Framtidsdrömmar

När vi som nu befinner oss i en tid av förändring och förmodligen stor omställning behövs idéer om hur framtiden ska se ut. En idé som många makthavare omhuldar är tanken på ”grön tillväxt”. Grön tillväxt går ut på antagandet att det är möjligt att frikoppla BNP från nyttjandet av världens naturresurser. Hoppet är att vi ska kunna fortsätta leva med samma standard som nu. Tyvärr är grön tillväxt inte möjlig skriver Sveriges television i en artikel publicerad den 21 september 2019. Det är professor Giorgios Kallis vid Barcelona universitet som tillsammans med andra forskare kommit fram till detta.

Bild från artikelni på SvT 2019-09-21, text Anna Löfdahl

Johan Rockström beskriver det samma i en krönika i SvD den 7 september 2019. Han hänvisar bland annat till Giorgios Kallis studier. Ska vi klara 1,5°-målet krävs en 40% minskning av efterfrågan på energi, eller en totalt stoppad befolkningstillväxt. Inget av dessa förefaller realistiskt, skriver Rockström. Sanningen är alltså att vi kommer behöva ställa om och minska ner på det allra mesta. Mamman har tidigare skrivit om liknande tankar i inlägget Ett enklare liv.

Egna odlingar blir viktigare för matförsörjningen.

Framtiden innebär förmodligen en återgång till ett mer jordnära liv, där mer av tillvaron handlar om att ordna mat via jorden och hushålla med resurserna. Samtidigt innebär det ju inte en tillbakagång till 1800-talet, utan ett nytt sätt att leva. Vi kommer till exempel sannolikt ha tillgång till elektricitet, i alla fall en del av tiden.

Däremot kanske det ekonomiska system vi är vana vid, med elektroniska pengar på bankkortet, banklån och krediter, försvinner. I stället är det möjligt att vi skapar någon form av ekonomiskt system där vi byter varor och tjänster med varandra – eftersom vi lever många fler människor tillsammans idag. Alternativa lokala valutor finns redan på olika platser i världen och var vanliga under depressionen på 30-talet.

Förmodligen kommer vi inte på samma sätt få varor från långt bort, men troligtvis fler människor. Det är något som kan gynna oss när tillvaron skalas av, då människor i många andra länder fortfarande har kvar kunskaper vi delvis glömt, som hur saker tillverkas och odlas. Det är klokt att som förberedelse lära sig mer om praktiska saker. För många år sedan hade mamman en kolonilott i en multikulturell stadsdel utanför storstaden. Där odlades alla möjliga speciella grönsaker på annorlunda sätt – och skördarna blev stora! Det finns stor potential för gerillaodling mellan höghusen 🙂

Det är nog inte lika bekvämt i framtiden som nu. Det innebär att vi använder våra kroppar mer, vilket de faktiskt mår bra av. Samtidigt är vi troligen mer utsatta för smittor och sjukdomar. Oljeenergin ersätts troligtvis av en återgång till mer kroppsarbete. En annan gissning är att luften känns friskare, då alla fossilfordon slutat gå och all förbränning av fossila bränslen upphört. Förmodligen har vi inte längre egna bilar (elfordonen har staten beslagtagit till viktiga myndighetsfunktioner). Förhoppningsvis har samhället byggt ut kollektivtrafiken – som kör på gas från våra sopor.

Om tillgången till el minskar kommer vi inte längre kunna använda internet och annat elintensivt som nu. Då blir det böcker och radio som gäller för information – och kanske återuppstår den fina traditionen att skicka brev? Inom prepperrörelsen är det många som skaffar en vevradio för att vara förberedda för mer omfattande elavbrott.

Sannolikt är vädret varmare och våtare än idag. Dagens Nyheter skriver här om hur Sverige kan påverkas av klimatförändringarna (tyvärr troligen en låst artikel). Vi kommer ha en längre odlingsperiod, mer nederbörd, fler stormar och fler värmeböljor, men kortare (kanske snörikare) vintrar här i Sverige. En stor skillnad kan bli minskad tillgång till vatten, framför allt i sydöstra Götaland. Dagens Nyheter har också gjort en klimatspecial där mamman hittade den här bilden i en film med fakta från Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI:

Från DN:s Klimatet just nu, 2019-09-20. Grafik Elin Lindwall.

På andra håll i världen drabbas människor hårdare av klimatförändringarnas direkta effekter än vi troligen kommer göra.

Följ och gilla oss:

Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp
Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att ”detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!

Följ och gilla oss:

Demonstration för Amazonas

När det är nog är det nog! Familjen bestämde oss för att delta i den stora demonstrationen för Amazonas i Stockholm på Brasiliens nationaldag den 7 september. Demonstrationen anordnades av föreningen Amazon Watch Sverige med 24 andra organisationer, bland andra Fältbiologerna, Skiftet, Greenpeace, Latinamerikagrupperna och Sameföreningen i Stockholm. Manifestationens huvudbudskap var att skydda Amazonas och att respektera urfolkens rättigheter. Urfolken förvaltar naturtillgångarna runt om i världen på ett hållbart sätt.

Deltagandet i manifestationen blev fyra av mammans vinster i familjens klimattävling – en vinst per person som deltog. Vi började med att måla en egen skylt. Konstnärliga lillebror fixade djungelträd med en leopard mitt i elden. Att demonstrera är tips 95 i årsboken och att uppfostra nya planetskötare är tips 244.

Vår demonstrationsskylt – Rädda Regnskogen nu!

På lördagen tog vi oss in till Odenplan i Stockholm med vår skylt och rustade med lite att äta och dricka. Stora bilden nedan är från Amazon Watch Sveriges Facebookflöde, med markering av var vi stod med vår skylt.

Bild från Amazon Watch Sverige.

Demonstrationen samlade mycket folk (ett par tusen) och bjöd på olika tal från alla de organisationer som stod bakom demonstrationen. Bland annat lyssnade vi på Leo Calandrella Rudberg från Fältbiologerna och Anna Westberg från demokratinätverket Skiftet, som också bidragit till de gröna skyltarna Rädda Amazonas som vi bär i demonstrationen.

Talare på demonstrationen Leo Calandrella Rudberg och Anna Westberg. Bakom Anna Westberg står våra makthavare och eldar på skogen.

Vi fick avbryta innan själva tåget gick, då småbrödernas ork tog slut när det började regna och talen bara fortsatte. Det blev ändå en spännande utflykt och en god erfarenhet av våra möjligheter att göra våra röster hörda!

TIPS! Delta i demonstrationer för saker du tycker i viktiga. När det gäller klimatet ordnar Fridays for Future demonstrationer på många platser i landet varje fredag. Stanna till en stund och visa ditt stöd!

TIPS! Undvik att köpa varor från Brasilien. Bland andra Mc Donald’s, Burger King, Nestle, Subway och Arla har kopplingar till de större företag som trots utfästelser bidrar till skövlingen av Amazonas enligt en rapport från kampanjorganisationen Mighty Earth.

Följ och gilla oss:

Amazonas brinner

Idag har mamman varit på en manifestation mot bränderna i Amazonas på Mynttorget i Stockholm. Tyvärr har bränderna i Amazonas ökat dramatiskt (83%) sedan Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president, skriver bland andra Business insider. Bolsonaro växlar mellan att hävda att det är den tid på året då det brukar brinna i Amazonas (då bönderna röjer ny mark) och att påstå att bränderna anläggs av miljöorganisationer som är emot honom.

Mamman känner en stor sorg över den förstörelse som pågår. Det är mycket allvarligt att det brinner i Amazonas och samtidigt ger det mamman ett visst hopp att världen nu kommer vakna och agera mot klimatstörningarna. Frankrikes president Macron har till exempel protesterat och hotat att stjälpa ett avtal om handel som är viktigt för Sydamerika, uttalanden som Tysklands förbundskansler Merkel stöttar, enligt the Guardian.

Amazonas.
Blommor i djungeln.

Mamman var i Amazonas (Ecuador) för 20 år sedan och minns ännu känslan av att åka båt i timmar på floden, djupare och djupare in i djungeln innan vi till slut kom fram till vårt boende. Guiden kunde mycket om växterna i djungeln och visade oss på den enorma artrikedom som där finns. Vår guide visade på olika sorters växter, som orkidéer, curare (pilgift) och träd, som Ironwood, ett mycket hårt trädslag. Den blanka gröna stammen på det vänstra kortet är Ironwood. Det är lätt att tänka sig att Amazonas i sin storhet ännu innehåller en massa oupptäckta arter och hemligheter. Det är dessutom inte för inte som Amazonas kallas ”jordens lunga”.

Amazonas är en riktig djungel. Till vänster Ironwood.

TIPS! Den 7 september, på Brasiliens nationaldag, kommer Amazon Watch Sverige m.fl. att arrangera en demonstration i Stockholm mot bränderna. Demonstrationen utgår från Sergels Torg kl. 12 och går till Brasiliens ambassad.

Följ och gilla oss:

Kvinnor kan

Idag vill familjen hylla alla kvinnor som arbetar för att värna vår jord och hindra klimatstörningarna. Åtminstone två kvinnor förtjänar ett särskilt omnämnande.

Den ena är självfallet Greta Thunberg. Hon har som ingen annan lyckats sätta fokus på klimatfrågan. Runt henne har en gräsrotsrörelse organiserats som förhoppningsvis kommer att lyckas få världens ledare att agera för klimatet. Greta Thunberg har med sin skolstrejk och sitt enkla krav ”lyssna på forskarna” tydliggjort att det är här och nu som gäller.

Den andra kvinnan vi vill hylla särskilt skulle idag ha fyllt 200 år och en månad. Hennes namn var Eunice Foote (född den 17 juli 1819) och hon var den första som upptäckte koldioxidens värmande förmåga. Hon utförde en serie experiment som ledde fram till grunden för vad vi idag kallar växthuseffekten. Resultaten av hennes forskning presenterades av en man år 1856, eftersom kvinnor på den tiden inte fick lägga fram vetenskapliga arbeten.

I debatten förs ofta fram att bästa sättet att stoppa klimatstörningarna är att minska jordens befolkning. Det kan verka ligga något i det. Många människor tär förstås mer på jordens resurser. Det är samtidigt stor skillnad på hur vi lever i olika länder. Den västerländska livsstilen tär mångdubbelt mer på jorden än hur människor lever i utvecklingsländerna. När det talas om att minska barnafödandet är det alltså utifrån tanken att alla ska leva som vi gör i väst – vilket redan nu visat sig omöjligt. Vi måste minska vår resursanvändning alldeles oavsett hur många barn som föds. WWF har skrivit ett läsvärt inlägg om detta med hur många människor jorden tål. De påminner om att vi alla fortfarande skulle få plats på en yta stor som Gotland!

Vill vi ändå minska antalet människor som föds och öka nyfödda barns hälsa är den bästa vägen att stärka kvinnors rättigheter och se till att de får utbildning och möjligheter att välja hur de vill leva sina liv. Det visar sig återkommande att när jämlikheten ökar, ökar välståndet och antalet barn som föds minskar. Jämställdhet bygger också hållbara samhällen enligt FN.

TIPS! Det finns många organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter i världen. Unicef som är länkade under bästa vägen ovan är en. Action Aid är en annan organisation, som väljer att stötta flickor och kvinnor att bli självständiga aktörer i samhället för en hållbar utveckling. De är kontrollerade och har 90-konto.

Följ och gilla oss:

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Rönnsumak

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trolleken i Trollskogen på Norra Öland.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Tistelfjärilarna invaderar…

Tistelfjäril

Har du också lagt märket till mängden orangesvarta fjärilar i Sverige i år? De kallas tistelfjäril och är fantastiska flygare har mamman lärt sig. De föds i Nordafrika och flyger norrut. Efter två generationer (fjärilar lever trots allt inte så länge…) är de här på försommaren. Fjärilarna har tagit sig ända till Svalbard, vilket innebär en lång flygning över ishavet. De är alltså skickliga på anpassning och klarar många olika miljöer. Samtidigt hotas de av ökenspridningen i norra Afrika.

En anledning till att de är så många i år tros vara klimatförändringarna enligt en artikel av SVT Nyheter. Vi pratar om hundra miljoner (100 000 000) stycken i stället för de normala tiotusental (10 000) som brukar komma på sommaren.

Två orangesvarta fjärilar i en vitblommande buske.
Tistelfjärilar vilar och äter.

Det som är bekymmersamt med att så många fjärilar tagit sig hit, menar insektsforskaren Dave Karlsson i intervju med SVT Nyheter, är att det antyder en möjlighet att andra, kanske mer skadliga, insekter också tar sig hit i massor framöver. Ytterligare en konsekvens av klimatförändringarna som drabbar oss här i Sverige – som ändå är relativt förskonade från de värsta konsekvenserna… Och ytterligare ett skäl att koldioxidbanta och göra andra insatser för att bromsa förändringarna.

Ett sätt att motverka ökenspridningen kan vara att bidra till projekt som planterar träd. Trädplantering kan ha positiva effekter på klimatet, då träden binder koldioxid, i alla fall för en tid. Den brittiska forskaren Thomas Crowther på tekniska högskolan Zürich har uppskattat att storskalig trädplantering skulle överträffa de flesta andra åtgärder för att bromsa klimatutvecklingen som vi känner till, enligt tidningen ETC (möjligen låst artikel). Det finns skäl att vara noga om du väljer att stödja ett trädplanteringsprojekt, visar forskning från Lunds universitet, för ibland har projekten dålig lokal förankring och pengarna når inte de mest behövande.

Vi-skogen är en förening som funnits länge och har ett 90-konto som garanterar kontroll av insamlade medel. De arbetar i östra Afrika med agroforestry (jordbruk i skuggan av träd) för människornas och klimatets skull.

Följ och gilla oss:

Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.

Följ och gilla oss:

Rädda bin mångfaldssmart

Pappan har varit intresserad av bin och biodling i många år. På senare år har vi alla hört och läst om den utbredda bidöden. Naturskyddsföreningen har dragit i gång ett särskilt projekt kallat Operation: Rädda bina med tips om hur vi alla kan bidra. Att hjälpa vilda bin är också tips 341 i Ett hållbart liv. Familjens trädgård är bivänlig då den blommar från tidig vår till sen höst. Vi har ofta besök av både humlor, bin och fjärilar. Nu har vi också ordnat två olika sorters bi-hotell.

Familjens bi-hotell – ett köpt och ett skapat i en död syrenstam.

Mamman tycker att vi alla behöver göra vad vi kan för att hjälpa till att motverka den massdöd av insekter och andra djur som pågår just nu. Bin är sociala och intressanta insekter, som kommunicerar på ett spännande sätt med varandra. Vi har nytta av vad de producerar i form av vax och honung samt framför allt av det faktum att de pollinerar våra odlingar så vi får mat! De har tyvärr inte samma nytta av oss…

Tips 342 i årsboken handlar om att skaffa eller bli delägare i en bikupa. Föräldrarna har på söndag bjudit in till ett möte hemma hos oss för att med intresserade grannar fundera på om vi kan skaffa bikupor tillsammans eller hjälpa bin på andra sätt i bostadsområdet. Tanken om bikupor väcktes av en annan granne i den miljövänliga Facebook-grupp mamman startade för några månader sedan. Det blir spännande att se hur det går!

Mamman har hittat ett superenkelt recept på honungskakor, som hon tänker bjuda på på biträffen. Receptet kommer från bloggen Söta saker.

Honungskakor

  • 100 gram smör
  • 1 dl socker
  • 2 msk honung
  • 1 msk vanilj
  • 2 dl vetemjöl
  • 1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver).

Blanda smör och socker. Rör i honungen och vaniljen tillsammans med mjöl och bikarbonat. Arbeta ihop till en deg. Dela i tre rullar som plattas ut på en bakplåt. Grädda i 15 minuter på 175°. Skär två cm breda sneda kakor.

Hembakta honungskakor

Njut – och skänk en tanke till de flitiga bina som möjliggjort detta!

Följ och gilla oss:

Ett enklare liv

Inlägget innehåller annonser i form av reklamlänkar till Bokus.

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

På tal om ovanstående vill mamman åter påminna om att hon får en viss provision om du köper böckerna via länkarna i texten – och andra böcker via annonsen för Bokus – vilket hon i så fall är tacksam för. Böckerna finns dock att låna på de flesta bibliotek, vilket är mycket mer resurssnålt!

Följ och gilla oss: