De fem stora – Sida 7

Semestertider

Det är sommar och sol! Mamman läste just att värmerekord slagits i Frankrike där en ort haft 45,9° varmt igår och deras infrastrukturminister uppmanat folk att undvika vägar eller tåg då dessa inte fungerar i värmen. Även hur vi väljer att semestra har effekter på klimat och miljö. Ingen har väl missat det senaste årets debatt om flygresandet. Till dem kommer vår miljöpåverkan väl framme på olika semesterorter. Turistanläggningar använder exempelvis väldiga mängder vatten, som inte sällan är en bristvara för lokalbefolkningen, och producerar stora mängder sopor som inte alltid tas omhand.

Familjen har sedan flera år som vana att hemestra (semestra hemma). Hemester är årsbokens tips 269. Mamman har förmånen att kunna vara ledig hela sommarlovet med barnen. När pappan har semester reser vi bort i någon vecka. Anledningarna till detta val är flera. Dels har vi katter som kräver passning och det är alltid svårt att hitta någon som kan ställa upp som kattvakt. Dels har barnen med NPF olika svårigheter med semesterresor, som att åka långt, byta miljöer och äta främmande mat. Dessutom spelar förstås hänsyn till miljö och klimat roll för vårt val att inte resa långt och ofta.

Vi har ju förmånen att bo i ett hus med trädgård. Det underlättar mycket för semesterkänslan! Vi kan äta ute på verandan och har en studsmatta i trädgården som barnen älskar. Tack vare att området byggdes på 1970-talet är det trafikseparerat vilket innebär att barnen tryggt kan cykla omkring i grannskapet. Dessutom bor vi nära både sjöar, havet, skogen och storstaden. Idealiskt för hemester med andra ord!

När vi reser på semester gör vi det oftast med bilen. Ofta åker vi till västkusten där mamman har släkt och vänner. Förra året var vi i Halland, som var ett fantastiskt semestermål! En härlig kombination av sandstränder, vackra landskap med intressanta utflyktsmål och närhet till både Skåne och Göteborg. Vi bodde i en stuga på en camping, vilket vi kommit fram till passar familjen utmärkt. Barnen älskar campingplatser och stugor är tillräckligt bekväma för föräldrarna 🙂 Dessutom är campingstugor förvånansvärt lika på olika campingar – en liten extra bonus för barn med behov av igenkänning!

I år ska vi lära känna Öland. Mamman har undersökt möjligheten att ta tåg och buss till Öland och den campingstuga vi hyrt, men det var helt enkelt inte möjligt. Så det blir en semesterresa med bilen i år igen. Storebror åker dessutom på semester med sin pappa till Gotland med färjan och i vinter kommer han att flyga till Sydamerika för att hälsa på släktingar för första gången på fem år.

Med anledning av alla dessa smutsiga färdmedel bestämde sig mamman för att klimatkompensera familjens semesterresor via Vi-skogen. De erbjuder möjligheten att kompensera specifika utsläpp för till exempel resor eller en större fest (som ett bröllop), eller hela sitt årsutsläpp. Vi-skogen planterar träd i östra Afrika tillsammans med lokalbefolkningen. Människor får på så vis både virke, bättre odlingsmarker och skyddande skugga åt odlingarna. Vi-skogen kommer kunna plantera 125 träd som kompensation för våra resor i år. Flygresans utsläpp motsvarar de flesta av de planterade träden och valet att kompensera gjorde att kostnaden för flygresan ökade med 16%. Det tycker mamman är fullt rimligt med tanke på läget i världen.

Uppdatering i december: varken storebrors resa till Gotland med färja eller hans resa till Sydamerika med flyg blev av av olika orsaker. Mamman är ändå glad åt att hon satsat på att plantera rejält med träd! Nu blir det ju dessutom en positiv effekt, då träden växer före eventuella utsläpp.

Svalna – koldioxidmätning

Ni minns kanske hur vi pratade om de fem stora områdena där de flesta av oss behöver banta: bilen, biffen, bostaden, butiken och börsen? Mamman har installerat appen Svalna på sin telefon och anslutit bankkontot till den. En riktig ögonöppnare och lärorikt. Här får ni veta hur de fyra första områdena går för familjen…

Efter ett visst jonglerande med siffror har mamman räknat ut att familjens totala årsförbrukning av koldioxid uppgår till 21 ton. Det är lätt att räkna ut att det ger 4,2 ton per person, men det är inte rättvist. Det är föräldrarna som åker bil! Om vi räknar bort transporter så förbrukar hela familjen 16,7 ton/år, vilket blir 3,3 ton per person och år. Om vi föräldrar sålde bilarna och i stället köpte varit årskort på SL skulle vi tillsammans förbruka 1.331 kg/år på resor (förutom semestern, vilket förstås beror på hur vi reser under den). Föräldrarna skulle då hamna på 4 ton/år i stället för dagens 6,3 kg för mamman respektive 4,7 kg för pappan. En intressant sidoeffekt är att det skulle spara pengar – i mammans koldioxidutsläpp är 900 kg kostnader för bilen, parkering och reskassa på SL, motsvarande 12.600 kr/år! Hälften av det är bilservicekostnader. Ett årskort på SL kostar 9.310 kr.

Mammans transportkostnader det senaste ett och ett halvt åren. I transportkategorin ingår förutom bensin, service och parkeringar även SL-kort och alla andra typer av resor. Mamman har bantat 487 kg koldioxidutsläpp under våren 2019 jämfört med samma period 2018!

Vi släpper alltså ut mellan 3,3 och 6,3 kg koldioxid per person och år i vår familj. För ett hållbart avtryck behöver vi ner under 2 ton per person, så vi behöver banta!

Tittar vi med hjälp av Svalna på fler detaljer så ser vi att maten (”biffen”) står för 4.752 kg per år (950 kg/person) – trots att vi äter vegetariskt. Det är mejeri, framför allt osten, färdigmat samt snacks och godsaker som drar iväg. Lite mat handlar mamman åt mormor också, vilket ju inte ska räknas på familjens utsläpp egentligen. På bilden från Svalna nedan, syns bara 3.618 kg, vilket beror på att även pappan köper mat 🙂

Mammans matinköp senaste året (juli 2018-juni 2019).

En tung orsak till att vi får så höga utsläpp är att vi har handlat mycket till huset (bostaden) det senaste halvåret: kyl & frys (januari), solceller (april), varmvattenvärmepump (maj) och snart en kamin dessutom. Det mesta av detta är investeringar, som förhoppningsvis i slutänden bidrar till att vi minskar vår elanvändning. Samtidigt innebär det stora utsläpp under det här halvåret, närmare bestämt 11,2 ton koldioxid (fast då är även installationerna inräknade, som ju huvudsakligen är tjänster)! Kaminen syns inte alls på grafen nedan, och endast en fjärdedel av solcellerna är med.

Solcellerna står för nästan hälften och de beräknas tjäna in sina utsläpp på 2,5 års användning. Varmvattenvärmepumpen minskar vid optimal drift vår elkonsumtion med 3.900 kWh/år jämfört med en vanlig varmvattenberedare. Det motsvarar minskade utsläpp om 51 kg/år enligt Energi- & klimatrådgivningens beräkningar (13 g/kWh). Vi behövde köpa en ny, då den gamla från 1974 gick sönder. Kylen och frysen köpte vi ju nya i vintras just för att de enligt Naturskyddsföreningen skulle dra mycket mindre el än en äldre apparat att det var försvarbart trots produktionskostnaderna och att i en livscykelanalys försvann 2/3 av kostnaden vid korrekt återvinning. Inköpet av kyl och frys motsvarar utsläpp av 1.249 kg koldioxid enligt Svalna.

Kaminen går inte att försvara alls ur utsläppssynpunkt då den både kostar att tillverka och släpper ut koldioxid vid användning 🙁 Enda bonusen är att dess värme innebär lägre elanvändning både för att värma huset och vattnet på vintern. Kaminen handlar mer om att höja mysfaktorn och en trygghet om det blir ett längre elavbrott.

Shopping från Svalna-appen och mammans bankkonto.

Shopping (butiken) har ju varit en av mammans utmaningar. Glädjande nog verkar mamman ändå lyckas med sina ambitioner att minska på inköpen! Jämfört med samma period förra året ser det ut som att mamman har minskat sitt shoppande med 42%. Samtidigt har mamman det senaste halvåret shoppat för 1.040 kg, ett drygt ton. En del av inköpen är dock till mormor, som inte kan handla allt själv längre. Den största shoppingposten i juni i år är 209 kg för den campingstuga vi hyrt till semestern.

Sen är naturligtvis även inköp till huset psykologiskt sett shopping. Det är ett beteende som mamman har svårt att bryta, detta att köpa saker för att unna sig, bli glad, må bra eller som i vissa fall göra något bra för klimatet… Gissar att det hänger ihop med all reklam vi möts av med budskap om att konsumera mera – hela vår samhällsmodell bygger ju på att vi är duktiga konsumenter. Mamman har dock blivit lite bättre på att tänka begagnat först.

TIPS! Mamman rekommenderar alla att ansluta sig till Svalna. Du kan själv bestämma kategorier för olika utgifter, vilket gör att det är lite jobb men å andra sidan blir resultatet mer korrekt.

Hushålla med vattnet – vattna varsamt

Familjen använder mindre vatten än genomsnittssvensken (510 liter/dygn mot 560 liter/dygn), men tänker att det är rimligt att försöka minska ytterligare på konsumtionen. Vatten är en viktig resurs och på sina håll en bristvara. Det är klokt att vänja sig vid att hushålla som förberedelse för en framtid med minskad tillgång till rent vatten. Vi har redan skrivit om detta en gång i inlägget Vattenförbrukning. Nu återkommer vi för att försommaren är här och med den värmen. Krukväxterna, vi och djuren behöver mer vatten. Våra odlingar är i full gång och trädgården behöver sitt vatten, den med. Det finns flera skäl att hushålla med vattnet:

Vatten är livsviktigt för oss och allt annat levande
Det råder vattenbrist på sina håll även i Sverige*
Du sparar pengar

*Lyssna gärna på radio P1:s program Klotet om vattenbristen i Sverige:

Läs även denna ledare i ETC om du har möjlighet (det är eventuellt en betalvägg). Beatrice Lindevall skriver om hur vi i Sverige varit bortskämda med vattentillgången men att det även här är en realitet att vattnet är en hotad resurs. På sina håll är grundvattnet förorenat och vissa kommuner har redan infört bevattningsförbud. Globalt är rent vatten en ännu större fråga. Organisationen Wateraid förklarar att frågan om vatten hänger ihop med klimatförändringarna, då dessa i stor utsträckning leder till förändringar av jordens vatten, som höjningar av havsnivåerna, torka och översvämningar.

I många delar av Sverige blev det bevattningsförbud förra sommaren. En tråd i Klimatklubben på Facebook handlade om tips för att spara vatten och ändå kunna vattna krukväxter. Tråden kom att innehålla många bra tips på hushållning med vatten. Många av tipsen här kommer från den tråden.

Spara vatten

Diska hellre i diskmaskin än för hand – och om du diskar för hand använd baljor!
Byt till snålspolande kranmunstycken och vattenbesparande duschmunstycke.
Förvara vatten i kylen i stället för att spola fram kallvatten att dricka. Klokt också att ha vatten i petflaskor i frysen, för att klara ett elavbrott (hjälper både frysen att hålla sig kall och dig att få dricksvatten vid ett lite längre avbrott).
Spola inte efter att du bara kissat. Eller kissa i duschen.
Vattna trädgården på morgonen eller kvällen, inte mitt på dagen. Då dunstar mindre vatten bort.
Vattna trädgårdsväxter ordentligt när du vattnar (och mindre ofta i stället). Skvättbevattning ger växterna grunda rötter och gör dem mindre motståndskraftiga mot torka…

Ta tillvara vatten

Låt vattnet du spolar bort rinna ner i ett kärl och ta vara på det. Ställ ett par hinkar i duschen och låt spolvattnet samlas i dem. Blir ett par liter bara för att spola fram varmvatten till exempel. Mamman samlar 10 liter under en snabb dusch. Det vattnet hamnar i våra regntunnor, till bevattning av trädgården.
Återanvänd vatten från kokta grönsaker/potatis/pasta att vattna växter på balkong eller i trädgården med. Då ska vattnet dock vara osaltat! Undvik att vattna inne, då det kan uppstå mögel.
Använd badvatten från badkaret att spola toaletten med.
Ta vara på vattnet från torktumlaren. Bra att vattna med, då det är saltfattigt.
Samla vatten i regntunnor. Familjen har köpt 200-literstunnor med tappkran från Bauhaus och anslutit till stuprören. Vi har även andra tunnor vid öppna stuprör, så totalt kan vi samla 670 liter regnvatten. Det gäller bara att det regnar! Att samla regnvatten är tips 332 i årsboken.
Husdjuren behöver ju vatten, men när det stått ett tag behöver det bytas ut. Då är det perfekt att samla i en hink/tunna för att exempelvis vattna med.
Akvarievatten som byts ut är näringsrikt och riktigt bra att vattna växter med!

Hjälp djurlivet med små vattensamlingar i trädgården. Insekterna är tacksamma för något att sitta på när de ska dricka och småfåglarna uppskattar säkra vattenskålar i träden.

Om du vill bidra till rent vatten åt alla människor kan du titta vidare på organisationen Wateraid. De har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk insamlingskontroll.

Klimatsmart på jobbet

Mamman glädjer sig åt att hon inte är den enda som tänker kring klimat och miljö på jobbet. Olika arbetsplatser har naturligtvis olika utmaningar när det gäller hänsyn till klimat och miljö. En utmaning är ofta att få kollegorna med på noterna i att hushålla med resurser även på jobbet.

Som konsult delar mamman lokal med flera andra konsulter. Vi är alla våra egna och ingen är chef. Det innebär förstås särskilda utmaningar när det gäller att komma överens! Om vi jämför med hur det var i lokalen några år tillbaka i tiden har vi tillsammans kommit en bra bit på väg mot mindre resursslöseri.

Vi har köpt en diskmaskin, vilket innebar två goda saker: vi slutade med engångsmuggar och vi diskar mindre för hand under rinnande vatten. Att byta från engångsmuggar till porslin är tips 232 i årsboken. Efter bara 64 användningar är porslinsmuggen bättre än engångspappmuggen!

Kaffebryggare, flergångsfilter och I love eko-kaffepaket. — Kaffe på gång på jobbet!

Mamman har skaffat två flergångsfilter till kaffebryggarna – vi brygger upp till 10 kannor kaffe varje dag, så vi kan ju spara en del pappersfilter på så vis. Tyvärr åkte det ena snabbt i soporna, innan vi vant oss vid att de fanns. Det är dumt att flergångsfiltren inte har en tydlig färg så de syns! Det andra är i alla fall kvar och används regelbundet. Kaffet vi turas om att köpa är miljö- och rättvisemärkt. Det är vi alla noga med!

Vi har också ordnat med en returstation för materialåtervinning som vi hjälps åt med att tömma. Vi återvinner mer nu än förut och bidrar på så vis till att materialet ingår i ett kretslopp i stället för att förstöras.

När mamman inte är i lokalen åker hon till andras arbetsplatser och jobbar. Då är resorna det som avgör hur klimatsmart det blir och här jobbar ju mamman kontinuerligt med att hitta sätt att åka mindre bil. Mamman har planerat sitt schema i höst så att det blir ännu mindre bilåkande. Då behöver hon bilen bara fyra av 20 arbetsdagar, mot det dubbla (8/20) under våren! Dessutom blir det kortare sträckor att åka. De fyra dagar som är kvar beror på två olika platser som mamman åker till två gånger per månad. Det ena stället ligger otillgängligt till (det går ingen buss dit i tid) och det andra stället är fyra olika färdmedel/tre byten från mammans bostadsort – som gjort för strul med tider och för åksjuka när mamman är trött.

Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.

Dipp och depp

Nej, det är inte alltid så kul att välja klimatsmart! Ibland känns det extra tungt. En sån vecka har vi just haft…

Mamman har varit förkyld i veckan som gått och inte orkat tänka på bra mat utan ätit snabbt och sött för att orka med. I fredags tog mamman bilen 43 km helt i onödan, för att hon tyckte synd om sig själv.

Pappan har svurit lite över att han åtagit sig att vara testcyklist för kommunen. Det blir ett extra krav, utöver dem vi ändå måste klara av. Fyra mil (två plus två) är långt att cykla och det tar tid! Dessutom ska det skrivas positiva saker i sociala medier, för tanken är ju att peppa andra att cykla mer…

Klimattävlingen går också sisådär. Vore det inte för mellanbror hade vi nog tappat bort den helt. Alla har innestående vinster, så motivationen dippar då ingen får något för sin ansträngning…

Mamman känner sig också stressad över att odlingarna i trädgården behöver sättas igång. Hon har inte orkat fylla på med jord, så fröer eller bygga ihop det nya miniväxthuset. Däremot har hon testat att göra te för att lindra hosta och förkylningssymptom.

Teet gjordes av citronmeliss, libbsticka och timjan från trädgården som fick dra i hett vatten i 10 minuter, och sen i med lite honung. Det blev gott och lindrade lite!

En positiv sak hände i veckan i alla fall. Pappan tog bussen till jobbet i fredags för han skulle på AW. Och han tyckte att det var så vilsamt att inte behöva ha koll på trafiken eller trampa sig framåt!

Bara kallvatten

För snart två veckor sedan gav vår varmvattenberedare från 1973 upp. Den började läcka ut vatten och vi blev tvungna att stänga av den, vilket gjorde att vi inte längre hade tillgång till varmt vatten. Mamman började undersöka marknaden för varmvattenberedare med siktet på energimärkning. Snart stod det klart att det går att få beredaren utbytt snabbt av jourinstallatörer, men att en då får en beredare från Nibe med energimärkning D.

Vi hade konstant en pöl med vatten på golvet under första veckan för golvlutningen visade sig vara åt fel håll… Tack och lov har vi kvar originalplastmattan som skyddar mot vattenskador!

Mamman gjorde research och landade i att beställa en varmvattenvärmepump från Nibe som optimalt installerad har en energimärkning på A+. Den heter Nibe F110. Bäst på marknaden verkar Indol vara, som har en beredare med märkning A++. Problemet med den var att den inte fick plats på den gamla beredarens ställe och installerades via sidan i stället för underifrån. Den nya pumpberedaren kom för en vecka sedan och i morgon kommer VVS-installatörerna och lyckas förhoppningsvis ge oss varmt vatten igen!

Under dessa två veckor med bara kallt vatten har familjen blivit varse några saker. För det första går det mesta riktigt bra att göra med bara kallt vatten i kranen! Det är bara duschandet som blir en utmaning. Föräldrarna och storebror har alla duschat i iskallt vatten. Det innebär att det inte blivit några långa tonårsduschar på två veckor, utan snabbt och effektivt! Pappan har duschat ett par gånger på jobbet och mamman har duschat ett par gånger hos mormor. Småbröderna har duschat ordentligt i skolan efter idrotten. Lillebror tog också ett bad hemma förra helgen med varmvatten kokat i vattenkokaren.

Mamman och storebror är överens om att kallt vatten på kroppen är värre än kallt vatten på knoppen. Mamman tvättar bara sitt hår med bikarbonat löst i vatten (1 msk ren bikarbonat till 1 dl vatten) och passade då på att blanda det med kokat vatten till lagom temperatur. Det gick riktigt bra att blöta med kallvatten, ”schamponera” med ljummet bikarbonatvatten och sen skölja ur med kallvatten. Du kan läsa mer om bikarbonat som hårtvätt i den här artikeln hos Skånska Dagbladet.

Det är en riktig lyx med varmt kranvatten och familjen ser förstås fram emot att få tillbaka denna bekvämlighet. Samtidigt vet vi nu att vi skulle klara oss bra utan, i alla fall så länge det finns kallt vatten i kranen!

Elcyklist

Pappan har av vår kommun blivit utsedd till testcyklist av en elcykel. Kravet är att cykla minst tre kilometer minst tre gånger i veckan under maj månad. Kommunens förhoppning är att de som blir testcyklister ska inspireras att fortsätta cykla och fungera som cykelambassadörer i framtiden. Stockholmsregionen har som mål att 20% av alla arbetsresor år 2030 ska göras med cykel (idag är siffran 5% i länet).

Pappans förhoppning är att elcykeln ska bidra till att minska hans koldioxidutsläpp och samtidigt ett sätt att få hjälp att komma i form. Mamman har hört av en elcyklande väninna att det inte är mycket till konditionsträning att cykla elcykel, men pappan upplever hittills inte att det stämmer. Möjligen beror det på att det finns olika typer av cyklar – de som har motorn vid pedalerna och de som har den i något av hjulen. Eller så har pappan sämre kondis än väninnan? Sportson som sponsrat kommunerna med lånecyklarna har en guide för val av elcykel. Pappan har fått låna en Crescent Ella, med motorn i framhjulet.

Pappan hade en lite trög start på sitt cyklande. Först var det svårt att hitta tid att hämta ut cykeln på kommunkontoret, sen var det röda dagar och åtaganden på kvällarna som gjorde det svårare att få ihop tid till cyklandet. Första dagen pappan cyklade till jobbet, som ligger 2 mil hemifrån, var det en kylig morgon. Sadeln gav skavsår och på vägen hem började det regna och sen snöa! Inte alls den sköna maj vi föreställde oss när pappan anmälde sig till detta i februari 🙂

Pappan tycker trots allt att det går bra att cykla till och från jobbet några dagar i veckan och låta bilen stå hemma. Motorn är en riktig kompis i sega uppförsbackar och jämfört med vanlig cykling innebär det en mer lagom utmaning med tanke på avståndet. Mamman ser fram emot en provtur på Ella framöver.

Ett enklare liv

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

Konsumera mera!?

Mamman läste idag en debattartikel i DN av psykologen Jonas Mosskin från den 13 juni 2016 Vi måste börja leva som lantisar. Den satte fingret i magen på mamman. Artikeln handlar om att rika storstadsbor släpper ut mer koldioxid än andra svenskar, på grund av sin konsumtion. Jonas Mosskin berättar att han som barn växte upp i Jämtland men flyttade med föräldrarna till Stockholm. I Jämtland umgicks människor med varandra utan att samtidigt göra av med pengar och konsumera, medan här i Stockholm var det nästan omöjligt.

Mamman har vänner som likt Jonas Mosskin flyttat till Stockholm och beskriver samma sak. På landsbygden går folk hem till varandra oannonserat och säger hej. Det bjuds på fika och är inte mer med det. (Mamman har förresten hört att i Norge bjuds det inte ens på fika – de kan umgås ändå!). I storstan vill vi gärna veta i förväg om vi får besök och förbereda oss. Förberedelserna kan väl innefatta både en dammsugning extra och införskaffandet av fikabröd, lite snittblommor och kanske en ny duk eller några servetter också? Ni fattar…

Det finger som hamnade i mammans mage handlade dock mest om livsstilen som sådan – konsumtionen. Mamman tycker sig vara miljövän, men liksom mamman lyft tidigare finns det mätningar som visar att just vi medelklassiga miljövänner egentligen inte är så klimatvänliga alls. Familjen hör inte till dem som reser utomlands flera gånger per år. Som familj har vi inte flugit sen 2011. Mamma och storebror flög senast 2013. Vi har heller inga stora bensinslukande bilar och vi har inte renoverat vårt hus invändigt sen vi köpte det (utom lite målarfärg på några väggar). Vi äter huvudsakligen vegetariskt – ännu mer i år än förut eftersom även pappan väljer vego på heltid. Vi komposterar, återvinner och sparar på el och vatten. Vi köper också förhållandevis lite nya kläder. Mamman har sparat storebrors kläder till småbröderna och vi får en del till skänks. Men…

… vi konsumerar ändå en hel del! Mamman och småbröderna älskar att läsa böcker. Först i år har mamman på allvar upptäckt biblioteket. Vilken guldgruva! Tidigare har mamman köpt en massa böcker. Vissa i onödan – det är ju bättre att åtminstone först avgöra om det är en bok värd att äga. Många böcker räcker det med att läsa en gång. Mamman får också en förfärlig massa tidskrifter varje månad, från olika föreningar och för att hon prenumererar. Hon hinner absolut inte läsa alla, de samlas bara på hög… Mamman handlar också gärna till trädgården. I år har mamman exempelvis köpt flera nya pallkragar och jord för att utöka egenodlingen, vilket ju är bra i sig. Samtidigt har mamman dragit upp fler fröer än tidigare, så på sikt är målet att familjen blir mer självförsörjande vad gäller grönsaker på sommarhalvåret.

Vi har också beställt solceller till taket och en kamin i år – det är rejäl konsumtion som kräver produktion av nya varor. Samtidigt kommer solcellerna på sikt generera el till oss och andra konsumenter och även kaminen kommer minska vår elförbrukning. Vedeldning är inte klimatsmart när en som vi köper Bra Miljöval-el. Vi behöver dock en annan värmekälla om det blir strömavbrott mitt i vintern – annars blir vårt hus väldigt fort väldigt kallt.

Mamman förmodar att detta inte är allt vi konsumerar – här handlar det verkligen om att upptäcka sig själv och ändra vanor! Första delmålet är att handla mindre och verkligen överväga varje köp i stället för att bara lägga till saker i varukorgen för att de kan bli bra att ha. Och ni, kära läsare, märker säkert att mamman dessutom försöker försvara sin konsumtion med att den på sätt och vis ändå är motiverad. Klimatförändringarna kräver egentligen att vi slår i bromsen helt. Det tycker mamman är jättesvårt!