Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.

Rädda bin mångfaldssmart

Pappan har varit intresserad av bin och biodling i många år. På senare år har vi alla hört och läst om den utbredda bidöden. Naturskyddsföreningen har dragit i gång ett särskilt projekt kallat Operation: Rädda bina med tips om hur vi alla kan bidra. Att hjälpa vilda bin är också tips 341 i Ett hållbart liv. Familjens trädgård är bivänlig då den blommar från tidig vår till sen höst. Vi har ofta besök av både humlor, bin och fjärilar. Nu har vi också ordnat två olika sorters bi-hotell.

Familjens bi-hotell – ett köpt och ett skapat i en död syrenstam.

Mamman tycker att vi alla behöver göra vad vi kan för att hjälpa till att motverka den massdöd av insekter och andra djur som pågår just nu. Bin är sociala och intressanta insekter, som kommunicerar på ett spännande sätt med varandra. Vi har nytta av vad de producerar i form av vax och honung samt framför allt av det faktum att de pollinerar våra odlingar så vi får mat! De har tyvärr inte samma nytta av oss…

Tips 342 i årsboken handlar om att skaffa eller bli delägare i en bikupa. Föräldrarna har på söndag bjudit in till ett möte hemma hos oss för att med intresserade grannar fundera på om vi kan skaffa bikupor tillsammans eller hjälpa bin på andra sätt i bostadsområdet. Tanken om bikupor väcktes av en annan granne i den miljövänliga Facebook-grupp mamman startade för några månader sedan. Det blir spännande att se hur det går!

Mamman har hittat ett superenkelt recept på honungskakor, som hon tänker bjuda på på biträffen. Receptet kommer från bloggen Söta saker.

Honungskakor

  • 100 gram smör
  • 1 dl socker
  • 2 msk honung
  • 1 msk vanilj
  • 2 dl vetemjöl
  • 1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver).

Blanda smör och socker. Rör i honungen och vaniljen tillsammans med mjöl och bikarbonat. Arbeta ihop till en deg. Dela i tre rullar som plattas ut på en bakplåt. Grädda i 15 minuter på 175°. Skär två cm breda sneda kakor.

Hembakta honungskakor

Njut – och skänk en tanke till de flitiga bina som möjliggjort detta!

Ett enklare liv

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

Scener ur hjärtat

Boken Scener ur hjärtat som familjen Ernman Thunberg skrivit om vägen fram till Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet är otroligt naken. Familjen berättar hur deras tillvaro rämnar när först Greta och sedan hennes lillasyster Beata får svårigheter att hantera livet. Båda döttrarna får så småningom diagnoser inom NPF, vilket även deras mamma Malena Ernman får. Samtidigt uppmärksammar Greta Thunberg familjen på klimatkrisen och föräldrarna beslutar sig för att använda sin position som kändisar för att försöka göra skillnad. Föräldrarna noterar också att Greta Thunberg mår bättre när hon engagerar sig konkret för klimatet, samtidigt som de är oroliga för att hon ska fara illa av det.

Mamman beundrar hur utelämnade familjen beskriver sin verklighet, eftersom det känns inpå huden hur otroligt jobbigt det är. Samtidigt är kärlek och medkänsla med sig själva och varandra hela tiden närvarande och det blir därför inte gränslöst. Boken lyfter fram kända fakta om klimatkrisen varvat med väldigt personliga betraktelser över tillvaron som familj med NPF. Mamman känner igen sig i mycket.

Stundtals, i synnerhet mot slutet, skiner familjen Ernman Thunbergs frustration fram över att inget på allvar görs åt klimatkrisen. Vi fortsätter som förut, fast vi närmar oss stupet. Egentligen borde vi sluta släppa ut mer koldioxid över huvud taget. Det är också anledningen att familjen Ernman Thunberg helt slutat att flyga och köpt en elbil. De lyfter fram vikten av att minska konsumtionen över hela linjen och talar om att lösningen på klimatfrågan inte ligger i framtida teknik utan måste komma nu i form av skärpta regler och förändrade beteenden.

Mamman tycker att Greta Thunberg är en av samtidens viktigaste personer eftersom hon faktiskt har lyckats sätta ljuset på klimatfrågan. Att hon har nominerats till Nobels fredspris säger något om den betydelse hennes ställningstagande har.

I en varmare värld kommer konflikterna med största sannolikhet att öka. Anledningen är både att resurserna blir knappare (mat, vatten, drägliga livsmiljöer) och att många av oss blir retligare när det är varmt. Att kämpa för klimatet är därför att kämpa för fred.

Det är en viktig bok att läsa tycker mamman, som vi rekommenderar att låna på biblioteket, då det nog för de flesta inte är en bok att gå tillbaka till utan mer en bok att ha läst. Den har verkligen fått mamman att fundera ännu mer över våra val och koldioxidutsläpp.

Bihotell och förodlingar

Earth hour i år påminde om hoten mot den biologiska mångfalden på jorden. Naturskyddsföreningen har en pågående kampanj för att rädda bina, där vi alla kan delta genom att skapa bihotell, ängar och på andra sätt stötta bins livsmiljö. Vilda bin är livsviktiga för oss då de bidrar till livsmedelsproduktionen.

Vi bygger bi-hotell!

Idag skapade mamman och småbröderna tillsammans ett bihotell i trädgården. Vi har en död syrenstam som vi borrade ett antal hål i åt bina. Förhoppningsvis trivs de bra i detta hotell, för vår trädgård är full av blommor som bin och fjärilar gillar. Mamman planerar dessutom nya odlingsbäddar nära bihotellet.

Tillverkning av egna krukor pågår.

Mamman köpte ett litet kit tillverkat i Kina, för att göra egna krukor senast hon handlade på ICA. Mamman valde det framför färdiga nedbrytningsbara krukor också gjorda i Kina, i hopp om att det åtminstone på sikt ska vara bättre för miljön att göra egna småkrukor av tidningspapper.

Ett STORT problem för vårt klimat är annars alla varor vi importerar från exempelvis Kina. Dels kräver vår konsumtion deras fabriker, som ofta drivs med fossila bränslen och dels transporteras varorna hit på jättefartyg som släpper ut stora mängder växthusgas. Dessutom har vi dålig koll på hur varorna produceras – med barnarbete, undermåliga löner…? Bäst som vanligt att låta bli att köpa.

Smultronsådd.

Vi har i alla fall påbörjat årets odlingar idag. Lillebror satte smultronfrön i små hemgjorda krukor, mellanbror och pappan satte två olika körsbärstomatsorter i andra krukor och mamman planterade bondbönor i rejäla plastkrukor samt lite solrosor i de hemgjorda krukor som blivit över. Att odla är tips 254 i årsboken. Vi hoppas på att bli mer självförsörjande än tidigare år när det gäller odlad mat. Det handlar om planering och också om att så och skörda i tid!

Färdig sådd – nu återstår bara väntan…

Det är spännande att så frön och se dem växa till sig – ett litet naturens under! Mellanbror har tagit hem en liten krasseodling från skolan och lillebror tog med ett stort solrosfrö från ett besök på bondgården som vi planterat i en kruka.

Hjälpen med sådden var mammans vinst i vår lilla klimatutmaning. Det roligaste var att när mamman sa det meddelade alla att de ändå hade velat hjälpa till eftersom det var roligt! En liten vinst i sig.

Glöm inte Earth Hour

På lördag den 30/3 är det dags för Earth Hour mellan kl. 20:30 och 21:30. Ett sätt att delta är att släcka ner alla elektriska apparater som går att släcka. I stället kan vi tända ljus som innan elektriciteten fanns.

Det enda jordklot vi har…

Earth Hour är en manifestation för att sätta fokus på klimat- och miljöfrågor. I år 2019 sätts fokus på den minskande biologiska mångfalden i världen. Vi är mitt i det sjätte stora massutdöendet i världen, vilket vi tycker är väldigt tragiskt.

Det brukar släckas ungefär 4 miljoner lampor under Earth Hour i Sverige. Det gör att elanvändningen sjunker med mellan 160.000 och 200.000 kWh. Det motsvarar 2.100 till 2.600 sparade kilon koldioxid i atmosfären om alla som släcker använder miljömärkt el. Om vi räknar på vanlig nordisk elmix sparar vi upp till 10.000 kilo (ett ton) på den enda timmen! Och det blir mer om vi blir fler som släcker ner.

Lillebror påminner om att vi måste rädda isbjörnarna! Bli gärna fadder eller skänk en slant via WWF!

I en varmare värld

Varför håller vi på egentligen – hur illa kan det vara? Mamman vet att många människor blir mer passiva och benägna att tänka på annat när katastrofscenarier presenteras. I detta inlägg vill mamman ändå presentera möjliga risker med den globala uppvärmningen för oss här i Sverige, för att förklara varför mamman tycker att detta är viktigt alla dagar i veckan. Samtidigt tar inte heller mamman in hotet fullt ut – för då skulle jag väl göra ännu mer!?

Ingen vet hur lång tid det kan ta innan vi når eventuella katastrofala följder av uppvärmningen. FN har accepterat en temperaturökning på 1,5° som oundviklig – men för att stanna där har forskare uppskattat att vi har de omtalade 12 åren på oss att ställa om rejält. Annars blir det sannolikt varmare.

En annan fråga som debatteras är om det är människan som orsakar uppvärmningen eller om den kan förklaras av naturliga variationer i jordens klimat. FN:s klimatpanel IPCC och majoriteten av de forskare som studerar ämnet är överens om att människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser driver på uppvärmningen, så att den går fortare.

Klimatförändringarna gör jorden varmare, vilket leder till att isarna vid polerna smälter så att havsvattnet stiger. Förändringarna i atmosfären gör att det blir fler och större stormar i tropikerna. Det tycks också leda till fler skogsbränder och fler värmeböljor. Allt detta drabbar i främst människor utanför Sverige – även om det är troligt att våra stormar och bränder också har med klimatförändringarna att göra.

Den biologiska mångfalden minskar till följd av klimatförändringarna. Forskare talar om att det sjätte massutdöendet pågår just nu. Ett allvarligt hot är insektsdöden, som orsakas av klimatuppvärmningen i kombination med industriellt jordbruk. När bin och andra nyttoinsekter dör minskar pollinering av växter som ger mat vi människor kan äta.

Ett annat hot när den biologiska mångfalden minskar är att tillgången till ännu oupptäckta resurser och naturliga ämnen försvinner. Ett intressant exempel är forskningen kring svampar, som visar sig kunna ha oanade användningsområden inom allt från mediciner till byggmaterial.

Vill du läsa mer om allt detta skriver Världsnaturfonden om klimatförändringarnas konsekvenser, främst på global nivå.

Hunger, sjukdomar och konflikter kan drabba Sverige vid varmare klimat.

Om det blir så varmt att vissa landområden blir öken, eller om vattnet stiger så landet försvinner, måste människor flytta på sig. En risk med klimatförändringarna är att vi får fler flyktingar i världen. Några av dem tar sig förmodligen till Sverige. Vi behöver alltså räkna med att bli fler här. Mamman har sett gissningar på upp till 10 gånger fler om 100 år. Frågan är hur många vi kan ge tillräckligt med mat och vatten här?

Hungriga människor blir arga människor, vilket i sin tur ökar risken för konflikter. Fler människor ökar risken för smittspridning och epidemier som kan bli svårare att få bukt med.

Det kommer sannolikt bli minskad tillgång på mat när temperaturerna stiger. Det beror på att många av världens bästa åkermarker kommer ge sämre avkastning om klimatet blir varmare och torrare. Visst kommer det troligen gå att odla nya saker i exempelvis Sverige eller Sibirien, men mängder av växthusgaser frigörs också om tundrans permafrost smälter, så då stiger temperaturen ännu mer. Det gör större landområden obrukbara.

Blir klimatet varmare i Sverige blir det troligen också mer nederbörd. Det kan gynna odlingsförhållandena och matproduktionen här. Samtidigt riskerar vi att få in fler djur- och växtarter som konkurrerar med inhemska växter och djur och som i värsta fall för med sig andra faror. Våra vanliga fästingar blir exempelvis fler när det är varmt och andra fästingarter som bär farligare smittor har dykt upp i Sverige. Om dessa etablerar sig här beror på klimatet. Kalla vintrar minskar risken för farliga djur.

Det finns andra scenarior som talar om att Golfströmmen ändrar riktning, vilket i stället skulle göra det väldigt kallt i Sverige och om att haven blir så försurade att nederbörden blir giftig. Det är bara kvalificerade gissningar och prognoser, men nog finns det anledning att försöka undvika de värsta scenarierna medan tid är!

Global Climate Strike for Future

Fridays for Future’s event map visar att strejker pågår över hela jorden!

Mamman tog chansen att stödja den globala klimatstrejken den 15 mars 2019 genom att delta på Mynttorget i Stockholm. Enligt Fältbiologerna var det 15.000 personer på plats på Mynttorget. Strejker pågick i över hundra länder och på 2.000 platser världen över idag!

Det var fullt med folk på Mynttorget vid 12:30.

Strejken arrangerades av Fridays for Future och Greta Thunberg, som drog igång skolstrejkerna för klimatet i augusti 2018. Målet är att Sverige (och världen) ska följa internationella överenskommelser om att hålla nere den globala uppvärmningen. Världens länder bildade 1988 en grupp som kallas IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) eller FN:s klimatpanel, som ska berätta vad forskare vet om klimatförändringarna. Enligt IPCC har vi nu 12 år på oss att klara målet att klimatet inte ska bli mer än max 1,5° varmare. Det är alltså hög tid att agera!

Strejken sker utanför Sveriges riksdag, för att påverka våra beslutsfattare att ta ansvar för de beslut som krävs för att nå de överenskomna målen.

Utanför Sveriges riksdag. One Earth – One Chance (En jord – En chans) och Stop Denying the Earth is Dying (Sluta förneka att Jorden dör) återkom på många plakat.

Det gladde mamman att se att så många slöt upp och manifesterade till stöd för klimatet. Det var många, många skolungdomar på plats, men även en hel del äldre (som mamman och även pensionärer). Ett budskap verkade riktat speciellt till mamman: ”Fuck din bil” och ”rädda klimatet!”

Mamman deltog i dagens strejk för att understryka att klimatkrisen också kräver ett globalt gemensamt ansvarstagande där beslutsfattare och företagsledare måste agera snabbt för att ställa om kursen så att Moder Jord slipper bli sjukare. Ingen kan längre vänta på att någon annan ska handla.

Från ”andra sidan” vid 14-tiden. Det hade varit en paus, då många gått medan andra strömmade till.

Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Pappan diskar kastruller i balja.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Halländsk naturkraft.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.