Ta tillvara skörden

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd
Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Mat från juni till september.
Barnhand med blåbärsfläckar

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: ”kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Ringblommor – trädgårdens guld

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Ända sedan familjen bodde i lägenhet har mamman odlat ringblommor och tagit frö. Det var ett sätt att föra med något som småbröderna tyckte om ifrån den gamla bostaden till huset – en brygga för trygghet.

Ringblomsbädd i odlingslåda.
Dessa ringblommor fick växa ihop med ärter och bönor i lådan och kvävde alldeles den mangold mamman också försökte odla där.

Ringblomman, Calendula officinalis, är en lättodlad medicinalväxt som vuxit i Sverige sedan medeltiden berättar Hella Nathorst-Böös i boken Häxans trädgård-läkeväxter förr och nu. Ordet officinalis i det latinska namnet är en indikation på att det är en växt med läkande egenskaper. Studier har visat att den kan läka sår och har effekt mot virus och bakterier på huden. Att skaffa sig kunskaper om läkeväxter och hur dessa bäst bereds är också ett sätt att preppa och förbereda sig inför framtiden.

Färska, torkade och inlagda ringblommor
Ringblommor förbereds för olika användningsområden, som torkade och i ringblomsolja.

I sommar har mamman bakat goda småkakor med ringblomma och citronmeliss, Melissa officinalis – en annan växt med medicinska egenskaper. Även citronmelissen är antibakteriell enligt Häxans trädgård och dessutom humörhöjande, avstressande och inlärningsbefrämjande. Kakorna måste ju alltså vara rena hälsokuren! Ringblommans kronblad smakar lite citrus, liksom citronmelissen.

Ringblommor och citronmeliss
Kakväxter.

Våra ringblommor har självsått sig år efter år – och mamman har samlat frön dessutom! Även citronmeliss är en lättodlad växt som sprider sig i trädgården.


Ringblommor är goda i maten och i sallader också med sin lilla citrussmak. Ringblommorna förtjänar alltså namnet trädgårdens guld för sina nyttiga egenskaper och den intensiva guldorangea färgen!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Bi-produkter

Mamman tycker som vi tidigare skrivit om att odla ätbara saker i trädgården. Helst skulle familjen vilja ha höns och bin också, men vi har insett att en trädgård på 150 m2 i tättbebyggt område har sina gränser 🙂

Föräldrarna har i stället etablerat kontakt med biodlare i kommunen, där vi handlar honung och bivax. Det är klimatsmart att stötta biodling, då bina är fantastiska nyttodjur. Dessutom är det klimatsmart att handla på gångavstånd hemifrån!

Från vax till duk och salva.

Mamman har testat att göra både en bit vaxduk av ett gammalt trasigt bomullslakan och egen salva med bivax och citronolja. Det var lättare än mamman trodde – men ganska slabbigt… Vax sätter sig överallt och är knepigt att få bort. Helst vill vi ju inte att det fastnar i avloppsrören!

Den lilla vaxduken är 30×30 cm och ganska styv, för det är mycket vax i den. Mamman använder den till att täcka över mat i kylen med, i stället för plastfolie. Vax har nämligen antibakteriella egenskaper och luktar gudomligt av honung. Duken tillverkade mamman efter sökningar på nätet genom att klippa till lakanet och fålla kanterna. Duken lades på ett smörgåspapper och fick rivet vax ovanpå. Ovanpå vaxet la mamman ytterligare ett smörgåspapper och strök med det som skydd in vaxet i duken, med ett medelvarm strykjärn. Försiktigt, du vill inte ha vax på strykjärnet eller på underlaget!

Salva är ännu enklare. Smält vaxet och rör ner valfri vegetabilisk olja. Beräkna mellan 10-20% vax och 80-90% olja. Tillsätt gärna en droppe e-vitamin för hållbarhet. Mer vax ger fastare salva. Häll salvan i väl rengjord burk och låt den svalna och stelna. Bivaxsalva har antibakteriella och vårdande egenskaper – superbra att smörja torra och trasiga fötter med!

Mamman håller på och förbereder egen ringblomsolja som förhöjer de läkande egenskaperna ytterligare!

Ringblomsolja på gång!
Följ och gilla oss:

Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp
Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att ”detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!

Följ och gilla oss:

Hur gick september?

Pappans bil ska säljas.

I september tog pappan steget att lägga ut sin bil till försäljning! Nu är det buss som gäller. Familjen behåller en bil, som mest ska få stå i garaget framöver. Familjens bil har körts 501 km i september jämfört med 1.225 km förra året (plus pappans bilresor på cirka 800 km/månad). Det innebär en minskning av vårt bilkörande med 75% – eller motsvarande 175 kg CO2! Per månad. Det är uppenbart att det är här vi koldioxidbantar som mest, då det motsvarar ungefär 2 ton per år i sparade utsläpp.

Enligt Svalna har mammans transporter totalt förbrukat 239 kg CO2, då inklusive SL-resor för mamman och storebror. Våra bilresor har släppt ut 58 av dessa 239 kg koldioxid. Resten är Svalnas beräkning av utsläppen för att driva kollektivtrafik (86 kg) samt för avgifter och andra kostnader för bilen.

Vi har köpt elektricitet motsvarande 533 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 309 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 595 kWh solel i september. Det innebär att vi totalt förbrukat 819 kWh elektricitet under september. Förra året förbrukade vi 872 kWh i september. Den el vi köpt motsvarar 69 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 414 liter/dygn eller 83 liter/person under september, 5 liter mer per person och dygn än i augusti, men fortfarande lågt jämfört med normalkonsumtionen. Mamman har fått frågan vad som är vitsen med att spara vatten i ett land som Sverige. Vi har gott om vatten och det har regnat mycket i september. Regntunnorna är fulla och trädgården mättad. Det är ändå idé att skaffa sig vanan att hushålla med resurserna. Dessutom kostar ju varmt vatten elektricitet att värma upp. Nu har vi en ”smart” varmvattenberedare som lär sig hur mycket vi använder, så den bereder mindre om vi använder mindre mängder. Då sparar vi energi.

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel i köksfönstret

Maten mamman köpt under september har genererat utsläpp på 177 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna. I september har vi fått en tomatträdgård i köksfönstret där det hela tiden mognar tomater som går att äta direkt.

I september har våra övriga inköp minskat till en tredjedel jämfört med i augusti enligt Svalna (52 kg jämfört med 172 kg). Det mesta, 65%, är då inköp till husdjuren.

Bostaden är den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I september har vi bara gjort av med 80 kg CO2 på boendet, vilket delvis beror på att Vattenfall strulat med sin fakturering, så vi har inte betalat något för el. Här är fördelningen 50% ränta och amorteringar, 31% tjänster (som fritids och försäkringar) och 19% media, telefon och IT.

Summerar vi transporter 239 plus elen 69 plus maten 177 plus inköpen 52 plus bostaden 80 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 617 kg koldioxid i atmosfären under september månad. Storebrors inköp hamnar på uppskattningsvis 68 kg till (eller 816 kg/år). Septembers utsläpp motsvarar då drygt 8,2 ton på ett år, eller 1,6 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem.

Ett problem är att pappans inköp inte är medräknade, så det är sammantaget lite högre än så. Pappan har köpt en del mat och en del till husdjuren, så det plussar på lite, kanske 150 kg till vilket sammantaget innebär att vi hamnar strax under 2 ton i koldioxidutsläpp per person och år om vi skulle leva hela året som i september. Och det har inte varit en dålig månad 🙂

Trafikverket har nyligen räknat upp kostnaden för klimatskadliga utsläpp rejält, från 1,14 till 7 kr/kg skriver Dagens Industri i en ledare den 29 september. Familjens utsläpp skulle då kosta oss runt 70.000 kr per år. Möjligen gör det sättet att tänka det lättare att förstå varför mamman jagar kilon?

September har för övrigt varit demonstrationernas månad för oss. Familjen demonstrerade för Amazonas och föräldrarna var på den stora demonstrationen för klimatet den 27 september. Det räcker inte att bara förändras själva – nu krävs det modiga beslut från högre ort för att börja ställa om samhället!

Följ och gilla oss:

Odla eget på liten yta

Tomatplantor i kruka
Nu i september har familjen en tomatdjungel vid matbordet.. Där får tomaterna mogna allt eftersom innanför sydöstfönstret.

Mamman tycker att det är väldigt roligt att odla ätbart. Hon försöker maximera odlingsytan i trädgården – utan att det ska kännas alltför pressigt. Allt som växer bör ju också komma till användning! Mamman odlar det mesta ätbara i pallkragar och krukor. Vi har en del träd på tomten, några barrträd, en syren, ett äppelträd, en uppstammad röd vinbär och ett plommonträd (alla fruktträd har vi planterat). I rabatterna har mamman petat ner björnbär, hallon, krusbär, smultron och rabarber. Där växer sedan tidigare även en del kryddor och klipplök. Familjen bevarar thujor, sockertoppsgran och syrén, eftersom uppvuxna träd är bra för klimatet – och vi är faktiskt tacksamma för deras skugga när sommaren är varm.

I år har mamman testat att odla flera sorters bönor, vilket var riktigt spännande. Bönor är ju bra protein om en inte äter kött! Bäst gick det att odla bondbönor, vilket ju är en gammal svensk böna. De var tåliga och växte snällt. Mamman odlade också sojabönor, av en sort som ska passa vårt klimat. Av åtta bönstjälkar blev det totalt 0,5 dl sojabönor. Då var de svarta bönor mamman på vinst och förlust petade ner i en hink mer rikgivande! Där gav en planta 0,5 dl svarta bönor.

Hemodlade svarta bönor. En planta gav vackra blommor och en halv deciliter bönor!

TIPS för klimatsmart trädgård – gynna kretsloppet:

  • Använd inte betong i trädgården, utan hellre natursten och liknande. Anledningen är att betong kräver stora resurser vid tillverkningen.
  • Undvik köpejord i säckar. Om du använder det, kolla noga att jorden är KRAV-märkt och inte innehåller torv. Torvmossar är en viktig naturresurs som koldioxidsänkor. Därför bör de få vara orörda!
  • Sköt om trädgårdskomposten ordentligt! En illa skött kompost släpper ut koldioxid…
  • Föröka dina egna plantor och byt med grannarna, hellre än att köpa nytt.
  • Återvinn, vårda och köp second hand till trädgården.

Fler tips finns i tidningen Allt om Trädgård (klicka på bilden för artikeln):


Klimatsmart trädgård

Mamman såg filmen Leva inom planetgränserna – Ett jordat liv med David Jonstad nyligen. Där framhöll Johanna Björklund, agronom, docent och forskare vid Örebro universitet, att om odlingsjorden ska räcka till alla människor som lever idag så måste vi i Sverige halvera den yta jordbruksmark vi idag nyttjar globalt. Då är allt inräknat (kött, kläder och grödor). Vi skulle få nöja oss med högst 2.000 m2/person, då räcker det till alla som lever på jorden idag. Blir vi fler får vi mindre yta/person. Samtidigt påpekades i programmet att den odlingsbara mark vi har i Sverige skulle kunna försörja 13,5 miljoner människor!

Johanna Björklund rekommenderar samodling och agroforestry som mer yteffektiva odlingsmetoder, där skadedjur dessutom har naturliga fiender. I ett samodlingssystem finns alltid något att skörda. Hon påpekar att vi sedan gammalt har samodlat mycket i Sverige, i ett system där djur ingått i kretsloppet. Våra villaträdgårdar runt om i landet har potential att bli små agroforestrysystem!

Familjens trädgård. Samodling krävs på liten yta.
Följ och gilla oss:

Bil-banta

Här är något som vi har lyckats med! Både mamman och pappan kör mindre bil och planerar att fortsätta med det. Vi pratar om en minskning med 80% för pappans del och 60% för mammans. Håller vi i dessa nya vanor innebär det en minskning med två ton koldioxid om året 🙂 Det är en rejäl koldioxidbantning det!

Vad har fått oss att bilbanta? Mamman har uppmärksammat att bilen är en stor klimatbov, både genom olika tester som Klimatkalkylatorn och genom allt mamman läser på internet. Mamman har sedan förmedlat detta till pappan. Mamman har varit tveksam då hon mår illa i kollektivtrafiken. Pappan har varit tveksam, då det är bekvämt med bil. Det tar dubbelt så lång tid för pappan att busspendla. För mamman är det lite olika, om det tar lika lång tid eller mer.

Vändpunkten för pappan blev när hans bil fick en skada. Det är krävande att reparera och fixa med bilen. Efter semestern hade pappan plötsligt bestämt sig och började åka buss. Pappan upptäckte då att det var skönt, för han slapp koncentrera sig på körningen utan kunde slappna av. Han läser bok eller kollar mobilen och får en stunds egen tid på vägen till och från jobbet.

Vändpunkten för mamman är inte lika tydlig. Mamman har jobbat för att ändra sin planering för att kunna minska bilåkandet en längre tid. Mamman har hittat trix för att bli mindre åksjuk, som att ha med vatten och något litet att äta. Mamman måste oftast byta en eller ett par gånger från buss till andra färdmedel. Men det känns värt det med tanke på klimatstörningarna! Det handlar om att planera så att det finns tid att resa kollektivt.

Även privat kör vi mycket mindre bil nu än förut. Bilen är praktisk för att köpa större saker, vid storhandling av mat och för att hjälpa gamla föräldrar. Det är i stort sett bara det sista vi fortfarande gör regelbundet. Matinköpen gör vi antingen med dramaten och buss eller i samband med de dagar vi ändå tar bilen (då affären ligger på vägen hem). Generellt försöker vi ju även minska på inköp av saker, så då blir det mindre bilresor också.

Följ och gilla oss:

Hur gick augusti?

Bil med avgaser och ett mörkt moln

I augusti återgick vi till arbetet igen. Den största skillnaden är att pappan har börjat åka buss till jobbet! Han tar bara bilen en gång i veckan, den tidigaste morgonen. Det innebär en minskning med 80% och motsvarar lite mer än 18 kg koldioxid i veckan i minskade utsläpp, eller 92 kg sedan pappan började jobba igen v. 31. Pappan har kört 200 km och mamman har kört 317 km i augusti sammanlagt, både privat och i tjänsten. Tillsammans har föräldrarna släppt ut 59 kg koldioxid genom sina bilresor i augusti. Svalna-appen säger totalt 115 kg. Förra året i augusti körde mamman 687 km plus semesterresan till Halland. Mamman har alltså minskat sin bilkörning till mindre än hälften av förra året. Det har främst uppnåtts genom planering av mammans uppdrag, så att bilen behövs mindre ofta. Pappan har ställt om och bestämt sig för att åka buss i stället de flesta dagarna. Fortsätter pappan med detta minskar hans utsläpp med ett ton per år!

Vi har köpt elektricitet motsvarande 384 kWh av Vattenfall, som mäter upp vår sålda solel till 580 kWh. Solar Edge säger att vi producerade 958 kWh solel i augusti. Det innebär att vi totalt förbrukat (958-580=378+384=) 762 kWh elektricitet under augusti. Förra året förbrukade vi 655 kWh i augusti, men då var vi också bortresta 10 dagar. I år drog huset cirka 6,70 kWh/dag när vi är bortresta. Förmodligen var förbrukningen något högre förra året, eftersom vi bytt ut flera energislukande apparater. Om vi räknar med att huset drog 67 kWh de dagar vi var borta förra året innebär det att vi förbrukade 28 kWh/dag hemma förra året jämfört med knappt 25 kWh i år 🙂 Samtidigt vet vi att vi behöver minska vår elanvändning, främst skärmtiden. Augustiförbrukningen motsvarar 99 kg CO2.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 389 liter/dygn eller 78 liter/person under augusti, jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”. Detta utan alltför stor ansträngning. Vi diskar det mesta i maskin och balja, mamman kör alltid eko-program på tvättmaskinen, vi har snålspolande duschmunstycke och vi fortsätter samla vatten i duschen, till toaspolning och bevattning. Alla i familjen hjälps åt med detta.

Marmelad och saft av egen skörd.

Maten vi ätit under augusti har genererat utsläpp på 206 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har fortsatt skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på sallad, morötter och sockerärter, plus frukt och bär som mognar i augusti. Mamman har syltat och saftat en del i augusti. Enligt Ica minskar familjens klimatavtryck gällande maten, vilket är positivt. Vi har övergått till mer vegansk kosthållning – om än inte fullständigt.

Från Icas hemsida, ”Mitt klimatmål”.

I augusti har vi inte gjort så många inköp alls. Ett stort lass ved till vår nya kamin, lite tillbehör till mobilerna (skydd som gör att de håller längre), ekologisk tvål från Malin i Ratan och frön på rea till nästa års odlingar har vi handlat. Vi har en traditionell loppis i vårt område varje år och på den fyndade vi en del second hand. Bland annat hittade lillebror fantastiska gosedjur! Kolla in den stora Husky-hunden… Inköpen i augusti motsvarar 172 kg koldioxid (förutom veden som räknas till boende) enligt Svalna. Pappan har dessutom handlat till husdjurens för motsvarande 51 kg till, så totalt hamnar kategorin inköp 223 kg CO2.

Våra fina loppisfynd!

Bostaden heter den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. I augusti har vi enligt Svalna-appen släppt ut 271 kg koldioxid på boenderelaterade saker. Största utsläppet står vedinköpet om två kubikmeter för, 92 kg CO2. Vi låg betydligt högre i juli, då kategorin el var relativt hög. I augusti är den noll, vilket ju är solenergins förtjänst (och avser juli).

Summerar vi bilen 115 plus elen 99 plus maten 206 plus inköpen 223 plus bostaden 271 kg CO2 har vi sammantaget släppt ut ungefär 914 kg koldioxid i atmosfären under augusti månad. Augustis utsläpp motsvarar drygt 11 ton på ett år, eller 2,2 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Vi är på väg åt rätt håll!

För övrigt har augusti gått i nätverkandets och organiseringens tecken för mamman. Hon har varit på manifestationer för klimatet och skapat en grupp på Facebook för att samla sin yrkeskår till stöd för #Fridaysforfuture. Leta upp din eller skapa den du med! Det känns allt mer angeläget att protestera!

Följ och gilla oss:

Aldrig mera tråkigt…

Inlägget innehåller reklam i form av annonsläkar till Bokus.

I uppdragslådan låg Aldrig mer tråkigt-boken. Mamman har påmint mellanbror och lillebror om att titta i den när de haft tråkigt och inte kommit på vad de kan göra utan skärm. Lillebror hittade tips om att göra pappersflygplan som han testade på lovet.

Mellanbror utforskar boken.

Mellanbror fick som forskningsledare i uppdrag att läsa boken och se om han kunde hitta fler idéer som de kunde använda och ha roligt med. Han läste och antecknade bra sidor på ett papper bredvid, som en riktig forskare.

Lillebror tycker mycket om att rita och allra helst att rita av. Det är något han gärna gör både ensam och tillsammans med andra. Bäst tycker han om att rita olika djur.

Lillebror tecknar en tiger. En surfplatta dubblar avstängd som bildstöd under tiden.

Det visade sig finnas flera saker som gick att göra i stället för att hålla på med skärm. Småbröderna har bland annat provat skuggteater med händerna, jonglering, molnskådning och att göra konst av stenar.

Klapperstenar travas på varandra
Lillebror bygger ett stentorn

Mamman tänker att vi moderna människor har förlorat förmågan att ha lite tråkigt, att ”bara vara” och att vänta på saker. Numera finns nästan allt inom räckhåll så fort vi önskar, en knapptryckning på en skärm bort. Det gör oss samtidigt mer stressade, för det skapas ju inga luckor i tillvaron när vi får gå omkring och vänta. Det sägs att väntandet inför något ofta är mer lyckoframkallande än själva resultatet. Kanske är det därför lyckomätningar inte visar att vi är lyckligare trots att vi har mer nu än någonsin förr?

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Hur gick juli?

Under juli månad har mamman och pappan inte jobbat, så de flesta resorna har vi åkt flera tillsammans i bilen vilket är mer klimatsmart förstås. Det största antalet kilometer gjorde vi av med under Ölandsresan. Vi gjorde även en kortare resa till Katrineholm under juli. Totalt har vi kört 2.236 kilometer under juli, vilket motsvarar utsläpp på 227 kg koldioxid. Enligt Svalna-appen har våra transporter orsakat totalt 431 kg koldioxidutsläpp, inklusive reskassa på småbrödernas SL-kort och ett byte av vindruta på bilen. Pappan har dessutom kört cirka 120 km med sin bil motsvarande 14 kg i CO2-utsläpp. Vi har alltså kört extra mycket bil under semestern, vilket leder till högre utsläpp.

Nu har vi ju första hela månaden som solelsproducenter att utvärdera. Familjen har varit borta sju nätter hemifrån under juli och storebror ännu mer. Det syns på Vattenfalls hemsida att vi inte använder någon köpt el under dagarna nu. Vi har minskat vår elkonsumtion jämfört med juli förra året i faktiska siffror, men ökat den lite per dag vi är hemma.

Vattenfall säger att vi under juli köpt 336 kWh av dem (motsvarande 4,2 kg CO2 i utsläpp) och skickat 747 kWh ut på nätet. Enligt Solar Edge har vi producerat 1.190 kWh under juli, så vi har använt lite mindre än hälften av vår produktion själva. Totalt har vi då förbrukat 779 kWh elektricitet i juli (30,5 kWh/dygn hemma). Förra året i juli förbrukade vi 912 kWh och var hemma hela månaden (29,4 kWh/dygn). Då var det också väldigt varmt och vi körde AC för att kyla inomhusluften. Av veckografen kan vi läsa ut att 47 kWh gått till huset när vi var bortresta, vilket är 54% av den energi vi gör av med när vi är hemma. Då hade vi ställt in vår vattenberedarpump i semesterläge, så den inte skulle producera varmt vatten i onödan. En vanlig fördelning av energiåtgången i ett hus är 60% till uppvärmning och 20% vardera till hushållsel respektive varmvatten.

Elförbrukning juli 2019. Vi var bortresta v. 29.

Familjen har fortsatt att hushålla med vattnet. Vid en koll på vattenmätaren så har familjen förbrukat i snitt 480 liter/dygn eller 96 liter/person under perioden mars till och med juli (jämfört med siffror på 140-165 liter i svensk ”normalkonsumtion”). Vi har alltså troligen minskat vår varmvattenanvändning. Här är vi faktiskt framgångsrika i våra nya vanor!

Tunna och solcell för bevattning
Solcellsstyrd bevattning

En hink vatten om dagen från duschen hamnar i trädgården på törstiga träd eller rosor. Regntunnorna har fyllts på tack vare det omväxlande sommarvädret, så mamman har kunnat vattna odlingarna med insamlat vatten. Vi har också satt igång vår solcellsstyrda droppbevattning från Greenline som kopplas till en av de stora regntunnorna. Enligt reklamen ska det minska vattenförbrukningen med 90%. Vi köpte och använde det första gången förra året och det funkar jättebra!

Mat har vi förstås ätit även under juli, motsvarande 175 kg koldioxid enligt Svalna-appen. Vi har ätit mer ute när vi var på Öland, pizza och hamburgare, som är det familjen accepterar bäst i form av utemat. Det blir också mer glass och godis på resande fot. Samtidigt har vi hemma kunnat börja skörda av trädgårdsodlingarna, vilket gjort oss självförsörjande på färskpotatis, dill och sallad. Dessutom har vi skördat goda bondbönor och vackra blommor. Nästa år ska mamman odla mer bondbönor!

Inköpen har mamman faktiskt tänkt mycket kring under juli. Så mycket att familjens nya kanin och hans tillbehör inhandlades från Blocket och att nya flytvästar automatiskt söktes på Blocket. Mamman har även köpt en vedtång via Blocket till nya kaminen. Det tar en stund att lära in nya vanor, men det går! På semestern inhandlades några souvernirer och en gåva till kattvakten. Totalt kanske vi handlade souvenirer för 800 kr, vilket enligt Svalna motsvarar 22 kg CO2e i utsläpp. Totalt beräknar Svalna kategorin övrigt till 108 kg i juli. I övrigt ingår både semesterboende, inköp och reparationskostnader.

Mamman kollade också sina sparpengar och konstaterade att fonderna i pensionssparandet i varierande utsträckning var klimatsmarta, några låg bättre till än andra. Samtidigt var det glädjande att SEB faktiskt redovisade en massa variabler för varje fond! De har också en särskild redovisning av koldioxidavtrycket (se bilden). Det rena fondsparandet låg bättre till ur klimathänseende och även när det gäller andra hållbarhetsaspekter. Fonden heter också SEB Hållbarhetsfond Global. Mamman har inte bestämt sig för om hon ska förändra något gällande pensionssparandet än.

Kopierat från SEB:s faktablad.

TIPS! Om du har valt att flytta dina premiepensionspengar, kan du nu gå in och flytta dem igen till fonder som är mer klimatsmarta. PPM har gjort det lättare att se fondernas klimatavtryck. Mer info finns på Klimatbytet.se.

Bostaden heter ju egentligen den femte kategorin, som motsvarar cirka 20% av hushållens utsläpp enligt Energirådgivningen. Hittills har mamman oftast redovisat elektriciteten, men det finns även andra boendekostnader – och med Svalna-appen blir mamman varse att det är här våra största utsläpp sker! Under våren har vi ju gjort stora investeringar i huset, som förhoppningsvis på sikt är av godo. Räknar vi bort dessa och elen i juli kvarstår 273 kg för annat boenderelaterat, som bolånekostnader (43 kg), mediaanvändning (21 kg), inköp till hus och trädgård (120 kg) och tjänster (89 kg i kommunala avgifter, försäkringar och liknande). Mamman gjorde Energirådgivningens energikalkyl för att se vilka åtgärder vi kan vidta för att minska vår energianvändning ytterligare. De flesta tipsen har vi redan genomfört eller är orimliga (typ installera bergvärme), men om vi går igenom våra lampor så att majoriteten är LED och ser till att stänga av alla stand by-apparater, så kan vi kanske spara ytterligare 300 kWh/år.

Sammantaget har vi släppt ut 1.014 kg koldioxid i atmosfären under juli månad enligt ovan – mer är det ju eftersom mamman räknat bort de stora inköpen och pappans del av mat och inköp inte är medräknade. Samtidigt är juli månad inte helt representativ för våra vanor eftersom vi haft semester. Julis utsläpp motsvarar drygt 12 ton på ett år, eller 2,4 ton per person i familjen om vi slår ut det på alla fem. Ur ett globalt perspektiv behöver vi fortsätta banta!

Följ och gilla oss: