Duschutmaningen

Småbröderna duschar varje söndag. Det är ibland en utmaning för den bror som har autism. Det är en vanlig svårighet vid autism att duscha, bland annat på grund av hur vattnet känns mot huden och att det är så många moment som ska göras. Vår bror har också svårigt att förstå poängen med att duscha, då det tar tid från annat som är roligare. Ibland fungerar det bättre att bada. Idag var det inte heller ett alternativ.

Mamman föreslog då att göra duschen till en klimattävling*. Vi vet att vår dusch drar 12 liter vatten per minut, så frågan var hur snabbt de kunde duscha (med pappans hjälp) och ändå bli rena. Pappan hojtade vid start och slut och mamman tog tid.

Först ut var mellanbror. Han duschade på totalt 4:45 minuter, varav kranen var på i 2:15. Resten av tiden gick till intvålningen. Det innebär att hans dusch drog 27 liter varmvatten. Han var också noga med att släcka ljuset i badrummet efter duschen.

Lillebrors dusch tog hela 6:27 minuter, varav kranen var på i 3:25. Hans dusch drog alltså totalt 41 liter. Pappan tyckte att det var en stor utmaning att duscha pojkarna under tidspress. Hans känsla var att lillebror duschade snabbast, vilket visar på svårigheten att uppskatta tid under stress. Tur att mamman tog tid!

Mellanbror vann alltså duschutmaningen idag – men största vinnaren är förstås klimatet. Och att båda pojkarna var glada medan de duschade var också en stor vinst!

*Det är absolut inte en generell rekommendation att tävla som en lösning för att hantera svårigheter vid NPF/autism! I vår familj fungerar det ibland utmärkt, men det gäller att planera tävlandet så att alla har samma chans att vinna och att det är supertydligt vad som gäller. Det är inte så lätt för någon av bröderna att förlora, men de tränar på att vara goda både vinnare och förlorare. Och vi föräldrar tränar på att vara schyssta tävlingsledare.

Hur gick februari?

I januari var elkonsumtionen hög. Vi har sedan årsskiftet sänkt temperaturen hemma med en grad ungefär, vilket vi hoppas ska märkas på elräkningen. För oss i familjen innebär det att vi klär på oss mer tröjor och filtar och har tjockare täcken än förut. Vi fryser också lite mer än tidigare.

Vi har under februari lyckats sänka vår elförbrukning med hela 24% jämfört med samma period förra året och 18% jämfört med januari (beräknat på 28 dagar). Det beror säkert till viss del på det ovanligt varma februarivädret, som minskat uppvärmningskostnaderna. Mamman har också tänkt mer på tvätten under februari. Dels har hon följt råden om att inte tvätta i onödan, vilket faktiskt oftast minskat mängden tvätt med en hel maskin i veckan. Dels har hon inte torktumlat extra utan hängt det mesta av tvätten. En annan skillnad mot januari är att vi har lagat mindre mat i ugn. Ugnen drar relativt mycket el och är igång relativt länge när den används.

Familjens elförbrukning februari 2019 jämfört med februari 2018. Diagram från Vattenfall.

Mamman jämförde två datum i år och förra året lite extra, då utetemperaturerna de dagarna låg ganska lika. Den 6 februari 2018 var det -6° ute och vi förbrukade 114 kWh, i år samma datum var det -5° och vi förbrukade bara 87 kWh, det vill säga 24% mindre. Den 19 februari 2018 var det – 2° ute och vi förbrukade 98 kWh medan det i år var -3° och vi förbrukade 69 kWh – hela 30% mindre! Båda dessa datum var vanliga veckodagar båda åren (tisdag-onsdag respektive måndag-tisdag).

Mamman har fortsatt försöka köra mindre bil. I februari i år har mamman kört totalt 709 km. Förra året körde mamman 770 km i februari, så det var inte någon enorm skillnad – bara 8% mindre. Förmodligen beror det på att mamman var sjuk en vecka i februari förra året och då inte körde bil alls. Samtidigt motsvarar 69 färre körda kilometer 8 kg mindre koldioxid i atmosfären, och även små skillnader räknas!

I februari har vi inte heller handlat allt på ICA, men 86% av våra matinköp är gjorda där. Vi ligger på ett CO2e-avtryck på 58 enligt deras tjänst (genomsnittet är 158) eller motsvarade 2 kg CO2e/kilo mat. Den absoluta majoriteten av våra utsläpp kommer från vår konsumtion av mejerivaror (ost) och färdigmat (vegetariska halvfabrikat).

Familjens matavtryck från november 2018 till februari 2019. Graf från ICA.se.

Maten är fortsatt en utmaning för familjen. Mamman har inte orkat upparbeta någon entusiasm för att prova nytt under månaden. Sega förkylningar och allmän februaritrötthet har tyvärr påverkat oss, så att vi fallit tillbaka i gamla vanor när det gäller maten. Samtidigt har vi valt tillräckligt klokt för att inte öka våra utsläpp igen.

Under februari har den stora utmaningen när det gällt konsumtion varit att mammans styvfar ska flytta till ett vårdboende. Mamman har då hjälpt mormor att förbereda inför flytten. Mormor tillhör en annan generation och har inte varit särskilt klimat/miljömedveten i sitt liv, tyvärr. Mamman har ändå försökt att minska klimatpåverkan genom att hjälpa mormor att gå igenom vad som finns hemma hos dem och oss, som kan komma till nytta. Ett exempel var att vi kunde samla ihop tillräckligt med extra lakan och handdukar. Mamman har sedan tvättat och strukit lakanen så att de ska vara fina nog att skicka med, då det är viktigt för mormor. Vi åkte också till Myrorna och tittade efter möbler, då det behövdes en ny fåtölj och ett litet bord. Mamman tittade även på Blocket. Tyvärr hade de inte vad mormor sökte, så det blev ändå några nyinköp till slut.

När vi var på IKEA passade mamman på att köpa skåpdörrar till köket, för efter bytet av kyl och frys saknar vi överskåp ovanför dem. Vi planerar att använda virke vi har över sen en tidigare renovering för att bygga ett fäste för dörrarna och snygga till ovanför kyl och frys, som är inbyggda i ett eget utrymme. Förutom detta inköp på IKEA har familjen inte handlat något nytt under februari.

Familjen påbörjade i slutet av februari en liten daglig klimatutmaning. Den som gjort de bästa valen en dag får en liten pinne i ett protokoll, efter fem pinnar får vinnaren välja exempelvis middag, helgsnacks eller aktivitet åt familjen. Vi hjälps åt att utse vinnaren varje dag vid middagen – och det behöver inte vara exakt rätt utan mer utifrån ambition, ansträngning och förutsättningar. Syftet är att skapa motivation att ändra beteende, inte att skapa mer stress. I bästa fall blir det en win-win!

Elförbrukning

Familjen bor i ett trähus från 70-talet uppvärmt med direktverkande el i radiatorer och en luftvärmepump. Luftvärmepump är tips 45 i Ett hållbart liv, då den omvandlar energi ur utomhusluften till värme inne. Vi ligger på en elförbrukning runt 21.000 kWh per år. Damen som bodde ensam i huset innan vi köpte det förbrukade hälften så mycket el som vi. Uppvärmningen beräknades till 5.904 kWh/år och enligt husets energideklaration finns det inget mer vi kan göra för energieffektivisera själva huset. Huset är visserligen inte tilläggsisolerat, vilket kanske vore en god idé för att spara på energi (tips 56). Däremot är de flesta fönster utbytta till en hög energiklass. Det allra mesta hänger alltså på familjens elanvändning…

Tipset kommer från klimatkalkylatorn.se

En sak vi provar inom ramen för uppdraget är att sänka temperaturen inomhus en eller ett par grader för att spara el. Till storebror har vi tagit fram ett varmare täcke då han fryser främst nattetid. Hans rum ligger i ett ytterhörn av huset. Mellanbror tycker inte att det märks av någon skillnad. Lillebror tycker att det är väldigt kallt och fryser mycket. Mamman sätter på sig en extra kofta på kvällen och värmer en vetevärmare till sängen på natten. Föräldrarnas sovrum har flera ytterväggar varav en är mest fönster. Pappan tycker att temperatursänkningen fungerar, då det inte varit så väldigt kallt. Enligt bilden sparar vi mellan 60 och 120 kg koldioxidekvivalenter (och 500 till 1.000 kronor) på ett år genom att sänka temperaturen hemma. Det är bra tycker mamman.

Hemelektronik beräknas stå för 17 % av hushållens elförbrukning. Det skulle i vårt fall innebära 3.600 kWh om året eller 300 kWh i månaden. Kan det stämma?!

Mätning av PS4 elförbrukning under spel.

I uppdragslådan låg en elmätare som kan kopplas till olika urtag och mäta apparaters elförbrukning. På bilden mäter vi hur mycket PS4-konsollen drar när lillebror spelar. Enligt mätningen drar vårt PS4 140 W vid spel och 8,5 W i stand by. Det innebär att den förbrukar 266 kWh om året om vi räknar med fyra timmars spelande om dagen i vår familj (både barnen och pappan gillar att spela).

Om du har en sådan mätare kan du själv räkna ut hur mycket olika saker drar genom formeln xW multiplicerat med antal timmar per dag multiplicerat med 365 dagar på ett år.

Storebror har en ny gamingdator som han spelar mycket på. Enligt SVT-nyheter drar speldatorer sex gånger mer energi än vanliga datorer på grund av de resurskrävande komponenter som ingår. Det går dock att välja mer energisnåla komponenter utan att prestandan blir sämre. Storebrors dator är märkt med den amerikanska energimärkningen Energy Star, vilket ska innebära att den är energisnål. Enligt vår elmätare drar hans dator inklusive allt mellan 100 och 200 watt när han spelar. Vid ett snitt på 150 W innebär det 330 kWh om året om storebror spelar i snitt 6 timmar om dagen.

El märkt med Bra miljöval (som har högst krav) kostar runt 90 öre per kWh nu på vintern. Det innebär att vi med våra 596 kWh betalar cirka 540 kr per år för spelandet. Det är kanske inte någon stor summa, utan nackdelen med spelandet är främst andra (som stillasittandet och den konstanta stimulansen av hjärnans belöningscentrum). Familjens spelande släpper ut nära 8 kg koldioxidekvivalenter per år (och det skulle bli 30 kg om vi inte valde miljömärkt el). En snabb överslagsräkning ger vid hand att familjens övriga hemelektronik (datorer, TV och mobiler) drar ungefär lika mycket till. Vi landar därmed på 1.200 kWh/år, totalt ungefär 1.100 kronor/år och 16 kg koldioxid för vår hemelektronik. En tredjedel av siffran ovan, men ändå ganska mycket.

Koldioxidutsläpp

Compricer ger tips på hur vi kan spara på el och har en lista på vad olika saker i hemmet kostar (2014) i elförbrukning. Mamman har räknat om en del av den i koldioxidekvivalenter vid användning av icke miljömärkt respektive miljömärkt el.


Är det intressant med ett kilo koldioxidekvivalenter hit och dit? Ja, det blir det om varje människa bara har 1.000 kg till förfogande per år för att vi ska hålla klimatförändringarna inom rimliga gränser. Det blir till att hushålla!

Klimatsmarta investeringar?

Det finns mycket att fundera på när det gäller klimatet och våra pengar. Vad används våra pengar till medan vi sparar dem?

Mamman har läst om mikroinvesteringar, där de som har lite pengar över kan vara med och bidra till klimatsmarta investeringar i andra länder. Ett exempel är Trine, som bistår med lån till företag som skapar möjligheter för människor att få elektricitet via solceller i Afrika, Asien och Sydamerika. Pengarna som lånas ut är de du investerar. Om de betalas tillbaka får du igen din investering med ränta – annars får du kanske räkna den som en biståndsgåva. För hur som helst gör ju pengarna nytta för klimatet och de människor som får tillgång till solel! Familjen har valt att investera i två projekt via Trine, som ska bli spännande att följa. Att mikrofinansiera är också tips 111 i årsboken Ett hållbart liv.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Tidsenligt grönbrunspräckligt kakel med orangea detaljer i blombården.

Mamman och pappan funderar också på investeringar på huset. Vi har möjligen råd med en av de tre olika drömmar vi har… Mamman drömmer sedan flera år om att renovera badrummet som är från 70-talet när huset byggdes. Hon rättfärdigar tanken med att badrummet inte uppfyller dagens våtrumsstandard, så det är risk för vattenskador på huset. Pappan vill gärna göra om köket, som är trångt och även det sen huset byggdes. Båda rummen har dessutom sannolikt asbest i materialen.

Samtidigt vill både pappan och mamman investera i solceller på hustaket. I synnerhet som vi har ett hus som förbrukar mycket el så skulle det kännas vettigt att låta en del av den produceras nära huset. Vi skulle enligt kalkyler på nätet kunna producera ungefär en tredjedel av vår elförbrukning själva. Det skulle dock kosta ungefär som en badrumsrenovering att sätta upp solpaneler. Vi kommer att boka ett möte med en firma som grannar i området anlitat för att få en offert att ta ställning till.

Ytterligare en mindre investering som föräldrarna funderar över är om vi ska låta installera en motorvärmare i kallgaraget, för att minska en bils utsläpp vid kallstarter. Frågan är hur stor effekt det har, om det är värt kostnaden på runt 3.500 kr och den el som motorvärmaren drar? Mamman konsulterade Klimatklubben på Facebook och fick svaret att det är en klimatvettig investering utifrån att motorn släpper ut mindre koldioxid, men även mindre av andra giftiga ämnen. Dessutom innebär det mindre slitage på bilen, så den håller längre.

Facebooka klimatsmart

I Ett hållbart liv tipsar Naturskyddsföreningen om att bli vän med sina grannar (tips 70). Mamman har utifrån det och några av de andra tipsen i kapitlet Grannarna och samhället startat en miljövänlig grannsamverkansgrupp på Facebook. Gruppen är för de i området som vill leva mer klimat- och miljövänligt, exempelvis genom att dela och låna ut saker, tipsa om miljösmarta åtgärder på våra hus, skänka överskott av till exempel frukt och byta tjänster. På en vecka hade 2% av de boende i området anslutit sig till gruppen.

Mamman är också med i en praktisk och inspirerande – ibland skrämmande – grupp på Facebook som heter Klimatklubben. Den innehåller en hel del väldigt kunniga personer inom olika områden och medlemmarna kan få tips och information om det mesta.

Faktum är dock att vårt digitala liv också tar resurser från världen, vilket bland annat SVT uppmärksammat. Dels förstås i de apparater vi använder när vi surfar runt och den el de drar – men inte minst från den elektricitet som de stora tjänsternas serveranläggningar använder. Facebooks anläggning i Luleå drar el motsvarande en större svensk kommun enligt Svenska Dagbladet. Att streama en film/serie i två timmar varje dag motsvarar utsläppen av en halvtimmes flygresa (≈165 kg CO2) per år om företaget som tillhandahåller tjänsten inte tar miljöhänsyn.

Mamman har kollat med sitt webhotell Loopia (där den här bloggen bor) hur de tänker kring miljön. De svarade att de bland annat använder miljömärkt el och tänker på att spara på resurser på olika sätt på sitt kontor. Dessutom har de gjort e-faktura till förstahandsval för kunderna. Det är Naturskyddsföreningens tips 2, “gör det lätt att göra rätt”!

Kolla gärna med dina favorittjänster på nätet hur de gör med miljötänk! Ju fler som använder sin konsumentmakt till att påverka i frågan desto bättre.

Hur gick januari?

Eftersom vi vill försöka minska vårt klimatavtryck tänker mamman följa upp vissa områden i siffror varje månad, som bilkörning och elanvändning.

Mamman har under januari försökt välja att åka kommunalt i stället för bilen så ofta det har varit möjligt. Eftersom mamman har noteringar över sin mätarställning de flesta månader på året kan mamman konstatera att hon kört 282 färre kilometer i januari 2019 jämfört med januari 2018. Det betyder att mamman har minskat sitt bilkörande med 25% och tagit bort var fjärde kilometer hon körde förra året (869 km i år mot 1.151 km i fjol). Mamman tycker inte att det var särskilt svårt att åka mer kommunalt heller, eftersom hon valt bort de krångligaste resorna (med tre byten). De dagar det går att resa mellan olika uppdrag på max ett byte/resa har det fungerat bra – och inte har mamman mått illa heller. Mamman kommer fortsätta att bilbanta!

Vattenfall har på sin hemsida en mycket bra service till de kunder som hör till deras elnät, där det är möjligt att följa sin elförbrukning ner på dagsnivå. När mamman tittar där visar det sig tyvärr att familjen använt mer elektricitet under januari i år jämfört med förra året. Det kan delvis förklaras av att det var kallare i år, samtidigt har vi sänkt inomhustemperaturen en grad. Vi bor i ett hus som värms av direktverkande el, så en del av vår höga förbrukning beror på det. Jämfört med januari 2017 har familjens elförbrukning minskat.

En bild av familjens förbrukning jämförd med utomhustemperaturen.

Vi måste ändå fråga oss hur det kommer sig att vi har en så förhållandevis hög förbrukning och vad det finns mer vi kan göra. En förändring mamman gjort till det sämre under senaste halvåret är att hon torktumlar fler plagg – en maskin extra i veckan. Det kan vara en orsak till ökningen. Vår torktumlare har en effekt på 1000 W och torkar vanligtvis tvätten på runt tre timmar, så en torktumling extra per vecka innebär ungefär 12 kWh mer i elförbrukning per månad.

Enligt ICA har vi minskat vårt klimatavtryck från 3 till 2 kg CO2e per kilo mat från november till januari. Det ser bra ut, men det är lite svårt att dra några slutsatser av det, för vi har förmodligen handlat mer mat på Coop i januari än i november. Samtidigt har vi försökt minska våra inköp av färdigmat till förmån för mer grönsaker och baljväxter.

Konsumtion var ytterligare en faktor som familjen behövde se över, enligt de test vi tagit. Mamman blev medveten om hur svårt det är att bryta gamla vanor i början av januari, när hennes gamla (redan lagade) handväska definitivt gick sönder. Utan att reflektera gick mamman till Åhléns och köpte en ny. Inte förrän någon dag senare slog det mamman att hon förstås borde ha kollat på second hand först. I jämförelse med januari förra året har mamman lagt ungefär en tredjedel så mycket pengar på “shopping” i år (1.200 kr jämfört med 3.600 kr).

Lätt att göra mat-rätt?

I vår familj är det komplicerat att prova en ny maträtt. Mamma är vegetarian och barnen har olika svårigheter med maten. I Naturskyddsföreningens bok Ett hållbart liv är tips 2 “gör det lätt att göra rätt”. Mamman och mellanbror funderade tillsammans över vad vi skulle kunna göra lättare.

Mellanbror kom med förslaget att göra en lista på maträtter som alla i familjen kan äta och sätta på kylen. Mamman tyckte att det var en utmärkt idé. Det ingår i hennes uppdrag att hitta/uppfinna nya recept på näringsriktiga maträtter som funkar för familjen och vardagen. Nu har vi en lista på sånt som redan gillas alternativt ska provas av familjen.

En svårighet med att äta mer veganskt i familjen är att många spännande recept innebär blandad mat – sallader, wokar, grytor… Inget sådant är populärt hos barnet med asperger. Vi kämpar med att hitta acceptabla alternativ till de invanda halvfabrikaten – exempelvis hemgjorda bön- och linsbiffar. Det gäller att få till både utseende, smak och konsistens. Sojakorv är fortfarande mest populärt.

Det verkar ändå underlätta för barnen med NPF att mat-testandet ingår i klimatuppdraget, eftersom det gör det roligare och mindre kravfullt att recensera det som bjuds. Dessutom är mamman bättre på att förbereda barnen på vad som ska serveras tack vare uppdraget, vilket minskar en del svårigheter. Ibland blir det dock tvärstopp och vi får hitta alternativ mat eller en smörgås i stället.

Vi har lärt oss genom att studera tabeller från SLU att potatis, pasta och matvete är bättre än ris. Vi försöker dra ner på halvfabrikaten och mjölkprodukterna. Bästa halvfabrikaten är de färska, veganska som baseras på ekologiskt odlade baljväxter. Familjen älskar ost, vilket är en utmaning, eftersom ost orsakar koldioxidutsläpp i nivå med fläskkött. Det är alltså bland det minst klimatsmarta vi kan äta!

Använd mindre – lev lättare

Varje svensk producerar cirka ett halvt ton (!!) avfall per år. Det är viktigt att återvinna allt som går, resurserna behöver ingå i ett kretslopp för att vi ska leva hållbart. Vi behöver tänka annorlunda och minska mängderna skräp.

Vi kan ta den här trappan till hjälp för att börja göra kloka val. Ju längre ner i trappan desto smartare resursanvändning. De fyra engelska orden på R kommer från tankar om cirkulär ekonomi, ett nytt sätt att se på konsumtion.

Vår familj är ganska duktig på att återvinna och sopsortera. Vi ser till att saker återanvänds i form av att sälja på Blocket eller lokala säljgrupper på Facebook. Vi skänker en del till second hand och mamman försöker laga kläder och saker som är trasiga. Flera tips i kapitlet om hemmet i Ett hållbart liv handlar om detta med att återvinna och sopsortera smart, bland annat genom att göra det enkelt att sortera rätt i vardagen.

Att minimera är ledordet för vårt klimatuppdrag på sätt och vis. Vi letar efter sådant vi kan bli mer sparsamma med: elektricitet, vatten, inköp och mat.

Vi behöver tänka om när det gäller att välja bort saker. Vi är nog vana att unna oss och inte fundera så mycket på det. Psykologen Frida Hylander förklarar i Modern Psykologi (10/2018) som mamman läste innan jul att det är svårt att avstå – det känns dåligt för att vi saknar något. Frida Hylander tipsar om att vi behöver öva oss i att se vad vi kan få i stället när vi väljer bort vissa saker. En sak vi upptäckt är att det är mysigt att spela brädspel ihop i stället för att spela på varsin skärm. Det kallas tilläggsvinst – vi är inte bara rädda om klimatet, vi har det mysigt också!

Faktum är att fler saker inte gör oss lyckligare. När vi har så vi klarar oss, vilket de flesta i Sverige har, så blir vi mer lyckliga av samvaron med andra människor. Att samarbeta och organisera oss för att göra klimatsmarta saker är ett sätt må bra!

Ny kyl och frys

Naturskyddsföreningen rekommenderar i tips 52 ett byte av kylskåp och frys ifall dessa är äldre än 10 år. Den nya kylen eller frysen ska då ha energiklass A+++ och frysen vara självavfrostande för att det ska vara ett smart byte. Nästan 2/3 av miljöbelastningen i att tillverka ett nytt kylskåp kan räknas bort om det gamla återvinns korrekt, enligt en livscykelanalys från Miljögiraff. Mamman har sökt efter information om hur mycket produktionen av ett nytt skåp släpper ut, utan framgång.

Mätning av kylfrysens elförbrukning pågår!

Vi har två kombi kylfrysskåp som fyllde 21 år i januari. De drar enligt märkningen (och egen mätning) 120 W, vilket blir en årsförbrukning på 1.051 kWh per skåp – 2.102 kWh för båda. Eftersom de är så pass gamla uppskattar vi att de faktiskt drar runt sin märkning mest hela tiden (ibland under mätningen gick det upp över 500 W och någon gång även ner till 2 W). Ett likadant nyproducerade kylfrysskåp av samma märke drar 168 kWh/ år. Det är en sjättedel av det 20 år gamla skåpets förbrukning. Vi har också ett mindre frysskåp i vår bod, från september 2011. Det ska dra 237 kWh/år enligt märkningen, så tillsammans med de andra två drar våra kyl- och frysskåp 2.339 kWh/år.

Avfrostning pågår inför byte av kylskåpslösning. De gamla går i miljöretur.

Totalt har vi nu 342 l frys och vi behöver mycket frysutrymme. Därför har vi köpt en fristående frys och en fristående kyl, vilket ger en förbrukning på 258 kWh/år (det vill säga 78 kWh mindre än om vi köpt två likadana). Det är en niondel av våra nuvarande! Vi förlorar totalt 72 liter frysutrymme, eftersom vi även gör oss av med extrafrysen. Å andra sidan kan vi säkert spara utrymme på att vi får en överblick av vad vi redan har hemma, så vi inte köper onödigt mycket av något i affären. Nu när vi stuvar om inför leveransen av de nya skåpen upptäcker vi till exempel att vi har väldigt mycket bröd i frysarna…

Energi- & klimatrådgivningen säger att svenskproducerad el (från vatten och kärnkraft) beräknas släppa ut 13 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Nordisk elmix som är vad vi får om vi inte gör något aktivt val, släpper i stället ut 50 gram/kWh. Räknar vi på vår miljömärkta el kommer vi att släppa ut cirka 27 kg koldioxidekvivalenter mindre per år när vi byter och dessutom spara cirka 1.500 kr/år i elkostnader. Toppen tycker mamman – även om inköpet av nya kylen och frysen inte var billigt!

De stora klimatsmarta valen

Det finns fem stora områden där vi som enskilda människor kan göra störst skillnad för klimatet och miljön beroende på hur vi väljer. De är hur vi bor, hur vi äter, hur vi förflyttar oss, vad vi handlar och hur vi placerar våra pengar. Vi i familjen har börjat titta över alla områden. WWF kallar dem för:

  • Biffen – kött och i synnerhet från nöt är den enskilt största faktorn till utsläpp av växthusgaser (tätt följd av transporter). Det är bra att äta mer växtbaserad mat som odlats ekologiskt och gärna nära.
  • Bilen – transporter och i synnerhet flygresor orsakar stora utsläpp av växthusgaser. 80% av svenskarnas flygresor är för nöjes skull och det är inte hållbart för klimatet. Det är bra att avstå från att flyga och att åka kollektivt eller cykla och promenera.
  • Bostaden – hur vi värmer upp vår bostad och hur ofta vi renoverar spelar stor roll. Det är bra att minska elanvändningen.
  • Butiken – allt vi använder påverkar miljön. Bäst är att inte köpa fler saker alls.
  • Börsen – hur våra pengar används av banken spelar också roll. Vi kan påverka genom att kontakta vår bank och fråga hur de placerar våra sparpengar om vi har några.

Vi äter huvudsakligen vegetariskt, så biffen avstår vi för det mesta ifrån. Det är pappan och storebror som ibland äter kött. Mamman har sett att vi skulle kunna göra ännu mer genom att minska på mejeriprodukter och halvfabrikat. Pappan valt att börja beställa vegetariska alternativ när familjen äter ute tillsammans. Vi återkommer om det i särskilda inlägg, då maten är en stor fråga!

När det gäller bilen börjar vi försöka minska på de korta resorna. Vi bor tre kilometer från närmsta centrum med affärer, så det är möjligt att promenera och det finns en buss. Vardagsresorna till jobbet är svårare att dra in på, vi förlorar mycket i tid på det. Mamman körde 200 mil mindre (=230 kg CO2 mindre i utsläpp, då mammans bil drar ≈0.5 liter/mil) 2018 jämfört med 2017 och tävlar med sig själv för att minska ytterligare 2019. Senaste gången någon i familjen flög var år 2013.

Vårt hus är uppvärmt med direktverkande el. Vi använder Bra Miljöval el, då vi tror på att efterfråga miljövänliga alternativ. Förmodligen kan vi göra mer när det gäller både el, vatten och annat i bostaden. Många bra tips verkar finnas i Naturskyddsföreningens bok Ett hållbart liv som ska vara vår guide.

Vi behöver också tänka mer på vad vi släpar hem från butiken. Vi tycker att det är roligt att köpa nya saker och vi handlar mat för mycket pengar varje månad. Det är också ett område vi kommer att jobba mer med.

När det gäller börsen och familjens pengar på banken har mamman tagit hjälp av Fair Finance Guide och mailat vår bank, som investerat mycket pengar i fossildrivna företag. Det är tips 108 i Ett hållbart liv. Banken svarade att de är medvetna om att de kan bli bättre. De senaste två åren har de minskat sina investeringar i bolag som utvinner fossil energi med 20 miljarder kronor. De försöker också aktivt påverka företagen att välja förnybar energi. Slutligen menar banken att det behövs fler börsnoterade företag som satsar på förnybar energi, som de kan investera i. Mamman tyckte att det var ett hyggligt svar och tänker att det är viktigt att fortsätta påminna till exempel banker om att deras kunder är intresserade av klimatet.

När det gäller börsen, så undrar mamman om det inte är så att det också är ekonomiskt mer hållbart att leva hållbart. Att äta mer hemlagad och vegansk mat, köra mindre bil, spara på el och vatten hemma och minska på inköpen borde rimligtvis ge mer pengar över. Det är värt att undersöka närmare!

Om du vill kolla hur dina pengar används av din bank kan du också gå in på Fair Finance Guide. De har färdigskrivna mail som du lätt kan använda om du vill påverka din bank.