Använd mindre – lev lättare

Varje svensk producerar cirka ett halvt ton (!!) avfall per år. Det är viktigt att återvinna allt som går, resurserna behöver ingå i ett kretslopp för att vi ska leva hållbart. Vi behöver tänka annorlunda och minska mängderna skräp.

Vi kan ta den här trappan till hjälp för att börja göra kloka val. Ju längre ner i trappan desto smartare resursanvändning. De fyra engelska orden på R kommer från tankar om cirkulär ekonomi, ett nytt sätt att se på konsumtion.

Vår familj är ganska duktig på att återvinna och sopsortera. Vi ser till att saker återanvänds i form av att sälja på Blocket eller lokala säljgrupper på Facebook. Vi skänker en del till second hand och mamman försöker laga kläder och saker som är trasiga. Flera tips i kapitlet om hemmet i Ett hållbart liv handlar om detta med att återvinna och sopsortera smart, bland annat genom att göra det enkelt att sortera rätt i vardagen.

Att minimera är ledordet för vårt klimatuppdrag på sätt och vis. Vi letar efter sådant vi kan bli mer sparsamma med: elektricitet, vatten, inköp och mat.

Vi behöver tänka om när det gäller att välja bort saker. Vi är nog vana att unna oss och inte fundera så mycket på det. Psykologen Frida Hylander förklarar i Modern Psykologi (10/2018) som mamman läste innan jul att det är svårt att avstå – det känns dåligt för att vi saknar något. Frida Hylander tipsar om att vi behöver öva oss i att se vad vi kan få i stället när vi väljer bort vissa saker. En sak vi upptäckt är att det är mysigt att spela brädspel ihop i stället för att spela på varsin skärm. Det kallas tilläggsvinst – vi är inte bara rädda om klimatet, vi har det mysigt också!

Faktum är att fler saker inte gör oss lyckligare. När vi har så vi klarar oss, vilket de flesta i Sverige har, så blir vi mer lyckliga av samvaron med andra människor. Att samarbeta och organisera oss för att göra klimatsmarta saker är ett sätt må bra!

Ny kyl och frys

Naturskyddsföreningen rekommenderar i tips 52 ett byte av kylskåp och frys ifall dessa är äldre än 10 år. Den nya kylen eller frysen ska då ha energiklass A+++ och frysen vara självavfrostande för att det ska vara ett smart byte. Nästan 2/3 av miljöbelastningen i att tillverka ett nytt kylskåp kan räknas bort om det gamla återvinns korrekt, enligt en livscykelanalys från Miljögiraff. Mamman har sökt efter information om hur mycket produktionen av ett nytt skåp släpper ut, utan framgång.

Mätning av kylfrysens elförbrukning pågår!

Vi har två kombi kylfrysskåp som fyllde 21 år i januari. De drar enligt märkningen (och egen mätning) 120 W, vilket blir en årsförbrukning på 1.051 kWh per skåp – 2.102 kWh för båda. Eftersom de är så pass gamla uppskattar vi att de faktiskt drar runt sin märkning mest hela tiden (ibland under mätningen gick det upp över 500 W och någon gång även ner till 2 W). Ett likadant nyproducerade kylfrysskåp av samma märke drar 168 kWh/ år. Det är en sjättedel av det 20 år gamla skåpets förbrukning. Vi har också ett mindre frysskåp i vår bod, från september 2011. Det ska dra 237 kWh/år enligt märkningen, så tillsammans med de andra två drar våra kyl- och frysskåp 2.339 kWh/år.

Avfrostning pågår inför byte av kylskåpslösning. De gamla går i miljöretur.

Totalt har vi nu 342 l frys och vi behöver mycket frysutrymme. Därför har vi köpt en fristående frys och en fristående kyl, vilket ger en förbrukning på 258 kWh/år (det vill säga 78 kWh mindre än om vi köpt två likadana). Det är en niondel av våra nuvarande! Vi förlorar totalt 72 liter frysutrymme, eftersom vi även gör oss av med extrafrysen. Å andra sidan kan vi säkert spara utrymme på att vi får en överblick av vad vi redan har hemma, så vi inte köper onödigt mycket av något i affären. Nu när vi stuvar om inför leveransen av de nya skåpen upptäcker vi till exempel att vi har väldigt mycket bröd i frysarna…

Energi- & klimatrådgivningen säger att svenskproducerad el (från vatten och kärnkraft) beräknas släppa ut 13 gram koldioxidekvivalenter per kWh. Nordisk elmix som är vad vi får om vi inte gör något aktivt val, släpper i stället ut 50 gram/kWh. Räknar vi på vår miljömärkta el kommer vi att släppa ut cirka 27 kg koldioxidekvivalenter mindre per år när vi byter och dessutom spara cirka 1.500 kr/år i elkostnader. Toppen tycker mamman – även om inköpet av nya kylen och frysen inte var billigt!

De stora klimatsmarta valen

Det finns fem stora områden där vi som enskilda människor kan göra störst skillnad för klimatet och miljön beroende på hur vi väljer. De är hur vi bor, hur vi äter, hur vi förflyttar oss, vad vi handlar och hur vi placerar våra pengar. Vi i familjen har börjat titta över alla områden. WWF kallar dem för:

  • Biffen – kött och i synnerhet från nöt är den enskilt största faktorn till utsläpp av växthusgaser (tätt följd av transporter). Det är bra att äta mer växtbaserad mat som odlats ekologiskt och gärna nära.
  • Bilen – transporter och i synnerhet flygresor orsakar stora utsläpp av växthusgaser. 80% av svenskarnas flygresor är för nöjes skull och det är inte hållbart för klimatet. Det är bra att avstå från att flyga och att åka kollektivt eller cykla och promenera.
  • Bostaden – hur vi värmer upp vår bostad och hur ofta vi renoverar spelar stor roll. Det är bra att minska elanvändningen.
  • Butiken – allt vi använder påverkar miljön. Bäst är att inte köpa fler saker alls.
  • Börsen – hur våra pengar används av banken spelar också roll. Vi kan påverka genom att kontakta vår bank och fråga hur de placerar våra sparpengar om vi har några.

Vi äter huvudsakligen vegetariskt, så biffen avstår vi för det mesta ifrån. Det är pappan och storebror som ibland äter kött. Mamman har sett att vi skulle kunna göra ännu mer genom att minska på mejeriprodukter och halvfabrikat. Pappan valt att börja beställa vegetariska alternativ när familjen äter ute tillsammans. Vi återkommer om det i särskilda inlägg, då maten är en stor fråga!

När det gäller bilen börjar vi försöka minska på de korta resorna. Vi bor tre kilometer från närmsta centrum med affärer, så det är möjligt att promenera och det finns en buss. Vardagsresorna till jobbet är svårare att dra in på, vi förlorar mycket i tid på det. Mamman körde 200 mil mindre (=230 kg CO2 mindre i utsläpp, då mammans bil drar ≈0.5 liter/mil) 2018 jämfört med 2017 och tävlar med sig själv för att minska ytterligare 2019. Senaste gången någon i familjen flög var år 2013.

Vårt hus är uppvärmt med direktverkande el. Vi använder Bra Miljöval el, då vi tror på att efterfråga miljövänliga alternativ. Förmodligen kan vi göra mer när det gäller både el, vatten och annat i bostaden. Många bra tips verkar finnas i Naturskyddsföreningens bok Ett hållbart liv som ska vara vår guide.

Vi behöver också tänka mer på vad vi släpar hem från butiken. Vi tycker att det är roligt att köpa nya saker och vi handlar mat för mycket pengar varje månad. Det är också ett område vi kommer att jobba mer med.

När det gäller börsen och familjens pengar på banken har mamman tagit hjälp av Fair Finance Guide och mailat vår bank, som investerat mycket pengar i fossildrivna företag. Det är tips 108 i Ett hållbart liv. Banken svarade att de är medvetna om att de kan bli bättre. De senaste två åren har de minskat sina investeringar i bolag som utvinner fossil energi med 20 miljarder kronor. De försöker också aktivt påverka företagen att välja förnybar energi. Slutligen menar banken att det behövs fler börsnoterade företag som satsar på förnybar energi, som de kan investera i. Mamman tyckte att det var ett hyggligt svar och tänker att det är viktigt att fortsätta påminna till exempel banker om att deras kunder är intresserade av klimatet.

När det gäller börsen, så undrar mamman om det inte är så att det också är ekonomiskt mer hållbart att leva hållbart. Att äta mer hemlagad och vegansk mat, köra mindre bil, spara på el och vatten hemma och minska på inköpen borde rimligtvis ge mer pengar över. Det är värt att undersöka närmare!

Om du vill kolla hur dina pengar används av din bank kan du också gå in på Fair Finance Guide. De har färdigskrivna mail som du lätt kan använda om du vill påverka din bank.