De fem stora – Sida 8

Tid är pengar…

… sägs det. Mamman grunnar mycket på förhållandet mellan tid och pengar. Det hänger ihop med det engelsmännen kallar work-life balance och vi här benämner livspusslet. Mamman är medveten om att det är medelklasslyx att kunna fundera över detta så som mamman gör. Många har inte valet att jobba mindre för mindre pengar, då vardagen ändå inte går ihop. Det finns också något lätt provocerande i att klimatfrågan reduceras till våra vardagsval och vår hushållsekonomi – det borde ju vara en i högsta grad nationalekonomisk och företagsekonomisk överlevnadsfråga egentligen!

Faktum är ju att de som har mer pengar också ofta driver på klimatförstöringen mer. Ju mer vi konsumerar desto mer växthusgaser släpper vi ut. Därför blir mammans fråga; hur mycket pengar behöver vi som familj och skulle vi kunna göra annat med vår tid än att arbeta? Saker som kanske får oss att må bättre och bli mer lyckliga och harmoniska som personer. Mamman inspireras av berättelsen om Åsa som lämnade ekorrhjulet. Nu är vi inte i närheten av så spendersamma som den familjen var, men tanken är ändå lockande.

Det finns två delar av frågan – hur stor del av våra inkomster går till våra utgifter och hur mycket kan vi minska våra utgifter? Våra utgifter förbrukar i dagsläget 70% av våra inkomster. Det ger ju ett visst utrymme för att gå ner i arbetstid, i synnerhet om vi kan dra ner ytterligare på utgifterna. Vi jobbar ju i uppdraget med att minska förbrukningen av el, köpa smartare mat och att inte handla så mycket alls. Det sparar förhoppningsvis pengar. Den enskilt största posten vi skulle kunna spara på är bilarna – vi borde kunna klara oss med en bil, eller helt utan!

Vi behöver pengar så vi också kan ta hand om vårt hus, så det är också en prioriteringsfråga. Vi funderar över flera investeringar som både kan vara klimatsmarta (solceller, kamin) och resurssmarta på andra sätt (badrummet, för att undvika fuktskador).

Frågan är vad vinsterna skulle vara – hur motiverar vi oss själva att dra ner på utgifterna? Det är ju rätt behagligt att fortsätta som nu, när vi ändå har råd…! Samtidigt har vi ju inte råd ur klimatperspektiv. Sanningen är att mer tid över är en starkt motiverande faktor att dra ner på utgifterna. Ju mindre vi konsumerar, ju mindre inkomster krävs, ju mindre tid måste vi lägga på att tjäna pengar och sim salabim: desto mer tid får vi över till annat!

Man tager vad man haver…

… sa Kajsa Varg sägs det. I mammans uppdrag ingår det att fundera över maten familjen äter. Mamman har därför börjat experimentera med olika recept och letat runt på nätet efter idéer. Varje svensk slänger cirka 81 kg mat per år och ungefär 35 kg av det är ätbart (alltså inte skal eller andra restprodukter). En viktig aspekt av matlagningen är alltså att se till att minska svinnet!

Mamman har hittat några bra sätt att ta tillvara rester på. Ett väldigt uppskattat sätt att omvandla torrt vörtbröd efter julhelgerna var att steka krutonger av det. Mamman skar brödet i små kuber och stekte i matolja med salt. Krutongerna serverades till en soppa. Vips var det vörtbrödet slut! Det går att göra med alla sorters bröd och du kan tillsätta olika örtkryddor om brödet i sig inte är så smakrikt.

Ris är ju en matrest som sägs bli ohälsosam fort. Ris är dessutom relativt sett klimat-osmart, det vill säga släpper ut mer koldioxidekvivalenter än potatis och pasta. Mamman hittade dock ett helt okej sätt att hantera överblivet ris, nämligen små risbiffar. Blanda minst en dryg deciliter kokt ris med ett ägg, salt och curry eller rejält av någon örtkrydda som basilika eller persilja. Stek biffarna gyllenbruna. De smakar inte så mycket i sig, så de passar bra som tillbehör.

Bästa tipset alla kategorier är dock att frysa in (över)mogna bananer i skivor. Dessa kan sedan mixas frysta, ganska länge, så får de glasskonsistens helt utan andra tillsatser! Småbröderna älskar bananglassen – storebror gillar inte smaken av mogna bananer så hos honom går det inte hem.

Pytt-i-pannor och omeletter är andra bra sätt att omvandla matrester till maträtter. Det vi inte lyckas återanvända återvinner vi i form av kompost som vi har glädje av i våra odlingar.

Matkedjan Willys har fångat upp det här temat och både samlat information om vilka rester vi slänger mest och utifrån den informationen skapat rest-recept som du hittar på Willys svinnsmart.

Mamman har lämnat in en motion till områdets samfällighet om att ansluta oss till kommunens matavfallsinsamling. Då kan matsvinnet bli biogas, vilket egentligen är bättre än kompost ur klimatperspektiv. Tyvärr avslogs motionen med hänvisningen att det är upp till kommunen att lösa frågan om plats för insamlingen. Mamman tycker att lite samarbete mellan kommun och samfällighet hade varit fint, då vi behöver hjälpas åt att göra klimatsmarta saker!

Bihotell och förodlingar

Earth hour i år påminde om hoten mot den biologiska mångfalden på jorden. Naturskyddsföreningen har en pågående kampanj för att rädda bina, där vi alla kan delta genom att skapa bihotell, ängar och på andra sätt stötta bins livsmiljö. Vilda bin är livsviktiga för oss då de bidrar till livsmedelsproduktionen.

Idag skapade mamman och småbröderna tillsammans ett bihotell i trädgården. Vi har en död syrenstam som vi borrade ett antal hål i åt bina. Förhoppningsvis trivs de bra i detta hotell, för vår trädgård är full av blommor som bin och fjärilar gillar. Mamman planerar dessutom nya odlingsbäddar nära bihotellet.

Mamman köpte ett litet kit tillverkat i Kina, för att göra egna krukor senast hon handlade på ICA. Mamman valde det framför färdiga nedbrytningsbara krukor också gjorda i Kina, i hopp om att det åtminstone på sikt ska vara bättre för miljön att göra egna småkrukor av tidningspapper.

Ett STORT problem för vårt klimat är annars alla varor vi importerar från exempelvis Kina. Dels kräver vår konsumtion deras fabriker, som ofta drivs med fossila bränslen och dels transporteras varorna hit på jättefartyg som släpper ut stora mängder växthusgas. Dessutom har vi dålig koll på hur varorna produceras – med barnarbete, undermåliga löner…? Bäst som vanligt att låta bli att köpa.

Vi har i alla fall påbörjat årets odlingar idag. Lillebror satte smultronfrön i små hemgjorda krukor, mellanbror och pappan satte två olika körsbärstomatsorter i andra krukor och mamman planterade bondbönor i rejäla plastkrukor samt lite solrosor i de hemgjorda krukor som blivit över. Att odla är tips 254 i årsboken. Vi hoppas på att bli mer självförsörjande än tidigare år när det gäller odlad mat. Det handlar om planering och också om att så och skörda i tid!

Det är spännande att så frön och se dem växa till sig – ett litet naturens under! Mellanbror har tagit hem en liten krasseodling från skolan och lillebror tog med ett stort solrosfrö från ett besök på bondgården som vi planterat i en kruka.

Hjälpen med sådden var mammans vinst i vår lilla klimatutmaning. Det roligaste var att när mamman sa det meddelade alla att de ändå hade velat hjälpa till eftersom det var roligt! En liten vinst i sig.

Glöm inte Earth Hour

På lördag den 30/3 är det dags för Earth Hour mellan kl. 20:30 och 21:30. Ett sätt att delta är att släcka ner alla elektriska apparater som går att släcka. I stället kan vi tända ljus som innan elektriciteten fanns.

Earth Hour är en manifestation för att sätta fokus på klimat- och miljöfrågor. I år 2019 sätts fokus på den minskande biologiska mångfalden i världen. Vi är mitt i det sjätte stora massutdöendet i världen, vilket vi tycker är väldigt tragiskt.

Det brukar släckas ungefär 4 miljoner lampor under Earth Hour i Sverige. Det gör att elanvändningen sjunker med mellan 160.000 och 200.000 kWh. Det motsvarar 2.100 till 2.600 sparade kilon koldioxid i atmosfären om alla som släcker använder miljömärkt el. Om vi räknar på vanlig nordisk elmix sparar vi upp till 10.000 kilo (ett ton) på den enda timmen! Och det blir mer om vi blir fler som släcker ner.

Lillebror påminner om att vi måste rädda isbjörnarna! Bli gärna fadder eller skänk en slant via WWF!

Elavbrott på låtsas

I helgen har familjen varit utan el och vatten i 24 timmar. Inspiration fick mamman från Par-i-prepp som gjort ett liknande, fast längre, test. Syftet var att testa hur livet fungerar när det vi tar för givet försvinner. Familjen är inga preppers, men mamman tänker att just elavbrott på grund av olika väderhändelser och generellt minskad tillgång på el om klimatet förändras för mycket kan bli en del av framtiden .

Vi låtsades alltså att elen i hemmet inte fungerade och därmed inte heller vattnet. Mamman stängde av säkringarna, så att det inte gick att tända ljuset. Eftersom det inte var på riktigt fick kyl och frys gå som vanligt, det vore onödigt att förstöra maten. Dessutom tvättade mamman två maskiner tvätt på lördagen, av praktiska skäl.

Det hela började på fredagen när barnen kom hem från skolan och slutade på lördagen 24 timmar senare. Storebror åkte till sin pappa, så han upplevde bara starten av äventyret, när strömmen gick då han stod i duschen. Det tyckte han var tillräckligt jobbigt!

Inför testet frågade mamman övriga i familjen vad de trodde skulle bli den största utmaningen. Själv trodde hon att kylan skulle vara värst. Pappan trodde att det jobbigaste skulle bli att laga mat utan el och småbröderna var oroliga för hur det skulle bli utan rinnande vatten. Mamman berättade att familjen var förberedd genom att hon tappat upp vatten i badkaret, fyllt tre hinkar (10 liter vardera) och ställt kannor och flaskor med vatten i kylen, sammanlagt 7 liter. Totalt hade vi alltså 37 liter vatten plus badkaret i huset.

När vi startade vid fyratiden på eftermiddagen var huset fortfarande varmt och skönt, trots att mamman stängt av elementen vid åtta på morgonen. (Det visade sig på lördag morgon att fyra element fortfarande var på, då de hörde till en annan säkring, vilket mamman missat!). Det var en relativt varm marsdag med +8° ute, vilket säkert också bidrog till att huset höll värmen. Småbröderna satte igång och lekte med sina stenkulor när de inte kunde spela på skärm. Lillebror la mönster av kulorna på golvet.

Mellan kl. 17 och 18 blev både mamman och småbröderna irriterade och retliga. Pappan kom hem kl. 18 och satte då genast igång att laga mat på de båda stormköken som mamman plockat fram ur campinglådan. Det blev couscous med sojakorv, morötter och kall sås. Sammanlagt gick det ungefär 1,5 deciliter t-röd till kvällens varma mat och tevatten. Alla tyckte att det var mysigt att äta med tända ljus och humöret steg snabbt när maten kom i magen.

Vid sjutiden satt bröderna i soffan och berättade spökhistorier vid ett par tända ljus medan föräldrarna satt kvar vid bordet med varsin kopp te. Pappan konstaterade över tekoppen att det var lugnt och vilsamt när han inte kunde spela eller kolla på tv, samt att han blev sömning av bristen på ljus. Stearinljusen fokuserar och skapar ett tydligt varande. Det tyckte han i slutänden var den bästa erfarenheten som testdygnet gav.

Kl. 20 var det +2,5° utomhus och i föräldrarnas sovrum var det 17,4°. Det rummet har tre ytterväggar och vi valde att ha stängda dörrar till alla sovrum för att minska ytan som vi försökte hålla varm. I vår del av huset var det hela 21° varmt efter matlagningen! Vi la oss tillsammans i vardagsrummet för att sova. Föräldrarna i hörnsoffan och barnen på tältsängar i våra sovsäckar. Det var väldigt mysigt! Småbröderna tyckte att det bästa med hela testet var att somna alla tillsammans. Mamman stod dock inte ut med trängseln eller tältsängarnas knirkande och knarrande – så hon tog en madrass och flyttade en bit bort mitt i natten. Hela familjen vaknade vid sju på lördag morgon.

Vid sjutiden var det 5,6° utomhus och bara 14,8° i föräldrarnas avstängda sovrum. I vårt utrymme hade vi 18° varmt. Det var inga större problem att göra frukost, både havregrynsgröt och ägg lät sig kokas på spritköket. Kaffet gjorde pappan med filterhållaren och tevatten fanns i en termos. Temperaturen steg en halv grad när vi lagade frukost – stormköken sprider värme!

Vid elvatiden spelade pappan och mellanbror ett långt parti RISK, medan mamman läste en bok och lillebror byggde lego. Lunchen lagade mamman på stormköken eftersom hon aldrig tidigare hanterat dem. Det gick utmärkt och mamman sträckte lite på sig när hon klarat av att hantera sprit och eld! Kl. 13:30 uppstod ett mindre sammanbrott på grund av bristen på skärm och tristessen. Föräldrarna bestämde att vi alla skulle promenera till vårt centrum (cirka 3 km bort). Där lånade vi böcker på biblioteket och handlade mat och lite belöningssnask till oss som klarat testet så bra. När vi kom hem igen var strömmen tillbaka och livet återgick till det normala med tillgång till el och skärm igen.

Strategispelet Risk kan ta flera timmar…

Slutsatser

Vi gjorde av med totalt 13,5 liter vatten på fyra personer under dessa 24 timmar (samt halva badkaret till att spola toaletterna). Vi lärde oss att vi absolut klarar ett dygn utan el – men att det nog vore bra med en alternativ värmekälla om strömavbrottet sker mitt i smällkalla vintern… Det skulle ha blivit kallare i huset om inte de fyra elementen hade varit på.

Det jobbigaste tyckte lillebror var att hitta en bekväm sovposition i sovsäcken och mellanbror tyckte att det var värst att inte ha något att göra. Mamman tyckte att det jobbigaste var att hålla humöret uppe och pappan tyckte att spritköken var besvärliga på grund av all smuts som blir på kokkärlen. Vinsterna var att tempot saktade in och att vi spenderade mer tid tillsammans, sov ihop och umgicks på ett annat sätt. Småbröderna ser fram emot att berätta om sin helg i skolan i morgon!

Kvarstående frågor efter testet: Hur göra rent stormköken? T-röd sotar förfärligt! Hur sköta den personliga hygienen om vattnet försvinner ur kran? Nu använde vi våtservetter och massor av hushållspapper – men även det tar ju slut. Hur mycket vatten krävs egentligen för att diska upp? Vi fuskade och väntade med disken till elen var tillbaka och diskmaskinen kunde sköta det mesta…

Det här testet var mammans första vinst i vår lilla klimatutmaning och hon är väldigt glad att hela familjen ställde upp och deltog.

Förbered dig…

… för det värsta, men hoppas på det bästa. Så kan vi sammanfatta hur många så kallade preppers tänker. En prepper förbereder sig på att klara av olika katastrofscenarier. Pappan har länge varit intresserad av preppers och nu har även mamman blivit nyfiken. Det ligger delvis i linje med engagemanget för ett hållbart samhälle. Vad behöver vi egentligen och hur gör vi om tillgången till el upphör en längre tid? Var hittar vi vatten, mat, ljus och värme?

Vatten är livsnödvändigt. Kranvattnet försvinner dock vid ett längre elavbrott.

Elavbrotten efter stormarna Gudrun och Alfrida påminner oss om hur sårbart det moderna elberoende samhället är. Människor tvingades då vara utan el i upp till en månad i höst- och vinterkyla. Enligt ellagen är vi alla skyldiga att klara 24 timmar utan el, men det kan uppenbarligen bli längre vid extrema väderhändelser. Hur väl förberedda är vi för det det idag?

Preppers finns av alla kategorier, från de mest extrema i USA till lite mer sansade. Mamman har hittat en svensk man som heter Andreas Karlsson och driver bloggen Urvaken där han bland annat ger tips om grundläggande prepping. Han delar generöst med sig av sina tankar i hopp om att fler ska klara sig bra i kriser. Ett av hans tips är att lära känna folk i närområdet för att kunna stötta varandra när det behövs. Ett annat tips är att ha förråd – särskilt av färskvatten! – för att klara åtminstone den närmaste tiden efter större kris. ”Närmaste tiden” kan vara allt mellan tre och 14 dagar. I en ny totalförsvarsberedning föreslås att vi som inte har särskilda behov av samhällets hjälp ska klara oss i en vecka på egen hand. Mammans favorit på Urvakens blogg är en spännande följetong som han kallar Alla veckorna som gått.

Mormor säger ofta ”man ska inte oroa sig, utan förbereda sig på vad som kan ske”. Mamman tror att det är minst lika viktigt att förbereda sig mentalt som praktiskt på en kris av något slag. Att ha tänkt igenom hur vi ska göra hjälper oss när vi ställs inför något oväntat och det vi tar för givet inte längre fungerar som vanligt. Andra spännande prepp-bloggare är Par-i-prepp. De skriver enkelt om sin egen resa till att bli preppers och dessutom bjuder de på en berättelse om en test-helg där de simulerade ett långvarigt strömavbrott hemma. De beskriver hur de upplever det när det blir kallt hemma och hur det är att inte kunna spola toaletten, tvätta sig som vanligt och alla andra små och större bekymmer som uppstår.

Mamman köper prepperkonceptet och ser paralleller när det gäller klimatkrismedvetenhet, som ett syskon som också talar om vikten av att förbereda sig för ett annorlunda samhälle än det vi vant oss vid. Samtidigt noterar mamman att preppervärlden också kan bjuda in till ökad konsumtion – prylar som ska klara krisen (elaggregat, vevradioapparater, specialknivar…). Som Andreas Karlsson påpekar är det dock inte prylarna som gör störst skillnad, utan medvetenheten.

Läs gärna inlägget om vårt lilla test, ett elavbrott på låtsas, också.

Klimatsmart fröknäcke

Mamman har blivit väldigt förtjust i fröknäcke. Hon fick receptet av sin lillasyster i somras och har modifierat det lite. Alla i familjen utom mellanbror äter gärna fröknäcke, så mamman bakar ungefär en plåt i veckan. Det är enkelt att ha med som mellanmål och en hjälp för att inte bli åksjuk. Knäcket är gott som det är, utan smör eller pålägg.

Fröknäcke är mat som passar väl med den klimatdiet som EAT Lancet förespråkar. Det är ett gott sätt att äta frön och är veganskt. Grunden i brödet är majsmjöl, som är glutenfritt och snällt mot magen, men rikt på kolhydrater. Majs är en av de grödor som ofta genmodifieras, så det kan vara idé att kolla upp.

Recept på en plåt fröknäcke

Sätt ugnen på 160°. Rör ihop alla ingredienser i en stor skål:

2 dl majsmjöl
0,5-1 dl solrosfrön
0,5 dl linfrön
0,5 dl melonkärnor
0,5 dl pumpakärnor (kan krossas om de är stora)
0,5 dl sesamfrön
1 msk chiafrön
1 tsk salt (kan minskas)
0,5 dl rapsolja
2,5 dl kokhett vatten

Bred ut med slickepott på en smord bakplåt till önskad tjocklek. Strö över flingsalt. Grädda i ca 160° i 60-90 minuter (beroende på ugn). Familjen tycker att det är godast välgräddat.

Fröknäcket ger energi motsvarande cirka 6 kcal/gram. En bit på 6×5 cm väger ungefär 10 gram.

Vår koldioxidbudget

Vi vänder på det och funderar på vad vi har råd att göra med hänsyn till våra 1.000 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) per år och person i familjen. Enligt klimatkalkylatorn.se släpper vi ut 740 kg/person på boendet, 1.060 kg/person på maten och 800 kg/person på prylar och aktiviteter, förutom de 1.800 kg per person vi släpper ut för bilresorna. Det innebär att vi med 4.400 kg CO2e/person och år ligger rejält över våra 1.000 kg/person och år!

Tittar vi på frågorna gällande boendet i klimatkalkylatorn så handlar de om energiförbrukning (uppvärmning, typ av belysning, typ av elavtal och om vi hushållar med el). Vi använde förra året cirka 21.000 kWh miljömärkt el. Det motsvarar 273 kg CO2e i utsläpp räknat på svensk elmix, som beräknas ge 13 g CO2e/kWH (en del säger att Bra Miljöval el innebär nollutsläpp). 273/5 = 54,6 kg per person. Det är en väldigt stor skillnad mot Klimatkalkylatorns uppgift på 740 kg per person och år! Mamman förstår inte riktigt varför skillnaden blir så stor.

Enligt Icas hemsida orsakar våra matinköp runt 125 kg CO2e för mamman i december, vilket ger motsvarande 1.500 kg CO2e i utsläpp på ett år. December är inte en representativ månad, då de flesta nog handlar mer mat då än en vanlig månad. Klimatkalkylatorn räknar med 1.060 kg/person och år för vår familj, vilket är lägre än snittet. Frågorna i kalkylatorn handlar om hur mycket pengar vi lägger på mat i veckan, om vi köper närodlat, årtidsanpassat och ekologiskt samt hur vi tar hand om avfallet. Vi är noga med att källsortera våra förpackningar och undviker att slänga mat. Den mat vi slänger komposterar vi, vilket innebär återanvändning men släpper ut koldioxid.

Så här ser vår fördelning ut idag – bilresorna står för absurda hälften av våra totala utsläpp…

Mamman och pappan kör cirka 2.500 mil med bil varje år sammanlagt. Det motsvarar ett utsläpp på 2.875 kg CO2 per år (våra bilar drar runt en halv liter per mil, en liter bensin orsakar 2,3 kg CO2 i utsläpp). Om vi låter våra barn bära en del av vår börda innebär det 575 kg/person och år. Om vi bara räknar utsläppen på oss vuxna får vi 1.437 kg CO2 per förälder. Klimatkalkylatorn räknar med 1.800 kg CO2 per person och år, vilket ju då stämmer relativt väl. Frågorna räknar också med kollektivtrafikresor.

Att minska våra matinköp till hälften, bli självhushållande på frukt och grönsaker och inte äta ute alls skulle enligt kalkylatorn ge utsläpp på 440 kg CO2e per person och år. Om vi skulle göra alla våra arbetsresor med kollektivtrafik skulle vi enligt kalkylatorn hamna på 330 kg koldioxidekvivalenter per person och år. Vi skulle alltså klara 1.000 kg per person och år om vi utgår från vår beräkning av elen/boendet, minskar matinköpen, blir självhushållande och gör oss av med bilarna. Då har vi cirka 170 kg CO2e kvar till övriga inköp (enligt kalkylatorn lägger vi idag 800 kg CO2e – vilket bland annat beror på inköpet av ny kyl och frys).

Mamman har följt diskussioner på Facebooks Klimatklubben där det har konstaterats att det är oerhört svårt att faktiskt nå målet max 1.000 kg CO2e i utsläpp för oss i Sverige – även om vi helt avstår från bil och äter vegansk kost. Det finns en artikel från Vattenfall om att försöka sänka sin förbrukning till ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Familjen i artikeln fick mycket hjälp med boende och transporter, men lyckades inte riktigt hela vägen. Det är ändå ett intressant experiment!

Ett stort problem är också att våra gemensamma (samhällsproducerade) utsläpp står för drygt två ton koldioxidekvivalenter per person och år. Vi vill ju ha god samhällsservice, som vård, skola, ordningsmakt och omsorg – men det är viktigt med klimatsmarta val även i de sektorerna! Våra individuella val är betydelsefulla, men det blir väldigt viktigt att samtidigt försöka påverka på samhälls- och företagsnivå. De riktigt stora utsläppen sker där och klimatfrågan får inte reduceras till enbart varje individs eget ansvar. För att nå i mål måste alla människor i världen samarbeta!

Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Duschutmaningen

Småbröderna duschar varje söndag. Det är ibland en utmaning för den bror som har autism. Det är en vanlig svårighet vid autism att duscha, bland annat på grund av hur vattnet känns mot huden och att det är så många moment som ska göras. Vår bror har också svårigt att förstå poängen med att duscha, då det tar tid från annat som är roligare. Ibland fungerar det bättre att bada. Idag var det inte heller ett alternativ.

Mamman föreslog då att göra duschen till en klimattävling*. Vi vet att vår dusch drar 12 liter vatten per minut, så frågan var hur snabbt de kunde duscha (med pappans hjälp) och ändå bli rena. Pappan hojtade vid start och slut och mamman tog tid.

Först ut var mellanbror. Han duschade på totalt 4:45 minuter, varav kranen var på i 2:15. Resten av tiden gick till intvålningen. Det innebär att hans dusch drog 27 liter varmvatten. Han var också noga med att släcka ljuset i badrummet efter duschen.

Lillebrors dusch tog hela 6:27 minuter, varav kranen var på i 3:25. Hans dusch drog alltså totalt 41 liter. Pappan tyckte att det var en stor utmaning att duscha pojkarna under tidspress. Hans känsla var att lillebror duschade snabbast, vilket visar på svårigheten att uppskatta tid under stress. Tur att mamman tog tid!

Mellanbror vann alltså duschutmaningen idag – men största vinnaren är förstås klimatet. Och att båda pojkarna var glada medan de duschade var också en stor vinst!

*Det är absolut inte en generell rekommendation att tävla som en lösning för att hantera svårigheter vid NPF/autism! I vår familj fungerar det ibland utmärkt, men det gäller att planera tävlandet så att alla har samma chans att vinna och att det är supertydligt vad som gäller. Det är inte så lätt för någon av bröderna att förlora, men de tränar på att vara goda både vinnare och förlorare. Och vi föräldrar tränar på att vara schyssta tävlingsledare.