Familjens uppdrag – Sida 10

Vår koldioxidbudget

Vi vänder på det och funderar på vad vi har råd att göra med hänsyn till våra 1.000 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) per år och person i familjen. Enligt klimatkalkylatorn.se släpper vi ut 740 kg/person på boendet, 1.060 kg/person på maten och 800 kg/person på prylar och aktiviteter, förutom de 1.800 kg per person vi släpper ut för bilresorna. Det innebär att vi med 4.400 kg CO2e/person och år ligger rejält över våra 1.000 kg/person och år!

Tittar vi på frågorna gällande boendet i klimatkalkylatorn så handlar de om energiförbrukning (uppvärmning, typ av belysning, typ av elavtal och om vi hushållar med el). Vi använde förra året cirka 21.000 kWh miljömärkt el. Det motsvarar 273 kg CO2e i utsläpp räknat på svensk elmix, som beräknas ge 13 g CO2e/kWH (en del säger att Bra Miljöval el innebär nollutsläpp). 273/5 = 54,6 kg per person. Det är en väldigt stor skillnad mot Klimatkalkylatorns uppgift på 740 kg per person och år! Mamman förstår inte riktigt varför skillnaden blir så stor.

Enligt Icas hemsida orsakar våra matinköp runt 125 kg CO2e för mamman i december, vilket ger motsvarande 1.500 kg CO2e i utsläpp på ett år. December är inte en representativ månad, då de flesta nog handlar mer mat då än en vanlig månad. Klimatkalkylatorn räknar med 1.060 kg/person och år för vår familj, vilket är lägre än snittet. Frågorna i kalkylatorn handlar om hur mycket pengar vi lägger på mat i veckan, om vi köper närodlat, årtidsanpassat och ekologiskt samt hur vi tar hand om avfallet. Vi är noga med att källsortera våra förpackningar och undviker att slänga mat. Den mat vi slänger komposterar vi, vilket innebär återanvändning men släpper ut koldioxid.

Så här ser vår fördelning ut idag – bilresorna står för absurda hälften av våra totala utsläpp…

Mamman och pappan kör cirka 2.500 mil med bil varje år sammanlagt. Det motsvarar ett utsläpp på 2.875 kg CO2 per år (våra bilar drar runt en halv liter per mil, en liter bensin orsakar 2,3 kg CO2 i utsläpp). Om vi låter våra barn bära en del av vår börda innebär det 575 kg/person och år. Om vi bara räknar utsläppen på oss vuxna får vi 1.437 kg CO2 per förälder. Klimatkalkylatorn räknar med 1.800 kg CO2 per person och år, vilket ju då stämmer relativt väl. Frågorna räknar också med kollektivtrafikresor.

Att minska våra matinköp till hälften, bli självhushållande på frukt och grönsaker och inte äta ute alls skulle enligt kalkylatorn ge utsläpp på 440 kg CO2e per person och år. Om vi skulle göra alla våra arbetsresor med kollektivtrafik skulle vi enligt kalkylatorn hamna på 330 kg koldioxidekvivalenter per person och år. Vi skulle alltså klara 1.000 kg per person och år om vi utgår från vår beräkning av elen/boendet, minskar matinköpen, blir självhushållande och gör oss av med bilarna. Då har vi cirka 170 kg CO2e kvar till övriga inköp (enligt kalkylatorn lägger vi idag 800 kg CO2e – vilket bland annat beror på inköpet av ny kyl och frys).

Mamman har följt diskussioner på Facebooks Klimatklubben där det har konstaterats att det är oerhört svårt att faktiskt nå målet max 1.000 kg CO2e i utsläpp för oss i Sverige – även om vi helt avstår från bil och äter vegansk kost. Det finns en artikel från Vattenfall om att försöka sänka sin förbrukning till ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Familjen i artikeln fick mycket hjälp med boende och transporter, men lyckades inte riktigt hela vägen. Det är ändå ett intressant experiment!

Ett stort problem är också att våra gemensamma (samhällsproducerade) utsläpp står för drygt två ton koldioxidekvivalenter per person och år. Vi vill ju ha god samhällsservice, som vård, skola, ordningsmakt och omsorg – men det är viktigt med klimatsmarta val även i de sektorerna! Våra individuella val är betydelsefulla, men det blir väldigt viktigt att samtidigt försöka påverka på samhälls- och företagsnivå. De riktigt stora utsläppen sker där och klimatfrågan får inte reduceras till enbart varje individs eget ansvar. För att nå i mål måste alla människor i världen samarbeta!

Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Duschutmaningen

Småbröderna duschar varje söndag. Det är ibland en utmaning för den bror som har autism. Det är en vanlig svårighet vid autism att duscha, bland annat på grund av hur vattnet känns mot huden och att det är så många moment som ska göras. Vår bror har också svårigt att förstå poängen med att duscha, då det tar tid från annat som är roligare. Ibland fungerar det bättre att bada. Idag var det inte heller ett alternativ.

Mamman föreslog då att göra duschen till en klimattävling*. Vi vet att vår dusch drar 12 liter vatten per minut, så frågan var hur snabbt de kunde duscha (med pappans hjälp) och ändå bli rena. Pappan hojtade vid start och slut och mamman tog tid.

Först ut var mellanbror. Han duschade på totalt 4:45 minuter, varav kranen var på i 2:15. Resten av tiden gick till intvålningen. Det innebär att hans dusch drog 27 liter varmvatten. Han var också noga med att släcka ljuset i badrummet efter duschen.

Lillebrors dusch tog hela 6:27 minuter, varav kranen var på i 3:25. Hans dusch drog alltså totalt 41 liter. Pappan tyckte att det var en stor utmaning att duscha pojkarna under tidspress. Hans känsla var att lillebror duschade snabbast, vilket visar på svårigheten att uppskatta tid under stress. Tur att mamman tog tid!

Mellanbror vann alltså duschutmaningen idag – men största vinnaren är förstås klimatet. Och att båda pojkarna var glada medan de duschade var också en stor vinst!

*Det är absolut inte en generell rekommendation att tävla som en lösning för att hantera svårigheter vid NPF/autism! I vår familj fungerar det ibland utmärkt, men det gäller att planera tävlandet så att alla har samma chans att vinna och att det är supertydligt vad som gäller. Det är inte så lätt för någon av bröderna att förlora, men de tränar på att vara goda både vinnare och förlorare. Och vi föräldrar tränar på att vara schyssta tävlingsledare.

Hur gick februari?

I januari var elkonsumtionen hög. Vi har sedan årsskiftet sänkt temperaturen hemma med en grad ungefär, vilket vi hoppas ska märkas på elräkningen. För oss i familjen innebär det att vi klär på oss mer tröjor och filtar och har tjockare täcken än förut. Vi fryser också lite mer än tidigare.

Vi har under februari lyckats sänka vår elförbrukning med hela 24% jämfört med samma period förra året och 18% jämfört med januari (beräknat på 28 dagar). Det beror säkert till viss del på det ovanligt varma februarivädret, som minskat uppvärmningskostnaderna. Mamman har också tänkt mer på tvätten under februari. Dels har hon följt råden om att inte tvätta i onödan, vilket faktiskt oftast minskat mängden tvätt med en hel maskin i veckan. Dels har hon inte torktumlat extra utan hängt det mesta av tvätten. En annan skillnad mot januari är att vi har lagat mindre mat i ugn. Ugnen drar relativt mycket el och är igång relativt länge när den används.

Familjens elförbrukning februari 2019 jämfört med februari 2018. Diagram från Vattenfall.

Mamman jämförde två datum i år och förra året lite extra, då utetemperaturerna de dagarna låg ganska lika. Den 6 februari 2018 var det -6° ute och vi förbrukade 114 kWh, i år samma datum var det -5° och vi förbrukade bara 87 kWh, det vill säga 24% mindre. Den 19 februari 2018 var det – 2° ute och vi förbrukade 98 kWh medan det i år var -3° och vi förbrukade 69 kWh – hela 30% mindre! Båda dessa datum var vanliga veckodagar båda åren (tisdag-onsdag respektive måndag-tisdag).

Mamman har fortsatt försöka köra mindre bil. I februari i år har mamman kört totalt 709 km. Förra året körde mamman 770 km i februari, så det var inte någon enorm skillnad – bara 8% mindre. Förmodligen beror det på att mamman var sjuk en vecka i februari förra året och då inte körde bil alls. Samtidigt motsvarar 69 färre körda kilometer 8 kg mindre koldioxid i atmosfären, och även små skillnader räknas!

I februari har vi inte heller handlat allt på ICA, men 86% av våra matinköp är gjorda där. Vi ligger på ett CO2e-avtryck på 58 enligt deras tjänst (genomsnittet är 158) eller motsvarade 2 kg CO2e/kilo mat. Den absoluta majoriteten av våra utsläpp kommer från vår konsumtion av mejerivaror (ost) och färdigmat (vegetariska halvfabrikat).

Familjens matavtryck från november 2018 till februari 2019. Graf från ICA.se.

Maten är fortsatt en utmaning för familjen. Mamman har inte orkat upparbeta någon entusiasm för att prova nytt under månaden. Sega förkylningar och allmän februaritrötthet har tyvärr påverkat oss, så att vi fallit tillbaka i gamla vanor när det gäller maten. Samtidigt har vi valt tillräckligt klokt för att inte öka våra utsläpp igen.

Under februari har den stora utmaningen när det gällt konsumtion varit att mammans styvfar ska flytta till ett vårdboende. Mamman har då hjälpt mormor att förbereda inför flytten. Mormor tillhör en annan generation och har inte varit särskilt klimat/miljömedveten i sitt liv, tyvärr. Mamman har ändå försökt att minska klimatpåverkan genom att hjälpa mormor att gå igenom vad som finns hemma hos dem och oss, som kan komma till nytta. Ett exempel var att vi kunde samla ihop tillräckligt med extra lakan och handdukar. Mamman har sedan tvättat och strukit lakanen så att de ska vara fina nog att skicka med, då det är viktigt för mormor. Vi åkte också till Myrorna och tittade efter möbler, då det behövdes en ny fåtölj och ett litet bord. Mamman tittade även på Blocket. Tyvärr hade de inte vad mormor sökte, så det blev ändå några nyinköp till slut.

När vi var på IKEA passade mamman på att köpa skåpdörrar till köket, för efter bytet av kyl och frys saknar vi överskåp ovanför dem. Vi planerar att använda virke vi har över sen en tidigare renovering för att bygga ett fäste för dörrarna och snygga till ovanför kyl och frys, som är inbyggda i ett eget utrymme. Förutom detta inköp på IKEA har familjen inte handlat något nytt under februari.

Familjen påbörjade i slutet av februari en liten daglig klimatutmaning. Den som gjort de bästa valen en dag får en liten pinne i ett protokoll, efter fem pinnar får vinnaren välja exempelvis middag, helgsnacks eller aktivitet åt familjen. Vi hjälps åt att utse vinnaren varje dag vid middagen – och det behöver inte vara exakt rätt utan mer utifrån ambition, ansträngning och förutsättningar. Syftet är att skapa motivation att ändra beteende, inte att skapa mer stress. I bästa fall blir det en win-win!

Elförbrukning

Familjen bor i ett trähus från 70-talet uppvärmt med direktverkande el i radiatorer och en luftvärmepump. Luftvärmepump är tips 45 i Ett hållbart liv, då den omvandlar energi ur utomhusluften till värme inne. Vi ligger på en elförbrukning runt 21.000 kWh per år. Damen som bodde ensam i huset innan vi köpte det förbrukade hälften så mycket el som vi. Uppvärmningen beräknades till 5.904 kWh/år och enligt husets energideklaration finns det inget mer vi kan göra för energieffektivisera själva huset. Huset är visserligen inte tilläggsisolerat, vilket kanske vore en god idé för att spara på energi (tips 56). Däremot är de flesta fönster utbytta till en hög energiklass. Det allra mesta hänger alltså på familjens elanvändning…

En sak vi provar inom ramen för uppdraget är att sänka temperaturen inomhus en eller ett par grader för att spara el. Till storebror har vi tagit fram ett varmare täcke då han fryser främst nattetid. Hans rum ligger i ett ytterhörn av huset. Mellanbror tycker inte att det märks av någon skillnad. Lillebror tycker att det är väldigt kallt och fryser mycket. Mamman sätter på sig en extra kofta på kvällen och värmer en vetevärmare till sängen på natten. Föräldrarnas sovrum har flera ytterväggar varav en är mest fönster. Pappan tycker att temperatursänkningen fungerar, då det inte varit så väldigt kallt. Enligt bilden sparar vi mellan 60 och 120 kg koldioxidekvivalenter (och 500 till 1.000 kronor) på ett år genom att sänka temperaturen hemma. Det är bra tycker mamman.

Hemelektronik beräknas stå för 17 % av hushållens elförbrukning. Det skulle i vårt fall innebära 3.600 kWh om året eller 300 kWh i månaden. Kan det stämma?!

Mätning av PS4 elförbrukning under spel.

I uppdragslådan låg en elmätare som kan kopplas till olika urtag och mäta apparaters elförbrukning. På bilden mäter vi hur mycket PS4-konsollen drar när lillebror spelar. Enligt mätningen drar vårt PS4 140 W vid spel och 8,5 W i stand by. Det innebär att den förbrukar 266 kWh om året om vi räknar med fyra timmars spelande om dagen i vår familj (både barnen och pappan gillar att spela).

Om du har en sådan mätare kan du själv räkna ut hur mycket olika saker drar genom formeln xW multiplicerat med antal timmar per dag multiplicerat med 365 dagar på ett år.

Storebror har en ny gamingdator som han spelar mycket på. Enligt SVT-nyheter drar speldatorer sex gånger mer energi än vanliga datorer på grund av de resurskrävande komponenter som ingår. Det går dock att välja mer energisnåla komponenter utan att prestandan blir sämre. Storebrors dator är märkt med den amerikanska energimärkningen Energy Star, vilket ska innebära att den är energisnål. Enligt vår elmätare drar hans dator inklusive allt mellan 100 och 200 watt när han spelar. Vid ett snitt på 150 W innebär det 330 kWh om året om storebror spelar i snitt 6 timmar om dagen.

El märkt med Bra miljöval (som har högst krav) kostar runt 90 öre per kWh nu på vintern. Det innebär att vi med våra 596 kWh betalar cirka 540 kr per år för spelandet. Det är kanske inte någon stor summa, utan nackdelen med spelandet är främst andra (som stillasittandet och den konstanta stimulansen av hjärnans belöningscentrum). Familjens spelande släpper ut nära 8 kg koldioxidekvivalenter per år (och det skulle bli 30 kg om vi inte valde miljömärkt el). En snabb överslagsräkning ger vid hand att familjens övriga hemelektronik (datorer, TV och mobiler) drar ungefär lika mycket till. Vi landar därmed på 1.200 kWh/år, totalt ungefär 1.100 kronor/år och 16 kg koldioxid för vår hemelektronik. En tredjedel av siffran ovan, men ändå ganska mycket.

Koldioxidutsläpp

Compricer ger tips på hur vi kan spara på el och har en lista på vad olika saker i hemmet kostar (2014) i elförbrukning. Mamman har räknat om en del av den i koldioxidekvivalenter vid användning av icke miljömärkt respektive miljömärkt el.

Är det intressant med ett kilo koldioxidekvivalenter hit och dit? Ja, det blir det om varje människa bara har 1.000 kg till förfogande per år för att vi ska hålla klimatförändringarna inom rimliga gränser. Det blir till att hushålla!

Klimatsmarta investeringar?

Det finns mycket att fundera på när det gäller klimatet och våra pengar. Vad används våra pengar till medan vi sparar dem?

Mamman har läst om mikroinvesteringar, där de som har lite pengar över kan vara med och bidra till klimatsmarta investeringar i andra länder. Ett exempel är Trine, som bistår med lån till företag som skapar möjligheter för människor att få elektricitet via solceller i Afrika, Asien och Sydamerika. Pengarna som lånas ut är de du investerar. Om de betalas tillbaka får du igen din investering med ränta – annars får du kanske räkna den som en biståndsgåva. För hur som helst gör ju pengarna nytta för klimatet och de människor som får tillgång till solel! Familjen har valt att investera i två projekt via Trine, som ska bli spännande att följa. Att mikrofinansiera är också tips 111 i årsboken Ett hållbart liv.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Tidsenligt grönbrunspräckligt kakel med orangea detaljer i blombården.

Mamman och pappan funderar också på investeringar på huset. Vi har möjligen råd med en av de tre olika drömmar vi har… Mamman drömmer sedan flera år om att renovera badrummet som är från 70-talet när huset byggdes. Hon rättfärdigar tanken med att badrummet inte uppfyller dagens våtrumsstandard, så det är risk för vattenskador på huset. Pappan vill gärna göra om köket, som är trångt och även det sen huset byggdes. Båda rummen har dessutom sannolikt asbest i materialen.

Samtidigt vill både pappan och mamman investera i solceller på hustaket. I synnerhet som vi har ett hus som förbrukar mycket el så skulle det kännas vettigt att låta en del av den produceras nära huset. Vi skulle enligt kalkyler på nätet kunna producera ungefär en tredjedel av vår elförbrukning själva. Det skulle dock kosta ungefär som en badrumsrenovering att sätta upp solpaneler. Vi kommer att boka ett möte med en firma som grannar i området anlitat för att få en offert att ta ställning till.

Ytterligare en mindre investering som föräldrarna funderar över är om vi ska låta installera en motorvärmare i kallgaraget, för att minska en bils utsläpp vid kallstarter. Frågan är hur stor effekt det har, om det är värt kostnaden på runt 3.500 kr och den el som motorvärmaren drar? Mamman konsulterade Klimatklubben på Facebook och fick svaret att det är en klimatvettig investering utifrån att motorn släpper ut mindre koldioxid, men även mindre av andra giftiga ämnen. Dessutom innebär det mindre slitage på bilen, så den håller längre.

Söta smörgåspålägg

Naturligtvis är det som vanligt bäst att avstå från onödiga produkter och söta smörgåspålägg måste nog räknas till den kategorin egentligen. De finns dock i vårt kylskåp för att de ibland är det enda storebror kan tänka sig för att äta frukostmackan. Lillebror får smaka på helgen. Mellanbror är inte förtjust, så han avstår.

Lillebror berättade här om dagen att han sagt i skolan att han gillar Nutella. Då var det en kamrat som påpekade att den innehåller palmolja. Nu är det så att familjen inte köper Nutella av just den anledningen utan Kung Markattas nötkräm som inte innehåller palmolja, vilket lillebror blev glad att få veta.

Palmolja driver på skövlingen av regnskogen i både Sydostasien och Amazonas. Det finns olika typer av certifieringar, men tyvärr är det inte säkert att dessa går att lita på. I en aktuell artikel lyfter Sveriges Natur hur palmoljeodlingar breder ut sig på mark som Brasiliens bönder var lovad. Brasiliens palmolja är tänkt till biobränsle för miljöbilar i västvärlden. Bönderna kan därför inte odla mat och arbetstillfällena är få på plantagerna, vilket tvingar in dem i fattigdom. Det är alltså säkrast att helt avstå från produkter med palmolja i, vilket är tips 125 i Ett hållbart liv.

Familjen avstår även från köpt jordnötssmör på grund av palmoljan. Mamman mixar i stället ihop eget jordnötssmör med detta recept från SVT. OBS! Kolla så att jordnötterna du köper inte innehåller palmolja!

Hemmagjort jordnötssmör (≈ 2,5 dl)

300 g saltade, rostade jordnötter
1 msk kokosolja
1 tsk vaniljsocker
1 tsk honung

Mixa ihop alla ingredienser. Ju längre du mixar desto mer smörlikt blir det, kortare mixning ger fler nötbitar och mer tuggmotstånd. Vill du ha en mindre mängd går det utmärkt att halvera alla ingredienser så får du lagom till en liten burk.

I ett blindtest mamma gjorde i familjen mellan hemmagjort jordnötssmör och storsäljaren Skippy vann det hemmagjorda stort, förutom just för konsistensen.

Jordnötter är för övrigt ett väldigt proteinrikt livsmedel, fullt i klass med kött. De är nämligen inga nötter, utan baljväxter. Proteinet är inte fullvärdigt, men så länge vi äter varierat så blir det bra. Jordnötter innehåller dessutom flera andra nyttigheter (järn, magnesium, vitamin B och E samt fibrer).

Hasselnötterna i nötkrämen är också nyttiga och fiberrika. Framför allt innehåller hasselnötter vitamin E men även mangan och andra spårämnen vi behöver. Hasselnötter går dessutom att odla i trädgården – vi har en liten hasselbuske som mamman hoppas ska bära frukt en vacker dag!

Lilla söta hasselnöten i sin fina mössa.

Jag har inget att göra!

Ett bra sätt att minska klimatpåverkan är ju att spara på el. Men – allt roligt drivs ju med el: PS4, datorn, läsplattan… Dessutom erbjuder skärmarna en vila från social interaktion och krav. Så när vi föräldrar ber barnen att göra något annat blir det ibland svårt. Eftersom lillebror gillar att lösa problem funderade han ut en lista på saker de kan göra när de ska ha skärmfri tid:

Spela pingis
Bygga lego
Rita
Rubiks kub
Brädspel
Kortspel
Bollaktivitet
Öva jonglering
Styrketräna
Kurragömma
Kull
Dansparty
Utelek (beroende på årstid) snöbollskrig, pulka, studsmatta, lövhög
Hjälpa föräldrarna med något

Vi föräldrar märker förstås att barnen mår bättre när de gör annat än skärmaktiviteter. De blir gladare och tröttare. Dessutom blir de mer sociala – utifrån sin förmåga förstås!

I uppdragslådan fanns också boken Aldrig mer tråkigt-boken från Tukan förlag med 124 tips på aktiviteter att prova på. Barnen kommer att utvärdera den under uppdragets gång.

Facebooka klimatsmart

I Ett hållbart liv tipsar Naturskyddsföreningen om att bli vän med sina grannar (tips 70). Mamman har utifrån det och några av de andra tipsen i kapitlet Grannarna och samhället startat en miljövänlig grannsamverkansgrupp på Facebook. Gruppen är för de i området som vill leva mer klimat- och miljövänligt, exempelvis genom att dela och låna ut saker, tipsa om miljösmarta åtgärder på våra hus, skänka överskott av till exempel frukt och byta tjänster. På en vecka hade 2% av de boende i området anslutit sig till gruppen.

Mamman är också med i en praktisk och inspirerande – ibland skrämmande – grupp på Facebook som heter Klimatklubben. Den innehåller en hel del väldigt kunniga personer inom olika områden och medlemmarna kan få tips och information om det mesta.

Faktum är dock att vårt digitala liv också tar resurser från världen, vilket bland annat SVT uppmärksammat. Dels förstås i de apparater vi använder när vi surfar runt och den el de drar – men inte minst från den elektricitet som de stora tjänsternas serveranläggningar använder. Facebooks anläggning i Luleå drar el motsvarande en större svensk kommun enligt Svenska Dagbladet. Att streama en film/serie i två timmar varje dag motsvarar utsläppen av en halvtimmes flygresa (≈165 kg CO2) per år om företaget som tillhandahåller tjänsten inte tar miljöhänsyn.

Mamman har kollat med sitt webhotell Loopia (där den här bloggen bor) hur de tänker kring miljön. De svarade att de bland annat använder miljömärkt el och tänker på att spara på resurser på olika sätt på sitt kontor. Dessutom har de gjort e-faktura till förstahandsval för kunderna. Det är Naturskyddsföreningens tips 2, ”gör det lätt att göra rätt”!

Kolla gärna med dina favorittjänster på nätet hur de gör med miljötänk! Ju fler som använder sin konsumentmakt till att påverka i frågan desto bättre.

Hur gick januari?

Eftersom vi vill försöka minska vårt klimatavtryck tänker mamman följa upp vissa områden i siffror varje månad, som bilkörning och elanvändning.

Mamman har under januari försökt välja att åka kommunalt i stället för bilen så ofta det har varit möjligt. Eftersom mamman har noteringar över sin mätarställning de flesta månader på året kan mamman konstatera att hon kört 282 färre kilometer i januari 2019 jämfört med januari 2018. Det betyder att mamman har minskat sitt bilkörande med 25% och tagit bort var fjärde kilometer hon körde förra året (869 km i år mot 1.151 km i fjol). Mamman tycker inte att det var särskilt svårt att åka mer kommunalt heller, eftersom hon valt bort de krångligaste resorna (med tre byten). De dagar det går att resa mellan olika uppdrag på max ett byte/resa har det fungerat bra – och inte har mamman mått illa heller. Mamman kommer fortsätta att bilbanta!

Vattenfall har på sin hemsida en mycket bra service till de kunder som hör till deras elnät, där det är möjligt att följa sin elförbrukning ner på dagsnivå. När mamman tittar där visar det sig tyvärr att familjen använt mer elektricitet under januari i år jämfört med förra året. Det kan delvis förklaras av att det var kallare i år, samtidigt har vi sänkt inomhustemperaturen en grad. Vi bor i ett hus som värms av direktverkande el, så en del av vår höga förbrukning beror på det. Jämfört med januari 2017 har familjens elförbrukning minskat.

En bild av familjens förbrukning jämförd med utomhustemperaturen.

Vi måste ändå fråga oss hur det kommer sig att vi har en så förhållandevis hög förbrukning och vad det finns mer vi kan göra. En förändring mamman gjort till det sämre under senaste halvåret är att hon torktumlar fler plagg – en maskin extra i veckan. Det kan vara en orsak till ökningen. Vår torktumlare har en effekt på 1000 W och torkar vanligtvis tvätten på runt tre timmar, så en torktumling extra per vecka innebär ungefär 12 kWh mer i elförbrukning per månad.

Enligt ICA har vi minskat vårt klimatavtryck från 3 till 2 kg CO2e per kilo mat från november till januari. Det ser bra ut, men det är lite svårt att dra några slutsatser av det, för vi har förmodligen handlat mer mat på Coop i januari än i november. Samtidigt har vi försökt minska våra inköp av färdigmat till förmån för mer grönsaker och baljväxter.

Konsumtion var ytterligare en faktor som familjen behövde se över, enligt de test vi tagit. Mamman blev medveten om hur svårt det är att bryta gamla vanor i början av januari, när hennes gamla (redan lagade) handväska definitivt gick sönder. Utan att reflektera gick mamman till Åhléns och köpte en ny. Inte förrän någon dag senare slog det mamman att hon förstås borde ha kollat på second hand först. I jämförelse med januari förra året har mamman lagt ungefär en tredjedel så mycket pengar på ”shopping” i år (1.200 kr jämfört med 3.600 kr).