Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

Följ och gilla oss:

22. Lev hållbart

Idag är det fjärde advent och årets kortaste dag – vintersolståndet. Det innebär att det vänder nu och ljuset kommer tillbaka!

Scouternas kalender
Årets hjul som mamman ser det

Förr i världen levde människor i harmoni med naturen på ett helt annat sätt än vi gör idag. Olika sysslor följde av nödtvång årets gång. Stora monument byggdes för att följa solens bana. Stonehenge i Wiltshire, England och Ale stenar i Skåne, har båda riktats in efter sommar- och vintersolstånden. Nu för tiden är de flesta av oss mer frikopplade från årets rytm. Mamman själv och mamman och pappan tillsammans har under det här året funderat mycket på hur vi lever och alternativa livsstilar.

Vi har beskrivit dessa tankar bland annat i inläggen om olika böcker vi har läst, som Spirande förändringstankar och Ett enklare liv. Drömmen om att ha egna höns och bin nämnde vi när vi skrev om bi-produkter. Vi romantiserar självhushållandet i våra dagdrömmar och ser vi sanningen i vitögat är vi förmodligen inte alls egentligen beredda på de krav ett sådant liv skulle innebära. Möjligen kommer ett helt annat sätt att leva att bli verklighet av nödtvång om vi inte lyckas bromsa klimatförändringarna. Det blir dock sannolikt inte ett dugg romantiskt…

Dessutom vet vi föräldrar att det inte vore någon bra idé att flytta barnen, med hänsyn till deras NPF-diagnoser. Särskilt sonen med autism skulle kunna få svårt både att vänja sig vid en ny bostad, men framför allt att komma in i en ny skola. Samtidigt tänker mamman ibland att han är den i familjen som skulle passa bäst som bondson.

Samtidigt är det ju möjligt att leva mer i samklang med naturen även i vårt sammanhang, vilket på många sätt är vad vår resa mot ett hållbarare liv går ut på. Vi försöker sluta cirkeln så gott det går, även om vi är långt ifrån självhushållning. Faktum är att det inte ens är säkert att det är det mest klimatsmarta sättet att leva – en del studier tyder på att det är bättre resurshushållning med stordrift.

Att handla second hand är en ny vana mamman börjat med i år och i och med det upptäckt jättefina butiker. I torsdags besökte mamman en fantastisk butik i Täby, Re:Unik. De är en second hand butik och verkstad med arbetsträning. De säljer second hand, och de reparerar, gör om och skapar nytt av det som inte är brukbart i nuvarande skick! Mamma följer dem på Facebook och har bland annat sett att de gör om gamla stolar på ett fantastiskt sätt. Därför fick morfars gamla stolar åka dit för ett nytt liv!

Mamman kan efter ett besök hos Re:Unik verkligen rekommendera dem! Titta bara på alla fantastiska saker de fixat – ulltomtarna i inledningsbilden är från dem, korgarna till höger är av tidningspapper och de gula stolarna till vänster ett exempel på deras hantverk. Och missa inte ”blommorna” av gamla sladdar i vaserna på bordet. Här finns roliga presenter och fynd att göra! Dessutom var de tre personer mamman träffade i personalen jättetrevliga.

Att leva mer hållbart är egentligen inte så svårt, men det behövs ett delvis nytt sätt att tänka. Det kräver att vi i affären funderar, att vi inför varje sak vi vill göra tänker till. Det blir samtidigt lättare och lättare för varje gång, när de nya vanorna sätter sig!

Följ och gilla oss:

18. Vårda, laga och fixa till

Under året har vi blivit ännu mer medvetna om vikten av att vårda våra saker och att reparera det som går sönder. Mamman letade reda på en lokal sömmerska som kunde laga hennes jeans och mamman själv har lagat barnens kläder. Att laga just jeansen är tips 35 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett Hållbart Liv och extra klimatsmart då de är ovanligt resurskrävande att tillverka. Till och med storebror bad mamman att laga hans märkeströja – och var okej med resultatet!

I somras ägnade vi tid åt att måla om köksbordet och fixa köksbänkarna, vilket vi berättar mer om i inlägget om att underhålla smart. Några lampor har fått förlängt liv genom nya (loppisfyndade) skärmar.

En sak mamman drömmer om att göra är att fixa till vår soffa. Den var en gång en ljus tygklädd hörnsoffa. Den är 17 år gammal, men fortfarande jätteskön att sitta i. Däremot är den inte längre snygg eller ens hel, efter småbarn och kattklor, trots mammans försök att sy överdrag till valda delar av den. Det är kanske ett lämpligt projekt under nästa år att ”helrenovera” den kära soffan.

Vi har inte gjort några stora renoveringar sedan vi flyttade till huset. Renoveringar för sakens skull, som att riva ut fullt fungerande kök, är inte alls klimatsmart. Det vi har vågat göra själva är att isolera vår trädgårdsbod, så att vi kan förvara mer än trädgårdsredskap och krukor däri. Det har förstås också med ekonomin att göra, det kostar pengar att inte vara så händig! Badrummet är möjligen på tur, för att undvika fuktskador, och då måste vi anlita hantverkare.

Det här är en ny vana som handlar om butiken igen, i Världnaturfondens kategorisering, då det minskar mängden nödvändiga inköp om vi vårdar oss om sakerna så att de håller längre. Dessutom sparar det pengar att laga kläderna i stället för att köpa nya, vilket ju är en vinst bara det!

Följ och gilla oss:

15. Släck ljuset, spara el

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Jordklok.

I advent tänder vi levande ljus – och även många elektriska ljus här i vårt mörka land. En ny vana som mellanbror och pappan har tänkt extra mycket på under det här året, är att släcka onödiga lampor som lyser i skolan och på jobbet. Mellanbror är noga även hemma med att inte tända mer än nödvändigt och släcker liksom mamman lampor när det blivit tillräckligt ljust på dagen. Att släcka och stänga av är tips 16 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Storebrors flickvän har dock kommenterat att vi i familjen är väldigt noga med vattnet men dåliga på att släcka lampor, så det räcker visst inte hela vägen…

Tyvärr är vi också dåliga på att släcka våra skärmar och apparater. Mamman har därför placerat ut grenkontakter med strömbrytare där det är lämpligt för att stänga av olika apparater, som TV och spelkonsoler. Mamman har månadsvis mätt vår elanvändning och tyvärr tycks den enbart ha påverkats av utomhustemperaturen. Våra ansträngningar att spara el har inte synts, även om mamman tror att vi kan ha sparat in en del på uppvärmning av varmvatten. Vi behöver uppenbarligen fortsätta jobba med området att spara elektricitet framöver!

Ljusbringaren ger mysbelysning.

I stället för elbelysning kan vi tända levande ljus. Det är både stämningshöjande och bidrar lite till värmen inomhus.

Värmeljus är inte sällan gjorda av paraffin (som är en oljebiprodukt) och själva koppen av resurskrävande metall. På senare år har det börjat säljas värmeljus av stearin och återanvändningsbara plastkoppar. Mamman har just upptäckt Ljusbringaren som ersätter värmeljus. Det är en liten vekeshållare i lera som sätts i en värmeljushållare och fylls på med vanlig matolja. Den brinner lika länge som ett värmeljus (cirka 5 timmar) på 1/4 dl matolja. Hela Ljusbringaren är komposterbar när den tjänat färdigt (enligt uppgift efter drygt 100 timmar). En fantastisk produkt 🙂 som trots att det initialt innebär shopping att köpa dem sparar in resurser på sikt.

Ljusbringaren är lite större än en kastanje och passar i de flesta värmeljushållare.

Tips! När det gäller de övriga ljusen vi tänder under advent bör vi tänka på att köpa Svanen-märkta stearinljus. Det finns även vaxljus, men eftersom bivax är en bristvara som främst behövs till biodlingen bör vi avstå från att elda upp det.

Den nya vanan att släcka lampor inriktar sig främst mot området Bostaden i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver hushålla med resurser som el och vatten i våra hem. Att leta efter mer hållbara produkter är en ny vana som tillhör kategorin butiken. Som vanligt är det förstås bäst att inte shoppa alls.

Om du klickar på länken i varunamnet kommer du till Jordklok. Köper du produkten av dem får familjen provision, vilket vi tackar för.

Följ och gilla oss:

9. Brygg drycken själv

”Anna med kanna” är en minnesregel från förr för att det är dags att se över julölen. Antingen smaka av den eller sätta igång brygden skulle göras på Anna-dagen. För familjens del innehåller dock kannan läsk och te oftare än öl.

Julkanna

Vi har läsk i kanna, eftersom vi för många år sedan köpte en Sodastreamer. Under året har vi bestämt oss för att börja använda den igen, så nu bär vi inte hem lika mycket vatten från affären utan vi blandar vår läsk hemma. Att dricka läsk är förstås en onödig vana över huvud taget, men det är en bit kvar innan familjen kommer så långt att vi slutar med det.

Klimatpåverkan och miljöförstöring hänger ofta ihop. Vi har under vår resa försökt hitta sätt att spara på jordens resurser både för klimatets och miljöns skull. Det har gjort att mamman till exempel funderade på teet hon dricker mycket av – från påse till odling. Det gick fort när tankarna grott färdigt att skaffa den nya vanan att brygga ekologiskt te i lösvikt! Vi har fortfarande några ekologiska tepåsar för ”nödfall” men mamman dricker mest te i lösvikt hemma.

Mamman har dessutom utvecklat vanan att brygga teer och saft av det som växer i trädgården och i närområdet. I våras gjorde mamman hostmedicin av trädgårdens kryddväxter, i somras flädersaft av blommor från områdets fläderbuskar och på sensommaren pepparmynta-te. Tyvärr finns inget av det kvar nu i december…

Hemgjord dricka

Att välja ekologiskt är tips 113 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv, då det värnar både producent och konsument. Tips 118 är att investera i en kolsyremaskin om en gillar bubbelvatten, då det just är onödigt att bära hem vatten från affären. Att brygga eget örtte av växter från trädgården är tips 157 och att ta vara på naturens skafferi (som flädern) är tips 149.

Den här nygamla vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och ta vara på naturresurserna bättre.

Följ och gilla oss:

4. Ät mer vegansk mat

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Enligt boken God Jul– från midvinterblot till Kalle Anka av Lena Kättström Höök skulle julgrisen slaktas vid sista nymånen innan jul. Det är med andra ord hög tid nu – eller så låter vi bli julskinkan även i år! Det är ju mer klimatsmart att inte äta kött eller mejeriprodukter och det är även tips 129 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv att ha mer vego på tallriken. De lyfter fram den stora klimatpåverkan som köttet innebär och vikten av att minska eller sluta äta det. De tipsar också om att välja naturbeteskött om kött ska ätas.

Mamman har varit vegetarian i många år, pappan har börjat äta mer vegetariskt i och med familjens klimatresa. Vi har skrivit om vår resa mot mer hållbar mat i flera inlägg, kanske framför allt de månadsvisa. Ett i somras handlade om snabbmaten och klimatet, och i vintras skrev vi om klimatsmart mat och att det kanske inte alltid är lätt att göra mat-rätt. Vi har förändrat både i stort och smått.

Riven fryst ost.

Vi försöker generellt minska på mjölkprodukterna hemma (eftersom de hänger ihop med djurhållningen) och har därför börjat köpa mjölkfritt smörgåsmargarin och blanda nyponsoppa till frukost. Lillebror dricker endast havremjölk sen tidigare. Hur gott havremjölk är i kaffe och te har pappan och storebror upptäckt under året! Mamman har övergått från favoriten hushållsost till ekologisk prästost när hon äter ost. Dessutom river vi ostkanterna när osten är ”slut” och fryser in, så vi har riven ost färdigt vid behov! Det har blivit många deciliter som tidigare gick direkt i komposten.

Den här vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och minska mängden matsvinn. Vi slänger alldeles för mycket mat i onödan.

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

2. Handla hållbara gåvor

Nu har vi familjens önskelistor att kombinera med julklappsplanerande. Hur ska vi tänka hållbart? Målet är att minska julklappsberget samtidigt som ingen blir besviken…

Julklappar

Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv är full av tips på klimatsmarta gåvor. Tips 280 är att ge bort upplevelser, vilket hänger ihop med tips 189 att köpa upplevelser som teater, massage och utställningar snarare än prylar. Poängen med det är att betala för arbete snarare än produktion av fler saker. Här nedan är fler idéer:

  • Ge bort din tid! Erbjud dig att göra något för eller tillsammans med den du vill ge en gåva. Tänk barnvaktstid, utflykter tillsammans och liknande. Tips 282 är att ge gåvor med omtanke, så att mottagaren verkligen kan använda det du ger.
  • Ge bort något du själv har tillverkat! Är du road av något, som att rita, slöjda, baka eller sticka – skapa något fint och personligt. Tips 285.
  • Ge bort något återvunnet! Köp i andra hand eller välj något du har hemma som du inte (längre) använder. Det finns ju egentligen ingen anledning att presenter ska vara nyköpta… tips 284.
  • Ge bort pengar till något som både du och mottagaren vill stödja. Det finns många organisationer som behöver mer resurser! Tips 283.

Vi i familjen ska försöka lösa så många av våra julklappar som möjligt enligt punkterna ovan.

Världsnaturfonden har samlat fler tips i samma anda om du behöver konkreta idéer. Den här nya vanan riktar sig också främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och mer medvetet.

Följ och gilla oss:

1. Acceptera begränsade resurser

Förr i världen kallades den första söndagen i december för Skyltsöndagen. Det var då handlarna visade upp sin julskyltning och julhandeln startade. Numera startar julkommersen betydligt tidigare, så den traditionen har väl i princip försvunnit. Det går att tänka sig att det borde minska stressen inför jul att vi börjar planera tidigare – men det verkar snarare vara tvärt om! Julhandeln slår rekord varje år, samtidigt som vår konsumtion driver på klimatförändringarna 🙁

Att ta det lugnt är tips 105 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv där de uppmanar till att fundera över vad som verkligen är viktigt i livet. Kanske är det dags att fokusera mer på att umgås och ha trevligt tillsammans i juletid? Högst på storebrors önskelista står ”kramar” 🙂

I familjen är det tradition att vi skriver önskelistor tillsammans när vi tänt det första adventsljuset. Lillebror berättade att en lärdom och ny vana han har fått under det här året är att försöka acceptera att ingen kan få allt som den önskar sig. Han tycker förstås att det är tråkigt, men inser att både naturens och familjens resurser är begränsade. Han drömmer fortfarande om både en Thailandsresa och en ny skärm till sin dator och en massa annat… Önskelistan har 12 punkter! Mamman och pappan har ambitionen att följa tips 244 och uppfostra Planetskötare – förhoppningsvis är dessa funderingar ett tecken på att lillebror är på den vägen!

Den här nya vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och mer medvetet.

Följ och gilla oss:

Goda grannar

Grunden till den cirkulära ekonomin ligger i grannskapet! Här finns också bästa grunden för förändring… Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Familjen har flera goda grannfamiljer i närområdet. Det som gör dem till så goda grannar är att vi hjälps åt, både i verkligheten och på sociala medier. Vi har fått saker de har för mycket av eller inte längre behöver. Med våra närmsta grannar byter vi tjänster som hus- och djurpassning när vi reser bort. Nyligen fick vi låna en vit slips och en skjorta till en begravning av goda grannar med barn i samma ålder som våra – kläder som en familj förhoppningsvis inte behöver så ofta. De allra närmsta grannarna fick smörgåstårta som blev över från begravningen av oss, så vi slapp slänga mat.

Mamman i en av grannfamiljerna är initiativtagare till områdets köp- och säljgrupp på Facebook, där också årets loppis annonseras. Och här om dagen fick familjen en massa barnböcker via en före detta arbetskamrat till mamman som också bor i området.

I området finns flera olika företagare, sömmerska, fotograf och olika hantverkare. Många av oss i grannskapet – och samfälligheterna – försöker i möjligaste mån utnyttja de resurser detta innebär.

Grannskapet är en god grund för gemenskap och utbyte av tankar och åsikter, förutom tjänster och saker. Här är Facebook till hjälp för att få koll på närområdets resurser och stötta varandra. Vi grannfamiljer utbyter till exempel tankar om skolan och stöttar varandra runt barnen, då fler än vi har barn med NPF.

Följ och gilla oss:

Den mörka koppen te

En lite mindre förändring som mamman gjort under hösten är att hon (nästan) slutat att använda tepåsar. Den nya vanan är att i stället handla ekologiskt te i lösvikt i vår lokala te-affär. Te är världens näst mest vanliga dryck (efter vatten) och en relativt hälsosam dryck. Både svart och grönt te innehåller olika antioxidanter och skyddar hjärta och kärl samt stärker skelettet enligt Expressen som listar nio skäl att dricka te.

I våras när mamman tog ur komposten fick hon en chock över att triangel-tepåsarna tydligen är i plast och inte alls bryts ner. Så sakta har detta krupit in i mammans medvetande och hon har tänkt att det naturligtvis är bättre att gå ifrån tepåsar helt och hållet (även om de mamman använde mest var packade i nedbrytbart material och utan extra kuvert).

Te, tesil och kopp

Mamman inser när hon läser på lite att det inte är någon oviktig förändring, då te ofta odlas i stora plantage med monokultur och gifter, enligt bland annat den här rapporten om hållbarhet i te-sektorn. Dessutom är förhållandena för teodlarna ofta usla.

Indien och Kina är världens största producenter, men Sri Lanka och Kenya exporterar mest. I Indien förväntas en arbetare plocka 20 kg te om dagen – påsen på bilden väger ett hekto! I Sri Lanka lever nästan en tredjedel av arbetarna på teplantagerna under fattigdomsgränsen, trots att de alltså har ett arbete. Både kvinnor och barn far illa på plantagerna och arbetarna möter motstånd när de försöker organisera sig. Teplantager är också skyldiga till regnskogsavverkning och miljöproblem som störningar i vattenförsörjning, markerodering och minskad ekologisk mångfald. (Källa The Ecologist 2011-05-13)

Det finns alltså all anledning att välja ekologiskt te och gärna Fair trade dessutom! Rätt märkt och i lösvikt sparar resurser.

Följ och gilla oss: