatten och det har regnat mycket i september. Regntunnorna är fulla och trädgården mättad. Det är ändå idé att skaffa sig vanan att hushålla med resurserna. Dessutom kostar ju varmt vatten elektricitet att värma upp. Nu har vi en ”smart” varmvattenberedare som lär sig hur mycket vi använder, så den bereder mindre om vi använder mindre mängder. Då sparar vi energi.

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel i köksfönstret

Maten mamman köpt under september har genererat utsläpp på 177 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna. I september har vi fått en tomatträdgård i köksfönstret där det hela tiden mognar tomater som går att äta direkt.

I september har våra övriga inköp minskat till en tredjedel jämfört med i augusti enligt Svalna (52 kg jämfört med 172 kg). Det mesta, 65%, är då inköp till husdjuren.

Bostaden är den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I september har vi bara gjort av med 80 kg CO2 på boendet, vilket delvis beror på att Vattenfall strulat med sin fakturering, så vi har inte betalat något för el. Här är fördelningen 50% ränta och amorteringar, 31% tjänster (som fritids och försäkringar) och 19% media, telefon och IT.

Summerar vi transporter 239 plus elen 69 plus maten 177 plus inköpen 52 plus bostaden 80 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 617 kg koldioxid i atmosfären under september månad. Storebrors inköp hamnar på uppskattningsvis 68 kg till (eller 816 kg/år). Septembers utsläpp motsvarar då drygt 8,2 ton på ett år, eller 1,6 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem.

Ett problem är att pappans inköp inte är medräknade, så det är sammantaget lite högre än så. Pappan har köpt en del mat och en del till husdjuren, så det plussar på lite, kanske 150 kg till vilket sammantaget innebär att vi hamnar strax under 2 ton i koldioxidutsläpp per person och år om vi skulle leva hela året som i september. Och det har inte varit en dålig månad 🙂

Trafikverket har nyligen räknat upp kostnaden för klimatskadliga utsläpp rejält, från 1,14 till 7 kr/kg skriver Dagens Industri i en ledare den 29 september. Familjens utsläpp skulle då kosta oss runt 70.000 kr per år. Möjligen gör det sättet att tänka det lättare att förstå varför mamman jagar kilon?

September har för övrigt varit demonstrationernas månad för oss. Familjen demonstrerade för Amazonas och föräldrarna var på den stora demonstrationen för klimatet den 27 september. Det räcker inte att bara förändras själva – nu krävs det modiga beslut från högre ort för att börja ställa om samhället!

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

  • Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
  • Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
  • Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
  • Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
  • Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):


Klimatsmart trädgård

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.

Hur gick augusti?

Bil med avgaser och ett mörkt moln

I augusti återgick vi till arbetet igen. Den största skillnaden är att pappan har börjat åka buss till jobbet! Han tar bara bilen en gång i veckan, den tidigaste morgonen. Det innebär en minskning med 80% och motsvarar lite mer än 18 kg koldioxid i veckan i minskade utsläpp, eller 92 kg sedan pappan började jobba igen v. 31. Pappan har kört 200 km och mamman har kört 317 km i augusti sammanlagt, både privat och i tjänsten. Tillsammans har föräldrarna släppt ut 59 kg koldioxid genom sina bilresor i augusti. Svalna-appen säger totalt 115 kg. Förra året i augusti körde mamman 687 km plus semesterresan till Halland. Mamman har alltså minskat sin bilkörning till mindre än hälften av förra året. Det har främst uppnåtts genom planering av mammans uppdrag, så att bilen behövs mindre ofta. Pappan har ställt om och bestämt sig för att åka buss i stället de flesta dagarna. Fortsätter pappan med detta minskar hans utsläpp med ett ton per år!

Vi har köpt elektricitet motsvarande 384 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 580 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 958 kWh solel i augusti. Det innebär att vi totalt förbrukat (958-580=378+384=) 762 kWh elektricitet under augusti. Förra året förbrukade vi 655 kWh i augusti, men då var vi också bortresta 10 dagar. I år drog huset cirka 6,70 kWh/dag när vi är bortresta. Förmodligen var förbrukningen något högre förra året, eftersom vi bytt ut flera energislukande apparater. Om vi räknar med att huset drog 67 kWh de dagar vi var borta förra året innebär det att vi förbrukade 28 kWh/dag hemma förra året jämfört med knappt 25 kWh i år 🙂 Samtidigt vet vi att vi behöver minska vår elanvändning, främst skärmtiden. Augustiförbrukningen motsvarar 99 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 389 liter/dygn eller 78 liter/person under augusti, jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”. Detta utan alltför stor ansträngning. Vi diskar det mesta i maskin och balja, mamman kör alltid eko-program på tvättmaskinen, vi har snålspolande duschmunstycke och vi fortsätter samla vatten i duschen, till toaspolning och bevattning. Alla i familjen hjälps åt med detta.

Marmelad och saft av egen skörd.

Maten vi ätit under augusti har genererat utsläpp på 206 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på sallad, morötter och sockerärter, plus frukt och bär som mognar i augusti. Mamman har syltat och saftat en del i augusti. Enligt Ica minskar familjens klimatavtryck gällande maten, vilket är positivt. Vi har övergått till mer vegansk kosthållning – om än inte fullständigt.

Från Icas hemsida, ”Mitt klimatmål”.

I augusti har vi inte gjort så många inköp alls. Ett stort lass ved till vår nya kamin, lite tillbehör till mobilerna (skydd som gör att de håller längre), ekologisk tvål från Malin i Ratan och frön på rea till nästa års odlingar har vi handlat. Vi har en traditionell loppis i vårt område varje år och på den fyndade vi en del second hand. Bland annat hittade lillebror fantastiska gosedjur! Kolla in den stora Husky-hunden… Inköpen i augusti motsvarar 172 kg koldioxid (förutom veden som räknas till boende) enligt Svalna. Pappan har dessutom handlat till husdjurens för motsvarande 51 kg till, så totalt hamnar kategorin inköp 223 kg CO2.

Våra fina loppisfynd!

Bostaden heter den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I augusti har vi enligt Svalna-appen släppt ut 271 kg koldioxid på boenderelaterade saker. Största utsläppet står vedinköpet om två kubikmeter för, 92 kg CO2. Vi låg betydligt högre i juli, då kategorin el var relativt hög. I augusti är den noll, vilket ju är solenergins förtjänst (och avser juli).

Summerar vi bilen 115 plus elen 99 plus maten 206 plus inköpen 223 plus bostaden 271 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 914 kg koldioxid i atmosfären under augusti månad. Augustis utsläpp motsvarar drygt 11 ton på ett år, eller 2,2 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Vi är på väg åt rätt håll!

För övrigt har augusti gått i nätverkandets och organiseringens tecken för mamman. Hon har varit på manifestationer för klimatet och skapat en grupp på Facebook för att samla sin yrkeskår till stöd för #Fridaysforfuture. Leta upp din eller skapa den du med! Det känns allt mer angeläget att protestera!