16. Gå till bibblan

Nästan hela familjen tycker om att läsa böcker. Föräldrarna har samlat på sig många böcker genom åren, som vi förvarar i hemmets bokhyllor. Mamman köper gärna nya böcker medan pappan sedan gammalt gärna fyndat second hand. Det finns jättemånga böcker i second hand affärerna har mamman insett!

Att läsa böcker är en klimatsmart syssla, synnerhet om de läses flera gånger. Det kräver ingen el och går att göra nästan överallt. Det är också en sysselsättning som saktar ner tempot och som hjärnan mår bra av, till skillnad från att läsa på skärm (eftersom skärmens blåa ljus påverkar hjärnan). Hjärnan stimuleras också av att skapa egna fantasimiljöer i stället för att serveras färdiga bilder. Hälsosamt och klimatvänligt alltså! Alla gillar dock inte att läsa. Storebror till exempel vill inte alls läsa böcker – och det är också okej!

En ny vana som mamman har lagt sig till med i år är att gå till biblioteket och låna böcker med barnen. Biblioteket är en riktig guldgruva! Allt som behövs är ett lånekort. Barnen har kommit därifrån med mellan fem och tio böcker varje gång 🙂

Mamman har också lyckats köpa en bok direkt av författarinnan i år – eller pappan har betalat den till mamman i julklapp 🙂 Det är boken Att kunna känna doft av frostrosor som är uppföljare till Mariana Mattssons bok Det som spirar ur snö som vi skriver om i inlägget Spirande förändringstankar. Mamman längtar efter sin jullovsläsning!

I bloggen skriver vi ibland om böcker vi läst och tyckt om. Du hittar dem alla samlade under etiketten Boktips. Då skapar vi också en köplänk, samtidigt som vi skriver att det är en god idé att låna boken på biblioteket. Det är dubbla budskap, vi vet. Mamman ska därför berätta en hemlighet – mammans dröm är att kunna leva på att skriva, så hon försöker hitta sätt att få inkomster av sina ord.

Den nya vanan att besöka biblioteket inriktar sig förstås främst på butiken, i Världnaturfondens kategorisering, då en lånad bok ersätter behovet av att köpa den!

15. Släck ljuset, spara el

I advent tänder vi levande ljus – och även många elektriska ljus här i vårt mörka land. En ny vana som mellanbror och pappan har tänkt extra mycket på under det här året, är att släcka onödiga lampor som lyser i skolan och på jobbet. Mellanbror är noga även hemma med att inte tända mer än nödvändigt och släcker liksom mamman lampor när det blivit tillräckligt ljust på dagen. Att släcka och stänga av är tips 16 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Storebrors flickvän har dock kommenterat att vi i familjen är väldigt noga med vattnet men dåliga på att släcka lampor, så det räcker visst inte hela vägen…

Tyvärr är vi också dåliga på att släcka våra skärmar och apparater. Mamman har därför placerat ut grenkontakter med strömbrytare där det är lämpligt för att stänga av olika apparater, som TV och spelkonsoler. Mamman har månadsvis mätt vår elanvändning och tyvärr tycks den enbart ha påverkats av utomhustemperaturen. Våra ansträngningar att spara el har inte synts, även om mamman tror att vi kan ha sparat in en del på uppvärmning av varmvatten. Vi behöver uppenbarligen fortsätta jobba med området att spara elektricitet framöver!

I stället för elbelysning kan vi tända levande ljus. Det är både stämningshöjande och bidrar lite till värmen inomhus.

Värmeljus är inte sällan gjorda av paraffin (som är en oljebiprodukt) och själva koppen av resurskrävande metall. På senare år har det börjat säljas värmeljus av stearin och återanvändningsbara plastkoppar. Mamman har just upptäckt Ljusbringaren som ersätter värmeljus. Det är en liten vekeshållare i lera som sätts i en värmeljushållare och fylls på med vanlig matolja. Den brinner lika länge som ett värmeljus (cirka 5 timmar) på 1/4 dl matolja. Hela Ljusbringaren är komposterbar när den tjänat färdigt (enligt uppgift efter drygt 100 timmar). En fantastisk produkt 🙂 som trots att det initialt innebär shopping att köpa dem sparar in resurser på sikt.

Ljusbringaren är lite större än en kastanje och passar i de flesta värmeljushållare.

Den nya vanan att släcka lampor inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som el och vatten i våra hem. Att leta efter mer hållbara produkter är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det förstås bäst att inte shoppa alls.

Tips! När det gäller de övriga ljusen vi tänder under advent bör vi tänka på att köpa Svanen-märkta stearinljus. Det finns även vaxljus, men eftersom bivax är en bristvara som främst behövs till biodlingen bör vi avstå från att elda upp det.

”Men Kina då…”

”… de släpper ut mycket mer än vi, så det är meningslöst att vi försöker göra något här i lilla Sverige!” Det är inte ett helt ovanligt argument i samband med diskussioner om att koldioxidbanta. Hur är det egentligen, spelar det någon roll vad vi gör? Familjen tror uppenbarligen det, annars skulle vi ju inte hålla på.

När det gäller den globala uppvärmningen är det växthusgaser vi vill minska på. Den globala utsläppsligan ser ut som följer:

Kina leder med 25% av världens totala utsläpp, dryga 13 miljoner kiloton koldioxidekvivalenter per år. Kina är världens fjärde största land.
USA är tvåa, men är världens tredje största (efter Ryssland och Kanada).
EU kommer på tredje plats i utsläppsligan globalt, men är storleksmässigt sjua.

USA släpper tillsammans med Kina ut enorma mängder koldioxid, men ändå inte ens hälften av de totala utsläppen på jorden. Kina leder omställningsligan när det gäller solenergi, men har en oerhört smutsig basindustri och efterfrågan på energi ökar i takt med att ekonomin går bra, enligt Sveriges Natur. En del av Kinas utsläpp beror på att de producerar enorma mängder varor som sedan exporteras.

För att jämförelserna ska bli rimliga behöver vi titta per capita, inte per land. Från OECD:s lista över utsläpp per capita (listan består av 41 länder, OECD:s länder plus tre andra stora utsläppare, se Ekonomifakta 2019):

Plats 3 Australien: 16,4 ton koldioxid (25,4 ton växthusgaserer) per person och år (första plats för de totala utsläppen). Till ytan det sjätte största landet.
Plats 5 USA: 15,7 (19,6). Till ytan det tredje största landet.
…
Plats 23 Kina: 7,7 ton koldioxid per person och år (inklusive de utsläpp som drivs av vår konsumtion). Till ytan det fjärde största landet.
Plats 36 Sverige: 5,1 (7,2) ton koldioxid per person och år (tack vare vår koldioxidfria energiproduktion genom huvudsakligen vatten- och kärnkraft). Till ytan är Sverige det 56 största landet i världen.
Världssnittet är 4,9 respektive 6,5 ton.

Är Kina ett problem som vi inte kan påverka?

Kinas regering satsar på förnybar energi, parallellt med kolkraft, för att ekonomin ska växa. De exporterar tyvärr även kolkraft till utvecklingsländer. Klart är att Kinas utsläpp ökar, men det är de redan utvecklade länderna i väst som både orsakat och fortsätter att orsaka problemet… och där ingår Sverige. Vår livsstil blir ett mål för människor i fattigare länder och det är orimligt att hävda att de inte ska få sträva mot att få det vi redan har om vi inte själva är beredda att minska vår bekvämlighet.

Naturvårdsverket har räknat ut att våra totala utsläpp i Sverige snarare ligger runt 10 ton koldioxid per person och år. Vår konsumtion i Sverige bidrar till Kinas utsläpp (och till utsläppen i Tyskland som är vår största handelspartner). Och ju bättre konjunktur desto mer handel och desto högre utsläpp. Det är alltså viktigt att i vardagen minska inköpen av nya saker! Bilden nedan är från Naturvårdsverkets hemsida:

För familjen är detta en ytterst en moralisk fråga. Faktum är att om alla människor på jorden levde som vi svenskar gör, överlevde vi människor inte på jorden. Det är nödvändigt att någon går före och visar att en omställning är möjlig, annars kan ingen följa efter. Även om vi relativt sett är ett litet land har vi stora möjligheter att göra skillnad. Det enda som någonsin har gjort skillnad är just enskilda människor och de val vi gör!

En och en blir vi till slut många tillsammans

För att klara Parisavtalets mål att hålla uppvärmningen under 2° är samtidigt varje människas årsbudget under två ton koldioxidekvivalenter totalt per år. Det finns inte en lösning på det hot vi står inför just nu, utan vi behöver kombinera alla lösningar vi kan hitta för att lyckas.

PS: Om allt detta bara är hysteri så bygger vi en mer hållbar värld i onödan. Om det å andra sidan är sant och vi struntar i att ta det på allvar, blir det katastrof.

Avstå från att flyga

Mamman har gått med i uppropet Flygfritt 2020 eftersom flyget är en stor källa till utsläpp för oss svenskar. Flygfritt 2020 är ett löfte att om 100.000 svenskar lovar att att hålla sig på jorden nästa år så gör även mamman det. (Fast mamman gör nog det oavsett hur många eller få andra som väljer att göra det!) Om du också väljer att stanna på marken nästa år kan du gå med i Flygfritt 2020. Tanken är att sprida evenemanget så mycket som möjligt för att visa att det faktiskt är möjligt att stanna på jorden och göra skillnad.

Att avstå från flyget är tips 266 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Enligt boken står flyget för 5% av de klimatpåverkande utsläppen globalt – och för Sveriges del hela 10% av våra utsläpp. Det kanske låter lite, men fundera på hur nödvändigt det är att flyga. Visst finns det nödvändiga flygresor, men handen på hjärtat så kanske vi inte måste flyga utomlands på semester? Om det faktiskt handlar om vår överlevnad.

Om flyget vore ett land skulle det hamna på plats sju i utsläppsligan. Klädindustrin är värre och hamnar på andra plats. Det beror dock på att alla människor använder kläder, men de allra flesta flyger inte. I Sverige flyger vi fem gånger mer än det globala snittet – det är alltså ett område där just vi svenskar bör kunna minska vårt avtryck. Utsläppen från svenskarnas flygresor har enligt Naturvårdsverket ökat och motsvarade år 2017 hela 10 000 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket blir cirka ett ton per person och år. Det motsvarar de totala utsläppen för vår personbilstrafik varje år. Ett ton koldioxid motsvarar en resa till södra Spanien per år.

Stanna på jorden för att stanna på jorden…

Här i Sverige har ju flygskam lanserats som begrepp. En stor del av mammans bekanta flyger mycket – och framhåller att de inte tänker ha dåligt samvete för det. Många vill unna sig det lilla extra, vilket i och för sig är fullt begripligt. Problemet är dock att vi måste minska alla utsläpp för länge sedan (från fem eller tio ton som medelsvensson släpper ut till under två) och då har vi egentligen inget utrymme att flyga alls.

Många fingrar pekas mot de stora företagen, med rätta. Relativt få multinationella företag står för enorma utsläpp och det känns lätt som att en semesterflygning spelar ingen roll sammanhanget. Många av de värsta företagen är inom fossilindustrin, men även bekämpningsmedel, palmolja och pappersindustrin finns med. Det kan kännas hopplöst, men glöm inte att grunden för marknaden är vi konsumenter – vi kan alltså påverka företagen till att ställa om!

Vi kan rösta fram politiker som stiftar lagar och regler som begränsar företagens möjligheter att förstöra jorden. Vi kan se över hur våra pengar arbetar när vi inte själva använder dem (alltså var bankerna investerar och var våra pensionspengar finns). Vi kan också ställa krav vid varje inköp vi gör. Det är jobbigt, absolut. Och för många finns det enklare sätt att snabbt minska sina egna koldioxidutsläpp.

Att sluta flyga är som sagt ett utmärkt sätt att koldioxidbanta på. Samtidigt finns det andra sätt, om en flygresa per år känns livsnödvändigt. Att ställa bilen och ta sig fram på andra sätt minskar också utsläppen kraftigt (personbilstrafiken per person motsvarar flygets utsläpp såg vi ovan). Att bli vegan eller åtminstone sluta äta allt utom naturbeteskött och vilt reducerar ens personliga utsläpp ordentligt. Att undvika att köpa nytt och fundera över varje inköp är också ett sätt att koldioxidbanta, liksom att återanvända, reparera och återvinna. Observera att ”klimatkompensation” för flygresor bara är önskedrömmar, tyvärr. Den koldioxid som släpps ut påverkar klimatet och inget projekt som vill kompensera förändrar det. Vill du ta reda på hur du själv bäst sänker dina utsläpp finns det flera kalkylatorer, bland annat klimatkalkylatorn.se.

Goda grannar

Grunden till den cirkulära ekonomin ligger i grannskapet! Här finns också bästa grunden för förändring… Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Familjen har flera goda grannfamiljer i närområdet. Det som gör dem till så goda grannar är att vi hjälps åt, både i verkligheten och på sociala medier. Vi har fått saker de har för mycket av eller inte längre behöver. Med våra närmsta grannar byter vi tjänster som hus- och djurpassning när vi reser bort. Nyligen fick vi låna en vit slips och en skjorta till en begravning av goda grannar med barn i samma ålder som våra – kläder som en familj förhoppningsvis inte behöver så ofta. De allra närmsta grannarna fick smörgåstårta som blev över från begravningen av oss, så vi slapp slänga mat.

Mamman i en av grannfamiljerna är initiativtagare till områdets köp- och säljgrupp på Facebook, där också årets loppis annonseras. Och här om dagen fick familjen en massa barnböcker via en före detta arbetskamrat till mamman som också bor i området.

I området finns flera olika företagare, sömmerska, fotograf och olika hantverkare. Många av oss i grannskapet – och samfälligheterna – försöker i möjligaste mån utnyttja de resurser detta innebär.

Grannskapet är en god grund för gemenskap och utbyte av tankar och åsikter, förutom tjänster och saker. Här är Facebook till hjälp för att få koll på närområdets resurser och stötta varandra. Vi grannfamiljer utbyter till exempel tankar om skolan och stöttar varandra runt barnen, då fler än vi har barn med NPF.

Den mörka koppen te

En lite mindre förändring som mamman gjort under hösten är att hon (nästan) slutat att använda tepåsar. Den nya vanan är att i stället handla ekologiskt te i lösvikt i vår lokala te-affär. Te är världens näst mest vanliga dryck (efter vatten) och en relativt hälsosam dryck. Både svart och grönt te innehåller olika antioxidanter och skyddar hjärta och kärl samt stärker skelettet enligt Expressen som listar nio skäl att dricka te.

I våras när mamman tog ur komposten fick hon en chock över att triangel-tepåsarna tydligen är i plast och inte alls bryts ner. Så sakta har detta krupit in i mammans medvetande och hon har tänkt att det naturligtvis är bättre att gå ifrån tepåsar helt och hållet (även om de mamman använde mest var packade i nedbrytbart material och utan extra kuvert).

Mamman inser när hon läser på lite att det inte är någon oviktig förändring, då te ofta odlas i stora plantage med monokultur och gifter, enligt bland annat den här rapporten om hållbarhet i te-sektorn. Dessutom är förhållandena för teodlarna ofta usla.

Indien och Kina är världens största producenter, men Sri Lanka och Kenya exporterar mest. I Indien förväntas en arbetare plocka 20 kg te om dagen – påsen på bilden väger ett hekto! I Sri Lanka lever nästan en tredjedel av arbetarna på teplantagerna under fattigdomsgränsen, trots att de alltså har ett arbete. Både kvinnor och barn far illa på plantagerna och arbetarna möter motstånd när de försöker organisera sig. Teplantager är också skyldiga till regnskogsavverkning och miljöproblem som störningar i vattenförsörjning, markerodering och minskad ekologisk mångfald. (Källa The Ecologist 2011-05-13)

Det finns alltså all anledning att välja ekologiskt te och gärna Fair trade dessutom! Rätt märkt och i lösvikt sparar resurser.

Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp — Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att ”detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!

Mormors klimatsmarta vanor

Mormor har ovetandes förmedlat en del klimatsmarta vanor i arv till mamman, sånt som kanske var självklart innan världen gick i spinn och vi drabbades av slit och släng-samhället. Mormor berättar om sin barndom att hennes familj var fattiga, så de sydde om gamla kläder och handlade på kredit. De flyttade också ofta, på grund av mormors pappas arbete. Varje sommar hyrde de en stuga någonstans på landsbygden i Sverige.

Mormors klimatsmarta vanor:

Släng inte mat – ät upp det du har på tallriken och använd upp alla rester
Odla eget – det är roligt, nyttigt och gott
Värna naturen för dess egen skull – se skönheten i det lilla
Var rädd om saker så håller de längre
Laga och reparera det som går sönder – köp inte nytt i onödan
Var sak på sin plats så hittar du dem (och behöver inte köpa nytt av sånt du redan har hemma)
Handla mer sällan, men med högre kvalitet – satsa exempelvis på basplagg som varar länge hellre än på ”modenycker”
Pengar är inget mål utan ett medel för att skaffa det du faktiskt behöver
Undvik att handla på kredit, det blir oftast dyrare och du köper lätt mer än du behöver

Mormor tillhörde den första generationen som på riktigt fick del av det globala samhället, med möjligheten att resa utomlands på semester och komma i kontakt med andra kulturer. Det är något hon har uppskattat mycket i sitt liv och saknar nu när hon inte längre har orken till det.

I stället ser mormor tillbaka på det hon fick med sig av sin ursprungsfamilj, som uppskattningen av böcker och musik. Mormor berättar med värme om hur familjen umgicks alla tillsammans när hon var ung. Hennes hennes pappa brukade läsa böcker för henne och hennes två yngre syskon. Hennes föräldrar brukade också samla hela familjen för att musicera tillsammans, när hennes mamma spelade piano. Böcker och musik är något mormor fortfarande har glädje av varje dag!

Mamman har fått med sig att det gäller att hitta sina egna små värdefulla ögonblick av glädje i tillvaron. Mamman reflekterar också över att det kan minska behovet av att springa till butiken och köpa något nytt – det är som att shoppandet ibland dövar en tomhet som behöver ersättas med andra värden i livet.

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka — Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

TIPS 3! Bevara och skydda de uppvuxna träd som finns nära din bostad – i den egna trädgården eller i bostadsområdet. Tyvärr ser vi ibland på träd som någon form av ”inredning” som vi kan ta bort om de står fel… glöm inte att de är levande varelser som dessutom dammsuger atmosfären på koldioxid! Låt dem stå!