Kategori: Påverka andra för klimatet

Vi kan aldrig förändra någon annan än oss själva, sägs det. Och det är sant, samtidigt som vi påverkar andra genom hur vi väljer att leva. Dessutom har vi möjlighet att bedriva ett medvetet påverkansarbete i olika sammanhang där det kan göra skillnad.

Här samlar vi också särskilda tips på vad du kan göra för att påverka i en gynnsam riktning, förutom att själv försöka leva klimatsmart. Vissa tips har grön text för att vara lätta att hitta.

Hetta och polarisering

När mamman skriver detta är det närmare 40° på vissa platser i norra Frankrike och i England. Det brinner i London, Aten och Spanien. Människor dör i hettan. Det är valår i år, 2022, och det parti som haft störst inflytande på svensk klimatpolitik, Miljöpartiet, verkar vara på väg ur riksdagen. Det verkar som att vi har väldigt svårt att enas om krafttag som faktiskt skulle spela roll för att vända skutan bort från Hot House Earth.

I The Guardian skriver George Monbiot att det är dags att sluta försöka lösa krisen genom stegvisa förändringar, det är dags att förändra systemet. Han säger att vi vet vad vi vill ha: tillräckligt gott ställt privat, välfärd, doughnut ekonomi, demokrati och en ekologisk civilisation. Men idag är systemet byggt på ohållbar tillväxt och ojämlika levnadsvillkor.

Reuters Institute Digital News Report har publicerat en rapport om hur folk tar till sig nyheter om klimatförändringarna. Den är intressant på flera sätt, men bland annat för att det framkommer att Sverige är ett av världens mest polariserade länder politiskt när det gäller klimatfrågan. Här är det en tydlig höger-vänsterfråga medan det inte alls är på samma sätt i de flesta andra (38) länder de studerat (bara i USA). Det framkommer att svenskar är bland de minst oroliga för klimatförändringarna, medan chilenare och kenyaner ligger i topp.

Mamman har fört en del diskussioner i olika forum om klimatåtgärder. Den största vattendelaren är kärnkraftsfrågan. För konservativa är klimatkrisen i stor utsträckning omtolkad till en energikris – vi behöver ju sluta med fossilt bränsle. Att satsa på kärnkraft ses som en möjlighet att upprätthålla en god livskvalitet och säkra fortsatt förmåga att producera det vi behöver. Invändningarna mot kärnkraft som inte går att resonera bort är säkerhetshoten – dels slutförvarets osäkerhet och dels att kärnkraftsverk är intressanta terrormål och olyckor blir allvarliga. Det går heller inte att blunda för att uranbrytningen är riskfylld och påverkar miljön.

I övrigt har mamman förstått att de konservativa väljarnas största invändning mot klimatfrågan har att göra med tidsperspektivet – att det anses vara så bråttom vilket ses som ”alarmism” och slår till deras broms. De reagerar mot att tvingas till snabba och eventuellt ogenomtänkta omställningar av samhället – vilket väl är just vad ”konservativ” betyder. I viss mån reagerar de som väntat även på begreppet ”klimaträttvisa”. Däremot är de måna om miljön och intresserade av att bevara den.

Vi svenskar kan inte heller luta oss tillbaka och tycka att vi gjort vårt. Argumentet att någon annan måste, bemöts av bland andra Maria Wolrath-Söderberg i den här DN-artikeln ”Är Sverige för litet för att göra skillnad i klimatomställningen?”

För att komma vidare tänker mamman att vi behöver hitta gemensamma nämnare och vara beredda att kompromissa i planetens intresse. Vi får heller inte alltför enögt fokusera på klimatet så att vi missar de andra viktiga parametrarna för ett hållbart liv; så som att bevara ekologisk mångfald.

Politiska tankar

Mamman funderar mycket på hur framtiden ska bli, med all oro inför den som självklart finns. Politik är en väg för att skapa gemensamma framtidsvisioner och idéer om hur vi ska nå dit. Mamman har nyss läst Birger Schlaugs bok Vad ska vi ha samhället till och funnit den tänkvärd. Han citerar i varje kapitel författaren Elin Wägner som tydligen var väldigt framsynt när det gällde både jämställdhet och hushållning med naturresurser.

Birger Schlaug presenterar genomtänkt kritik mot att marknadsekonomin tillåts att styra alla livets områden och att globaliseringen gått så långt att det finns mycket vi inte kan besluta om demokratiskt. Tilltron till evig tillväxt får sig självklart en känga av en grön politisk tänkare, det är en omöjlig ekvation. I naturliga sammanhang är ständig tillväxt lika med en cancer, tänker mamman.

Birger Schlaug ifrågasätter på ett intressant sätt arbetslinjen och den rådande heltidsnormen. Mamman arbetar sedan länge inte egentlig heltid, utan styr sina arbetstider själv i egna företaget. Pappan har gått ner i arbetstid och arbetar för tillfället 60% då studierna är på halvtid. Och visst mår vi bättre av det! Schlaug visar hur arbetslinjen ställer till det för livet på många sätt, exempelvis försvårar den att vara hemma med våra barn. Arbetslinjen hänger ihop med kravet på ständig tillväxt – det är idag produktionsarbete som ger tillväxt. Men vad händer när allt mer produktion automatiseras? Heltidsarbete är en norm som behöver förändras för att vi ska kunna ställa om samhället. Ett alternativ är någon form av medborgarlön.

En sista stor fråga som Birger Schlaug adresserar i boken är militarismen och det faktum att krigsindustrin står för stora utsläpp, miljöförstöring och stora risker för ofred i våra liv. Det är egentligen självklart att fredsrörelsen är en del av klimatkampen och tvärt om!

Don’t look Up

Mamman bad en klimatengagerad vän med Netflix att få se filmen Don’t look Up tillsammans med henne här om dagen. Tydligen är den julhelgernas mest sedda film!

Filmen Don’t look Up med Leonardo Di Caprio är en film om klimatet, fast i allegoriform. Den börjar med att astronomer upptäcker en komet – en klimatdödare – på väg mot jorden. Filmen väcker en obehaglig krypande ångest, samtidigt som mamman skrattar åt absurditeten. Det finns många paralleller att dra mellan forskarnas försök att få politiker att agera på komethotet och verklighetens forskare och andras försök att få till handlingskraft för att möta klimatkrisen.

Vi diskuterade efter att ha sett filmen hur sannolikt det är att mänskligheten skulle vara lika handlingsförlamad inför ett komethot som vi är inför hotet mot vårt klimat. Mamman vill inte tro att vi inte skulle klara att agera om hotet var så specifikt, tidssatt och tydligt – men vem vet!?

Mamman vill gärna älska filmen eftersom den har som ambition att väcka samtal om klimatet. I sociala media den senaste veckan har det varit tydligt att det inte lyckas fullt ut, då vissa nyhetsprogram följt vinkeln komethot fullt ut. Hur som helst vill nog mamman bara ge filmen 3 isberg av 5. Den är klart sevärd, särskilt om du gillar humoristiska katastroffilmer med en mörk underton.

Hur gick april?

Vi börjar med bostaden. Under april har vi köpt 1009 kWh, sålt 331 kWh solel och själva använt ytterligare 555 kWh solel. Det innebär en total elförbrukning på 1.564 kWh under april och motsvarar ungefär 203 kg koldioxidutsläpp (34 kg/person). Förra året hamnade vi på 1.548 kWh under april, så det är ju relativt stadigt. Vi har förbrukat 17 m3 vatten under april eller motsvarande 93 liter per person och dag. Det är egentligen ofattbara mängder! Tänk om vattnet blev otjänligt, så otroligt svårt det skulle bli att fixa allt vi nu slösar vatten på. Svalna säger 195 kg för bostaden i april (för att jag ändrade Vattenfalls nätöverföring till ”tjänster”).

Vi har kört sammanlagt 527 km med bilen under april, motsvarande 61 kg CO2. Det är faktiskt i princip en halvering jämfört med de två föregående årens aprilmånader. Vi har använt bilen vid två läkarbesök, veckohandlingarna till familjen (som sker i kombination med lillebrors träning på lördagarna), ett arbetstillfälle för mamman och i samband med ett besök på Bauhaus som vi slog ihop med ett verkstadsbesök, då mamman behövt laga bilen efter en krock. Pappan åker numera buss till jobbet igen, eftersom han är vaccinerad. Mamman jobbar mest hemifrån fortfarande. För att ytterligare minska bilanvändningen skulle vi kunna köpa en lådcykel/cykelvagn, eftersom vi veckohandlar i centrumet tre kilometer från oss. Här tycker Svalna att vi ska räkna med 184 kg i utsläpp och det är väl rimligt eftersom reparationen drog en del.

ICA säger att vi lagt 371 kg av vår koldioxidbudget på mat (biffen) i april, eller 62 kg var av våra 88 kg… Svalna säger att vi lagt 231 kg CO2 på mat. Samtidigt har nog pappan lagt mest matpengar i april och de är inte medräknade här.

Butiken har mamman faktiskt nästan inte lagt några pengar på i april och inköpen motsvarar 53 kg CO2. Mamman har köpt en tavla av en väninna, som transporterades per post mellan oss. Det är den största shoppingposten för april månad. Det är pappan som handlat det som krävts till djuren, vilket brukar vara runt 50 kg till. Vi räknar därför med 103 kg koldioxid för butiken i april.

Börsen däremot har mamman äntligen tagit tag i! Både mamman och pappan har gjort klimatbytet och lämnat sjunde AP-fonden som pensionssparande. Det har mamman skrivit om på Facebook för att eventuellt påverka andra att göra samma val. Vi valde fonder med lågt CO2-avtryck och försökte sprida riskerna. Mamman har också flyttat sina sparpengar till mer klimatsmart verksamhet, satsat fem tusen på aktier i två företag som försöker bidra till omställningen på olika sätt och påbörjat bytet av bank. Det var lite komplicerat, eftersom mamman driver ett aktiebolag också, så det blir nog gjort under maj.

Enligt ovan har vi ”bara” orsakat utsläpp på 861 kg koldioxid under april månad. Att vi minskar bilåkandet har mest effekt. Svalna räknar med 663 kg. Det känns faktiskt ganska bra, då det närmar sig de 88 kg/person vi har råd med inom budget med månadens 144 kg/person. Det motsvarar 1,7 ton på ett år.

Börsen får en översyn

Äntligen har mamman tagit tag även i ”Börsen”! Utifrån det senaste årets resultat för klimatsmarta investeringar hade mamman vunnit på att åtgärda detta redan förra året… Nå, ingen idé att sörja över det!

Mammans lista över saker att åtgärda i området Börsen:

Byt pensionssparande – både hos Pensionsmyndigheten och tjänstepensionen
Byt bank! Familjen har en av de storbanker som tar minst hänsyn till klimatet
Se över sparandet – dels av ekonomiska skäl och dels för klimatets skull!
Investera i klimatsmarta företag och fonder

Spelet Monopol — Monopol är kanske inte vad vi bör sträva efter…

Det första mamman har gjort var att flytta pengarna från Sjunde AP-fonden hos Pensionsmyndigheten och aktivt välja fonder med låg koldioxidmärkning. Det var lite krångligare än mamman hade hoppats, så det tog någon timme. Mamman upptäckte att det fanns både aktiefonder, räntefonder och något som kallades ”generationsfonder” som var bra att välja bland. Alla rekommenderar ju att sprida riskerna i sina investeringar. När mamman gjort sitt byte registrerade hon det också hos Klimatbytet för att förhoppningsvis påverka fler att göra det samma!

Mamman har också kontaktat SPP som är en pensionsförvaltare som anger att hållbarhet är avgörande för deras placeringar. På ekonomispråk kallas hållbarhetstänket för ESG, vilket är förkortning för Environmental and Social Governance. Mamman väntar på att de ska höra av sig.

Mamman blev upprörd över information om hur dåligt familjens bank rankades när det gällde just hållbarhetskriterier, vilket var sparken som behövdes för att mamman skulle komma igång och se över ekonomin och området ”börsen”. För två år sedan (se inlägget De stora klimatsmarta valen) kontaktade mamman familjens bank första gången och det svar de gav då tyckte mamman var okej, men att de sedan inte har förbättrat sig är oacceptabelt! Mamman har nu mailat igen och fått ett långt svar från banken, vilket ändå tyder på att de tycker att det är viktigt vad kunderna tycker. Mamman planerar ändå att byta bank.

Du kan kolla din bank på Fair Finance Guide och se om du blir lite mindre upprörd än mamman! Det går även att jämföra mellan olika banker och se bedömningar utifrån vad du tycker är viktigt.

Mamman kommer återkomma om de två sista punkterna, sparandet och investeringarna i ett senare inlägg. Det pågår mycket spännande!

Städkvarten

Mamman sitter allt för mycket av sin lediga tid och scrollar på Facebook. En dag fick mamman faktiskt ett väldigt bra tips tack vare denna ovana. Det heter städkvart. Den har kanske inte en direkt koppling till klimatet, utan bara indirekt genom att ge mer tid över till engagemang!

Familjen äter middag eller kvällsmat tillsammans och direkt efter den börjar städkvarten. Vi har ett schema som vi följer på ett ungefär, för att hela huset ska bli städat på en vecka. Rutiner är bra vid NPF. En eller två tar hand om köket; ställer undan maten, fixar disken (det mesta i diskmaskinen på ekoprogram enligt årsbokens tips 54) , torkar bänkar och bord samt torkar av golvet med enbart trasa och vatten. De andra ägnar tid åt andra rum i huset – de större utrymmena dammas en dag och dammsugs nästa. Vi passar på att dammsuga datorernas hårddiskar, så flåsar de mindre och drar mindre el. Badrummen städas ordentligt en gång i veckan under ledning av en förälder. Vi använder bara miljömärkta rengöringsmedel (årsbokens tips 25). Uppgifterna är varierande och anpassas lite efter de yngre familjemedlemmarna, men tanken är att alla lär sig att göra allt. Det måste ju inte bli lika noga gjort varje gång!

För familjen har detta blivit ett stort lyft, då städningen alltid blev lidande tidigare. En kvart om dagen känns dock inte som någonting – och när vi är sex personer innebär det en och en halv timmes städning om dagen eller 7,5 timmar per vecka (vi tar ledigt på helgerna). Det är ungefär lika mycket tid som vi föräldrar brukade lägga på en städdag på helgen – och nu har vi den tiden fri till annat! Småbröderna påminner oss till och med om städkvarten – det är inte så dumt att känna att en hjälper till!

Fem månader sen sist

Plötsligt slutade mamman skriva… Det blev mycket med studier och Corona-virus och livet överhuvudtaget, så mamman tappade bloggandet, tyvärr. Nu gör mamman en försök att kraftsamla och återgå till bloggandet, eftersom det varit en hjälp i familjens klimatarbete.

En effekt av Corona är att mamman i princip bara jobbar över video medan pappan åker bil till jobbet varje dag. Det känns så där att skriva om – vi hade ju lyckats vänja oss av med bilkörandet!

Hur gör vi när vi ”misslyckas” med våra ambitioner och måste börja om?

Det är lätt att försöka hitta logiska förklaringar till sina val för att motverka den skaviga känslan som kallas kognitiv dissonans. Som att det ju ändå är rimligt att ta hänsyn till hälsan och undvika smitta genom att åka bil. Det håller ett tag – men inte på lång sikt. Varför inte?

Vår hälsa blir bättre om vi rör oss mer. Vi rör oss mer när vi åker kollektivt. Det räcker att kolla mobilens hälsoapp…
Klimatet påverkas negativt även när bilkörningen är för något gott ändamål. Vi har inte råd att släppa ut mer koldioxid. Klimatförändringarna kommer påverka vår hälsa negativt.

Det är fler vanor som kommit lite på skam under den här tiden. Vattenkonsumtionen har nog ökat genom fler långa duschar (fast det måste mamman kolla upp). Vi har konsumerat mer snask och godis – dåligt för både hälsa och klimat – men mindre av mycket annat. Vi har suttit otroligt mycket framför olika skärmar – mamman undrar hur elförbrukningen ser ut!

Det mamman också har funderat mycket på under den här tiden av halvisolering är hur budskapet om vad som krävs för att bromsa klimatkrisen ska nå ut. Inte ens i vår familj lyckas vi leva som vi ju vet att vi borde…

Hur kan vi starta en förändring, på riktigt?

Måste vi gå tillbaka till medeltiden i standard?

Mamman ställer flera frågor här, utan tydliga svar. Ett försök att komma igen när vi inte lyckats med våra ambitioner är just att börja om med de goda vanorna igen – den här bloggen är ett sätt.

Hur budskapet ska nå ut och starta en förändring på riktigt är en mycket större fråga som mamman inte har svar på.

Sanningen

Mamman var i vintras och såg en dramatiserad föreläsning Om Sanning med Åsa Wikforss på dramaten. Därefter har mamman läst hennes bok Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender. Åsa Wikforss är professor i filosofi vid Stockholms universitet. Hennes föreläsning utgår från hennes bok och båda berör klimatkrisen. Åsa Wikforss stora bidrag i ämnet är att förklara att det faktiskt finns en sanning (och inte flera/alternativa) när det gäller vissa klimatförändringarna. Hon bryter ner det till filosofiska resonemang.

Åsa Wikforss pekar på att en farlig tendens i nutiden är att tänka att allt är relativt, allt beror på vilken synvinkel vi har och att vi inte lyssnar till forskning, eftersom vi tycker oss kunna ta reda på allt själva – information finns ju bara en knapptryckning bort! Samtidigt är vi dåliga på att avgöra vad som är sant av allt vi ser och hör.

Fakta, skriver Åsa Wikforss, talar om hur världen ÄR. Det finns många fakta som vi inte har kunskap om, men som ändå är fakta. Åsa Wikforss tar som exempel antalet hårstrån på huvudet och antalet planeter i universum. Det finns ett korrekt svar, men det är omöjligt eller onödigt att ta reda på.

Kunskap, fortsätter Åsa Wikforss, kan delas in i praktisk och teoretisk kunskap och förhåller sig till fakta så att du har kunskap om fakta. Kunskap skiljer fantasi och övertygelse åt. För att ha kunskap om något måste jag vara övertygad om att det är så. Det räcker alltså inte att någon berättar fakta för mig, jag behöver bli övertygad om dem för att få ny kunskap.

Häri ligger en av svårigheterna med det som kallas klimatförnekelse. Det spelar ingen roll hur mycket fakta som presenteras om personen inte blir övertygad. Här är viktigt att hålla i minnet att det finns en sanning – det finns fakta som berättar hur verkligheten (tyvärr) är. Det är inte en fråga om perspektiv eller personlig tro. Grunden för denna sanning är evidens eller belägg för vår övertygelse – bevis eller goda grunder om en så vill.

Mamman vill varmt rekommendera Åsa Wikforss bok Alternativa fakta, då den är relativt lättläst och väldigt intressant för att reda ut olika fallgropar när det gäller förnekelse av fakta. Hon använder bland annat USAs president Donald Trump och klimatkrisen som exempel.

Minskat klimatavtryck

Målet med vår resa är att minska vårt klimatavtryck. Som mamman skrivit i flera inlägg har vi egentligen bara ett utrymme på 1 ton per person och år, eller 83 kg per person och månad. Mamman redovisar och räknar på olika sätt vårt avtryck i våra månadsvisa rapporter. Hela bloggen handlar om hur vi jobbar för att minska vårt avtryck både i det stora (som att minska bilkörandet) och i det lilla (som att laga mat på rester).

Ett annat sätt att titta på förändringen är att göra samma test regelbundet. Mamman har nu gjort Klimatkalkylatorn för tredje gången. Första tillfället var i januari 2019, sen gjorde mamman om den i juni 2019 och nu igen i mars 2020. Här nedan kan ni se förändringen i bilder. Det är fortfarande Bilen – Resor som är vår största post. Samtidigt har vi enligt deras beräkning minskat vårt avtryck från 6,97 till 5,53 ton/person och år. Under samma period har svenskens snitt minskat från 10,7 till 9 ton/person och år – en positiv utveckling!

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 6,97 ton. — Våra utsläpp i januari 2019

Tårtdiagram över våra utsläpp. Totalt 5,89 ton. — Våra utsläpp i juni 2019

Våra utsläpp i mars 2020 – en minskning med nästan ett och ett halvt ton per person!

Det är positiva nyheter att vi tillsammans i Sverige lyckas minska våra utsläpp med cirka 1,5 ton på ett år. Samtidigt ligger samhällsutsläppen enligt testet kvar på 2,14 ton CO2e per person och år. Här finns mer att göra!

Att bli vän med sina grannar och att stötta engagemang är två av tipsen (70 och 104) i Naturskyddsföreningens årsbok. Mamman har via Facebook hittat en mycket drivande och klimatengagerad kvinna som bygger nätverk av likasinnade i vår kommun. Mamman träffade henne för att prata om att starta en lokal Klimatklubb med bokcirklar för omställningsprat. Spännande!

Vi behöver fortsätta visa våra politiker att vi önskar förändring. Demonstrera, skriva medborgarförslag och samverka i stort och smått. Sök på Klimatklubbens hemsida och se om du hittar en lokalklubb i ditt närområde!

Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!