Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Pappan diskar kastruller i balja.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Halländsk naturkraft.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.

Söta smörgåspålägg

Naturligtvis är det som vanligt bäst att avstå från onödiga produkter och söta smörgåspålägg måste nog räknas till den kategorin egentligen. De finns dock i vårt kylskåp för att de ibland är det enda storebror kan tänka sig för att äta frukostmackan. Lillebror får smaka på helgen. Mellanbror är inte förtjust, så han avstår.

Lillebror berättade här om dagen att han sagt i skolan att han gillar Nutella. Då var det en kamrat som påpekade att den innehåller palmolja. Nu är det så att familjen inte köper Nutella av just den anledningen utan Kung Markattas nötkräm som inte innehåller palmolja, vilket lillebror blev glad att få veta.

Palmolja driver på skövlingen av regnskogen i både Sydostasien och Amazonas. Det finns olika typer av certifieringar, men tyvärr är det inte säkert att dessa går att lita på. I en aktuell artikel lyfter Sveriges Natur hur palmoljeodlingar breder ut sig på mark som Brasiliens bönder var lovad. Brasiliens palmolja är tänkt till biobränsle för miljöbilar i västvärlden. Bönderna kan därför inte odla mat och arbetstillfällena är få på plantagerna, vilket tvingar in dem i fattigdom. Det är alltså säkrast att helt avstå från produkter med palmolja i, vilket är tips 125 i Ett hållbart liv.

Familjen avstår även från köpt jordnötssmör på grund av palmoljan. Mamman mixar i stället ihop eget jordnötssmör med detta recept från SVT. OBS! Kolla så att jordnötterna du köper inte innehåller palmolja!

Hemmagjort jordnötssmör (≈ 2,5 dl)

Egentillverkat jordnötssmör
  • 300 g saltade, rostade jordnötter
  • 1 msk kokosolja
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 1 tsk honung

Mixa ihop alla ingredienser. Ju längre du mixar desto mer smörlikt blir det, kortare mixning ger fler nötbitar och mer tuggmotstånd. Vill du ha en mindre mängd går det utmärkt att halvera alla ingredienser så får du lagom till en liten burk.

I ett blindtest mamma gjorde i familjen mellan hemmagjort jordnötssmör och storsäljaren Skippy vann det hemmagjorda stort, förutom just för konsistensen.

Jordnötter är för övrigt ett väldigt proteinrikt livsmedel, fullt i klass med kött. De är nämligen inga nötter, utan baljväxter. Proteinet är inte fullvärdigt, men så länge vi äter varierat så blir det bra. Jordnötter innehåller dessutom flera andra nyttigheter (järn, magnesium, vitamin B och E samt fibrer).

Hasselnötterna i nötkrämen är också nyttiga och fiberrika. Framför allt innehåller hasselnötter vitamin E men även mangan och andra spårämnen vi behöver. Hasselnötter går dessutom att odla i trädgården – vi har en liten hasselbuske som mamman hoppas ska bära frukt en vacker dag!

Lilla söta hasselnöten i sin fina mössa.

Familjens favoritfilmer

Här följer tre tips på filmer som familjen tycker är väldigt sevärda och som förhöjs av sitt viktiga budskap.

Vaiana (2016) är en datoranimerad film som handlar om en flicka som är utvald av havet för att rädda sin ö. Hon ger sig ut på en farofylld färd för att hitta Tefitris (moder jords) hjärta som är stulet. På resan möter Vaiana den ganska dryga halvguden Maui och de tvingas motvilligt att samarbeta för att försöka rädda världen. Mellanbrodern tycker om filmen för att det är bra låtar i den. Filmen är spännande och rolig med ett fint budskap. Familjebetyget blir 4,25 av 5 möjliga.

Wall-E (2008) är en datoranimerad science fictionfilm som börjar på jorden som långt i framtiden har fyllts av sopor och övergivits av människorna. Wall-E är en liten robot som blivit ensam kvar med uppdraget att rensa bort soporna. Han har precis lyckats hitta en liten växt när ett rymdskepp med roboten EVA anländer. Wall-E blir förälskad i EVA som först är avvisande, men deras relation utvecklas. När EVA ser Wall-Es växt kapslar hon in den och stänger av. Wall-E följer henne förtvivlad tillbaka till det rymdskepp där resterna av mänskligheten bor. Där väcks den mänskliga kaptenens nyfikenhet på den bortglömda världen människorna lämnat 800 år tidigare. Han och robotarna vill av lite olika skäl återvända till jorden, medan den artificiella intelligens som styr skeppet våldsamt motsätter sig detta. Filmen är både rar och äventyrlig och har ett hoppingivande slut. Familjebetyget blir 5 av 5 möjliga.

Avatar (2009) är en science fictionfilm med datoranimerade inslag som utspelar sig på planeten Pandora. Där har människor har hittat en värdefull energiresurs som de utvinner ur marken och för tillbaka till ett utarmat jordklot. På Pandora finns folket Na’vi som lever i samklang med sin värld, lite som jordens ursprungsbefolkningar gjorde. För att förhandla med det främmande folket bygger människorna avatarer som liknar Pandoras folk. Den före detta marinkårssoldaten Jack Sully blir en av avatarerna och kommer nära befolkningen samtidigt som han rapporterar allt till militären. Han förälskar sig i en Na’vi kvinna och tvingas välja sida när människornas skövlingar förstör hennes hem. Människorna går i strid rustade med moderna maskiner och vapen medan Na’vi litar till naturens kraft och har traditionella vapen som pilbåge och kniv. Filmen är bitvis väldigt spännande och lite otäck, så mindre barn bör inte se den. Den har ett starkt budskap och är väldigt sevärd – särskilt om en gillar science fiction. Familjebetyget blir 4,8 av 5 möjliga.

Föräldrarna har också sett Before the Flood (2016), en dokumentär med Leonardo di Caprio i huvudrollen. Den beskriver klimatförändringarna och de konsekvenser dessa redan har fått och riskerar få framöver. Budskapet är viktigt för vuxna att ta till sig, men riskerar att skapa ångest, så filmen är inte lämplig för yngre barn. Här finns en trailer för filmen.

I Before the Flood reser di Caprio runt jorden och pratar med olika experter om vad som sker. Vi följer honom till Arktis smältande isar, Sumatras och Kanadas skövlade skogar och det stigande vattnet i Florida och runt Stilla havets öar. Allt är konsekvenser av den globala uppvärmning som våra utsläpp leder till. Trots detta finns det fortfarande starka krafter som förnekar fakta, för att de kanske tjänar pengar på fossilindustrin eller kanske inte vill ge upp sin bekväma livsstil. Budskapet är starkt och tydligt: det gäller att snarast sluta helt med fossila bränslen innan katastrofen blir värre! Fattiga människor och olika djurarter världen runt är redan illa drabbade av klimatförändringarna. Låt oss samla alla krafter för att motverka ytterligare skador! Föräldrarna ger den 5 av 5 för budskapet.

Att se på film innebär att använda elektricitet. Familjen använder Bra miljöval-el och det faktum att vi har tre av filmerna som DVD gör att vi kan se dem flera gånger utan att konsumera den extra el som streaming tyvärr innebär.

Vill du se filmerna vi rekommenderar och inte hittar dem second hand, kan du försöka kolla vilka streamingtjänster som drivs med klimatvänlig el hos Greenpeace. Ett av de större företagen på svenska marknaden drivs tyvärr inte med miljövänlig el enligt Computer Sweden. Det är fortsatt viktigt att försöka påverka, så kontakta din leverantör och be dem tänka på klimatet!