Kategori: Vad vi riskerar

De pågående klimatförändringarna kommer få konsekvenser för allas våra liv, i stort och i smått. Vi vet inte hur dessa kommer se ut eller drabba oss, men forskare och andra tänkare gör sitt bästa för att hjälpa oss att förstå.

Redan nu kan vi se effekter av klimatstörningarna i form av fler extrema väderhändelser. Även pågående det pågående överutnyttjandet av resurser skadar världens miljö och klimat. Vissa av oss människor i de rikare länderna på jorden använder mer av jordens resurser än andra främst i fattigare länder. Samtidigt är det de fattiga som drabbas hårdast av klimatförändringarna och miljöförstöringen. Dessutom påverkar vi andra varelsers liv på jorden negativt – många till och med dör på grund av hur vi lever.

Konsekvenserna kommer att bli värre ju högre jordens medeltemperatur blir. Det är anledningen till att vi behöver göra allt vi kan för att bromsa klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.

Havet tystnar allt mer

Mamman har äntligen läst Isabella Lövins bok Tyst Hav – Jakten på den sista matfisken, från 2008, som stått i bokhylla många år. Det var skrämmande och sorglig läsning…

Vi kanske alla har en romantisk bild av fiskaren som stävar ut innan gryningen i sin lilla båt och genom hårt och ärligt arbete hämtar hem dagens fångst? Den bilden har sålts in hårt till politiker och andra som velat värna näringen – trots att fiskeflottan har genomgått en teknisk utveckling som gör att fisket ser helt annorlunda ut än för mindre än 100 år sen.

Isabella Lövin beskriver hur vår oförmåga att ta in det vi inte kan se, som exempelvis livet som finns under havsytan, leder till att vi under en längre tid har överutnyttjat havets resurser och fiskat ut matfisken. Ett allt för tätt band mellan fiskerinäringen och beslutsfattarna, har omvandlat forskarna från oberoende rådgivare till ”motståndarna i debatten” vilkas rekommendationer om till exempel fiskekvoter därigenom omvandlats till en förhandlingsfråga mellan två parter. Torskbeståndet kollapsade i början av 90-talet på grund av överfiske utanför Kanadas Cape Cod, döpt efter den otroliga rikedomen på just torsk. Alla tecken på samma utveckling syns i Östersjön, ändå tilläts kvoter som fiskarna inte ens kunde fylla. Nu på 20-talet har vi äntligen ett tillfälligt stopp för torskfiske. Frågan är om vi kan hoppas på att det varar tillräckligt länge för att beståndet ska kunna återhämta sig? Torsken är viktig för hela Östersjöns ekosystem.

Marina reservat där fiske inte tillåts har visat sig vara ett fantastiskt sätt att säkra återväxten av det marina livet. Exempel finns runt om i världen. I Svenska reservat tillåts ändå fiske, vilket ju uppenbart motverkar syftet.

Utvecklingen av bottentrålar gör att haven dammsugs på liv samtidigt som havsbotten rivs upp. De fiskar som inte är önskvärda slängs tillbaka till döden i havet. Samtidigt finns det metoder som mycket bättre urskiljer den fisk som önskas, exempelvis nät med anpassade maskor. Bottentrålning borde totalförbjudas, tycker mamman! I boken beskrivs hur EU-stöd har lett till allt större fiskeflottor med allt bättre redskap som genom orättfärdigt framförhandlade avtal dammsuger världshaven på matfisk. De stora europeiska fiskeflottorna gör att mindre länders kustbefolkning inte längre får samma fångst som förr och därmed får svårt att överleva.

För information om vilken fisk som bedöms vara hållbar att konsumera se WWF:s fiskguide. Den uppdateras när det kommer nya rön.

Dagens politiska diskussioner om vår tids viktigaste ödesfråga påminner starkt om det Isabella Lövin beskriver, hur debattformatet omvandlar klimatforskarna till enda sidan av en spelplan med vilka tyckare som helst på andra sidan. Kommer vi någonsin lära oss att lyssna på forskarna?

Hetta och polarisering

När mamman skriver detta är det närmare 40° på vissa platser i norra Frankrike och i England. Det brinner i London, Aten och Spanien. Människor dör i hettan. Det är valår i år, 2022, och det parti som haft störst inflytande på svensk klimatpolitik, Miljöpartiet, verkar vara på väg ur riksdagen. Det verkar som att vi har väldigt svårt att enas om krafttag som faktiskt skulle spela roll för att vända skutan bort från Hot House Earth.

I The Guardian skriver George Monbiot att det är dags att sluta försöka lösa krisen genom stegvisa förändringar, det är dags att förändra systemet. Han säger att vi vet vad vi vill ha: tillräckligt gott ställt privat, välfärd, doughnut ekonomi, demokrati och en ekologisk civilisation. Men idag är systemet byggt på ohållbar tillväxt och ojämlika levnadsvillkor.

Reuters Institute Digital News Report har publicerat en rapport om hur folk tar till sig nyheter om klimatförändringarna. Den är intressant på flera sätt, men bland annat för att det framkommer att Sverige är ett av världens mest polariserade länder politiskt när det gäller klimatfrågan. Här är det en tydlig höger-vänsterfråga medan det inte alls är på samma sätt i de flesta andra (38) länder de studerat (bara i USA). Det framkommer att svenskar är bland de minst oroliga för klimatförändringarna, medan chilenare och kenyaner ligger i topp.

Mamman har fört en del diskussioner i olika forum om klimatåtgärder. Den största vattendelaren är kärnkraftsfrågan. För konservativa är klimatkrisen i stor utsträckning omtolkad till en energikris – vi behöver ju sluta med fossilt bränsle. Att satsa på kärnkraft ses som en möjlighet att upprätthålla en god livskvalitet och säkra fortsatt förmåga att producera det vi behöver. Invändningarna mot kärnkraft som inte går att resonera bort är säkerhetshoten – dels slutförvarets osäkerhet och dels att kärnkraftsverk är intressanta terrormål och olyckor blir allvarliga. Det går heller inte att blunda för att uranbrytningen är riskfylld och påverkar miljön.

I övrigt har mamman förstått att de konservativa väljarnas största invändning mot klimatfrågan har att göra med tidsperspektivet – att det anses vara så bråttom vilket ses som ”alarmism” och slår till deras broms. De reagerar mot att tvingas till snabba och eventuellt ogenomtänkta omställningar av samhället – vilket väl är just vad ”konservativ” betyder. I viss mån reagerar de som väntat även på begreppet ”klimaträttvisa”. Däremot är de måna om miljön och intresserade av att bevara den.

Vi svenskar kan inte heller luta oss tillbaka och tycka att vi gjort vårt. Argumentet att någon annan måste, bemöts av bland andra Maria Wolrath-Söderberg i den här DN-artikeln ”Är Sverige för litet för att göra skillnad i klimatomställningen?”

För att komma vidare tänker mamman att vi behöver hitta gemensamma nämnare och vara beredda att kompromissa i planetens intresse. Vi får heller inte alltför enögt fokusera på klimatet så att vi missar de andra viktiga parametrarna för ett hållbart liv; så som att bevara ekologisk mångfald.

Senaste svälten i Sverige

Mamman läste för en tid sen Magnus Västerbros bok Svälten – Hungeråren som formade Sverige. Den vann Augustpriset 2018 i fackboksklassen. Boken berättar utifrån olika historiska dokument om vad som orsakade svälten (två år av missväxt, på grund av kyla, torka och värme) och också vilka beslut som underlättade respektive försvårade konsekvenserna för de människor som drabbades. Mamman tyckte att det var en skrämmande och intressant bok. Dessutom relevant för nutiden, både i form av att vi fortfarande är beroende av väder och klimat för vår matförsörjning – det kan fortfarande bli missväxt – och i form av hur politiska beslut styr tillgången till och fördelningen av nödvändigheter. Det syns ju inte minst i Corona-virusets konsekvenser.

Magnus Västerbro berättar att svälten först drabbade Sveriges norra landskap och dit skickades så småningom hjälpinsatser, men de allra mest behövande fick inte del av nödhjälpen. Människor gav sig ut för att tigga och dog av hunger. Magnus Västerbro beskriver hur synen på fattigdomens orsaker och på fattiga i grunden orsakade de allvarliga konsekvenser som nödåren fick. Fattiga människor sågs som lata och ovilliga att göra ett hederligt arbete, varför nödhjälpen villkorades så att många i slutänden förlorade både hem och liv – somliga kom dessutom aldrig i åtanke för hjälpen.

När svälten året efter drabbade de södra delarna av Sverige var det väldigt olika hur hjälpen distribuerades. Magnus Västerbro tydliggör hur olika syn på folket påverkar hur de styrande lyckas eller misslyckas med att hjälpa dem ur nöd. I vissa delar av landet blir nöden stor medan andra får del av hjälp som mildrar svårigheterna. Dessutom hade ett system för fördelning av den mat som fanns kunnat avhjälpa mycket lidande. Svälten blev startskottet på den stora emigrationen till Amerika.

Mamman tror tyvärr att dessa frågor kommer att bli mer och mer aktuella i framtiden. Troligen kommer klimatförändringarna göra att det blir mindre mark att producera mat på. Vi kommer att få fler människor som rör sig för att hitta drägliga livsvillkor.

Hur gick mars?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt. I mars har vi släppt ut 1.306 kg koldioxid i atmosfären, eller motsvarande 237 kg per person, nästan 3 gånger vår budget… Under halva månaden har flickvännen bott hos oss, så vi är en mer i hushållet.

Mars månad har präglats av coronaviruset som drabbat världen. För familjens del har det inneburit att vi åkt något mer bil till jobbet för att undvika smitta i kollektivtrafiken. Vi har också haft två gymnasieungdomar hemma på nästan heltid andra halvan av månaden – och de har då ätit mer hemma. Mammans företag har drabbats av avbokningar både på grund av sjukdom och på grund av smittbegränsning, så det blir till att hushålla även med pengarna framöver!

Coronaviruset är också en påminnelse om vad vi riskerar med vår nuvarande livsstil. Viruset tros ha sitt ursprung i marknader för vilda djur i Kina. Dessa marknader stängdes ner tillfälligt under utbrottet i Kina, skriver WWF som också uppmanar Kina att fortsätta hålla dem stängda. När virussjukdomar överförs till människor i stora städer sprids det snabbt och vi lever i en global värld, där flygresor gör att smittor på kort tid sprids över hela världen. I boken Den obeboeliga planeten ägnar David Wallace-Wells ett helt kapitel åt ”Uppvärmningens farsoter”. Klimatforskare och epidemiologer har förutsett att det kan bli vanligare med den här typen av pandemier.

Hur gick mars i siffror då?

Bostaden: Solcellerna har producerat 449 kWh i mars, varav vi har exporterat 129 kWh ut på elnätet! Vi har köpt 1.561 kWh jämfört med 2.276 kWh förra året i mars. Det motsvarar, inräknat det av vår egen produktion som vi använt, 83% av förra årets förbrukning. Mars elförbrukning motsvarar 245 kg CO2 i utsläpp. Vi har använt 102 liter vatten per person och dag jämfört med 78 liter som minst. Svalna säger att bostaden motsvarar 78 kg CO2-utsläpp i mars, utöver elen som inte är medräknad. Totalt för bostaden blir det 323 kg.

Bilen: Vi har som sagt åkt lite mer bil till och från jobbet i mars, utifrån risken att bli smittad av det nya viruset. Vi har även storhandlat med bilen för att även hjälpa mormor. Vi har totalt kört 979 km i mars och våra bilresor har släppt ut 113 kg CO2. Förra året körde mamman 964 km under mars månad, så tyvärr har det ökat i år. Förutom själva bensinen kostade bilen 107 kg CO2 att bara ha parkerad enligt Svalna. Svalna beräknar vidare att familjens kollektivtrafikresor motsvarar 144 kg CO2-utsläpp i mars. Transporterna blir då 364 kg koldioxidutsläpp totalt.

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för mars är 393 kg. Det innebär ungefär 71 kg/person eftersom vi halva månaden varit sex personer i hushållet. Svalna säger 330 kg för livsmedel i mars, vilket motsvarar 60 kg per person. Svalna lägger till 19 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 412 kg CO2-utsläpp totalt, då ICAs beräkning antagligen stämmer bättre och 19 kg för utemat tillkommer. Hur som helst har våra matinköp ökat i mars, vilket förstås hänger ihop med att vi är fler hemma hela tiden när gymnasieskolorna har stängt.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 153 kg CO2 under mars, varav 79 kg till husdjuren och ett tandläkarbesök för mamman på 13,5 kg CO2. Mamman handlade också en del på IKEA under mars, bland annat för att kunna inreda ett hemmakontor. Inköpen där gick på 54 kg koldioxid enligt Svalna. Totalt har familjen lagt 207 kg CO2 till butiken i mars. Att husdjuren blivit dyrare beror dock mycket på att vi väljer bättre produkter. Vi köper svensk kattmat med viltkött och dyrare kattströ gjort av träflis i stället för bentonitlera. Eftersom Svalna räknar med medelvärde CO2 per utlagda kronor i olika kategorier så slår det lite tokigt ibland.

Börsen har mamman inte gjort något åt i mars, den har däremot drabbats hårt av situationen i världen. Mamman väljer att avvakta med förändringar just nu. Pengarna på banken kommer att behövas framöver till familjens utgifter, eftersom mammans företag drabbas av många avbokningar på grund av viruset.

Åter igen kan vi konstatera att det är en utmaning att koldioxidbanta! Vi har påverkats av coronaviruset så att vi är mer hemma och fler i familjen, vilket gör att våra utsläpp ökat något. Å andra sidan minskar de totala utsläppen i samhället. Mamman hörde på radion att biltrafiken minskat med 20% enligt Trafikverket, vilket ju är en positiv nyhet mitt i eländet.

Den obeboeliga planeten

Det är titeln på en skrämmande bok som mamman läste nyligen, Den obeboeliga planeten – Livet efter uppvärmningen av David Wallace-Wells. Boken beskriver med fruktansvärd tydlighet vilka förändringar i klimatet som redan är här och hur dessa kommer att drabba oss framöver. Boken är full av källhänvisningar och information. Den stannar inte vid år 2100 utan drar ut perspektiven.

David Wallace-Wells påpekar att vi har satt igång förändringar i klimatsystemet vars effekter kommer att pågå över oöverskådlig tid. Han påtalar också att effekterna av dem redan är här. Effekter av klimatförändringarna globalt är exempelvis:

hunger
konflikter
vattenbrist
skogsbränder
luftföroreningar
kraftigare oväder
betydligt högre havsnivå
fler drabbade av sjukdomar
fler värmerelaterade dödsfall
slutet på normaltillstånden – klimatsystemet kommer fortsätta att förändras och effekterna med det…

En viktig sak som David Wallace-Wells klargör redan i första kapitlet är att det inte är någon idé att prata om klimatförändringarnas vara eller icke vara då det lurar oss att tänka antingen eller, när vi snarare bör tänka pågående kontinuerliga förändringar. Varje tiondels grad extra i höjd medeltemperatur gör situationen sämre…

Ett exempel som författaren lyfter fram är att skillnaden mellan 1,5° och 2° högre medeltemperatur är det samma som att 150 miljoner fler människor dör i luftföroreningar (fler än dubbelt så många som alla döda i Andra världskriget). Redan idag dör 7 miljoner människor av luftföroreningar per år… Och det är detta vi kallar vårt bästa scenario.

Att det finns en gräns för hur mycket värme den mänskliga kroppen klarar utan att slås ut och dö är ju ganska självklart. Vi är beroende av att yttertemperaturen är lägre än vår kroppstemperatur för att kunna kyla oss. Sedan 1980-talet har antalet dödliga värmeböljor ökat 50 gånger om enligt David Wallace-Wells. I El Salvador drabbas en fjärdedel av dem som arbetar på sockerrörsplantagerna av njursvikt på grund av uttorkning, där människor förr kunde arbeta utan problem.

Torka och värme kommer leda till försämrade möjligheter att producera mat åt världens växande befolkning. Det kommer också leda till ökade och mer okontrollerbara skogs- och markbränder. Grundvattnet förorenas och misshushållas med, så att vi får stor brist på dricksvatten i utsatta områden. Hungriga, törstiga och varma människor hamnar lättare i konflikter. Det sätter igång spiraler som genererar flyktingströmmar.

Översvämningar är ett annat stort problem som uppvärmningen leder till. Havsnivåerna kan till 2100 stiga med 2 meter redan inom det optimistiska 2°-målet. Det innebär att stora markområden hamnar permanent under vatten, som större delen av Bangladesh. Dessutom kommer andra regioner att drabbas av återkommande översvämningar. Inom två decennier kan större delen av internets infrastruktur dränkas på grund av sin kustnära placering. Havet fortsätter att stiga även efter år 2100, till det så småningom når 6 meter – även om vi begränsar uppvärmningen till 2 grader… Dessutom dör livet i havet och havet blir sakta försurat av koldioxidutsläppen. Och det verkar som att Golfströmmen också saktar in, vilket leder till höjda vattenstånd vid amerikanska kusten och kallare väder i norra Europa.

När klimatet förändras ändras också förutsättningarna för diverse allvarliga sjukdomar, som malaria, Dengue-feber, Gula febern och zikavirus. När permafrosten tinar i norr, släpps inkapslade virus ut som kan orsaka sjukdomar vi inte sett i modern tid. Dessutom är det okänt hur de bakterier vi lever i symbios med inuti kroppen kommer reagera på ett förändrat klimat skriver David Wallace-Wells och ger exempel på sådant som redan drabbat djurvärlden. Det behövs inte så många fler skrämmande framtidsscenarier för att att mamman ska vilja skrika högt!

Vi har alla verktyg tillgängliga för att undvika den mest extrema utvecklingen menar David Wallace-Wells, men tyvärr saknas viljan att genomföra dem.

Framtidsdrömmar

När vi som nu befinner oss i en tid av förändring och förmodligen stor omställning behövs idéer om hur framtiden ska se ut. En idé som många makthavare omhuldar är tanken på ”grön tillväxt”. Grön tillväxt går ut på antagandet att det är möjligt att frikoppla BNP från nyttjandet av världens naturresurser. Hoppet är att vi ska kunna fortsätta leva med samma standard som nu. Tyvärr är grön tillväxt inte möjlig skriver Sveriges television i en artikel publicerad den 21 september 2019. Det är professor Giorgios Kallis vid Barcelona universitet som tillsammans med andra forskare kommit fram till detta.

Bild från artikelni på SvT 2019-09-21, text Anna Löfdahl

Johan Rockström beskriver det samma i en krönika i SvD den 7 september 2019. Han hänvisar bland annat till Giorgios Kallis studier. Ska vi klara 1,5°-målet krävs en 40% minskning av efterfrågan på energi, eller en totalt stoppad befolkningstillväxt. Inget av dessa förefaller realistiskt, skriver Rockström. Sanningen är alltså att vi kommer behöva ställa om och minska ner på det allra mesta. Mamman har tidigare skrivit om liknande tankar i inlägget Ett enklare liv.

Egna odlingar blir viktigare för matförsörjningen.

Framtiden innebär förmodligen en återgång till ett mer jordnära liv, där mer av tillvaron handlar om att ordna mat via jorden och hushålla med resurserna. Samtidigt innebär det ju inte en tillbakagång till 1800-talet, utan ett nytt sätt att leva. Vi kommer till exempel sannolikt ha tillgång till elektricitet, i alla fall en del av tiden.

Däremot kanske det ekonomiska system vi är vana vid, med elektroniska pengar på bankkortet, banklån och krediter, försvinner. I stället är det möjligt att vi skapar någon form av ekonomiskt system där vi byter varor och tjänster med varandra – eftersom vi lever många fler människor tillsammans idag. Alternativa lokala valutor finns redan på olika platser i världen och var vanliga under depressionen på 30-talet.

Förmodligen kommer vi inte på samma sätt få varor från långt bort, men troligtvis fler människor. Det är något som kan gynna oss när tillvaron skalas av, då människor i många andra länder fortfarande har kvar kunskaper vi delvis glömt, som hur saker tillverkas och odlas. Det är klokt att som förberedelse lära sig mer om praktiska saker. För många år sedan hade mamman en kolonilott i en multikulturell stadsdel utanför storstaden. Där odlades alla möjliga speciella grönsaker på annorlunda sätt – och skördarna blev stora! Det finns stor potential för gerillaodling mellan höghusen 🙂

Det är nog inte lika bekvämt i framtiden som nu. Det innebär att vi använder våra kroppar mer, vilket de faktiskt mår bra av. Samtidigt är vi troligen mer utsatta för smittor och sjukdomar. Oljeenergin ersätts troligtvis av en återgång till mer kroppsarbete. En annan gissning är att luften känns friskare, då alla fossilfordon slutat gå och all förbränning av fossila bränslen upphört. Förmodligen har vi inte längre egna bilar (elfordonen har staten beslagtagit till viktiga myndighetsfunktioner). Förhoppningsvis har samhället byggt ut kollektivtrafiken – som kör på gas från våra sopor.

Om tillgången till el minskar kommer vi inte längre kunna använda internet och annat elintensivt som nu. Då blir det böcker och radio som gäller för information – och kanske återuppstår den fina traditionen att skicka brev? Inom prepperrörelsen är det många som skaffar en vevradio för att vara förberedda för mer omfattande elavbrott.

Sannolikt är vädret varmare och våtare än idag. Dagens Nyheter skriver här om hur Sverige kan påverkas av klimatförändringarna (tyvärr troligen en låst artikel). Vi kommer ha en längre odlingsperiod, mer nederbörd, fler stormar och fler värmeböljor, men kortare (kanske snörikare) vintrar här i Sverige. En stor skillnad kan bli minskad tillgång till vatten, framför allt i sydöstra Götaland. Dagens Nyheter har också gjort en klimatspecial där mamman hittade den här bilden i en film med fakta från Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI:

Från DN:s Klimatet just nu, 2019-09-20. Grafik Elin Lindwall.

På andra håll i världen drabbas människor hårdare av klimatförändringarnas direkta effekter än vi troligen kommer göra.

Lappa och laga jeansen

Mamman har två par jeans som sitter bra och som hon trivs med. Tyvärr fick det ena ett slitagehål i grenen under sommaren. Och plötsligt en dag gick dragkedjan på det andra paret sönder 🙁 Mamman mindes då att hon hört talas om en sömmerska i området där familjen bor och efterlyste henne på Facebook. Att laga jeansen är tips 35 i årsboken.

Lagade jeans - ny dragkedja och lapp — Ny dragkedja och lapp i rumpan på mammans jeans!

Mamman fick snabbt kontakt med sömmerskan, som tog emot de trasiga byxorna. Redan samma kväll fick mamman tillbaka sina byxor, med ny dragkedja och redigt lagade i grenen (även förebyggande då de var på väg att gå sönder mer). Hela kalaset gick på 400 kr (vitt, med kvitto). Riktig vardagslyx! Sömmerskan förklarade särskilt att sömmarna över lappen var i samma riktning som stretchen i tyget. Fördelen med att gå till ett proffs!

Vi har inte använt sömmerskans tjänster tidigare, men det kommer absolut att bli en ny vana. Det gäller bara att tänka tanken att ”detta kanske går att laga” så att vi söker upp en reparatör i stället för att slänga och köpa nytt. Det är många vinster med att lappa och laga. Mamman sparar här in kostnaden för två par nya jeans. Dessutom får hon behålla byxor som hon trivs med. Och så klart glädjer sig mamman åt att ha sparat lite på jordens resurser. Cirkulär ekonomi och kretsloppstänk i praktiken.

Med tanke på hur otroligt mycket resurser ett par jeans kostar, bland annat drygt 10.000 liter vatten och en yta av 10 m2 odlingsmark, så tycker mamman att det känns otroligt bra att kunna förlänga livet på dessa byxor så långt det går. Sömmerskan kommenterade att stretchjeanstyg har sämre hållbarhet än vanliga jeans, vilket ju är värt att tänka på om det blir aktuellt att köpa fler. Naturskyddsföreningen har en guide till en mer hållbar jeansanvändning. De skriver också i sin artikel om klädernas miljö- och klimatpåverkan att vi köper 13 kg kläder och textil per år – och slänger 8 kg! Det går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder, så det gäller att vårda och använda dem länge. Hushålla precis som mormor gjorde!

Här är en lite längre, men sevärd film med Stacy Dooley som på ett väldigt tydligt sätt visar våra kläders påverkan på vår livsmiljö. Till exempel visas hur en stor del av Aralsjön har torrlagts av bomullsodlingar i området (bild från filmen):

TIPS! Kolla om du har en sömmerska eller butik i närheten som kan hjälpa dig att lappa och laga – om du inte själv kan förstås! Ofta kan skomakaren göra mer än vi tror 🙂 Det finns även små verkstäder som till exempel lagar hushållsapparater och annat, så kolla alltid om det går att laga innan du byter ut!

Demonstration för Amazonas

När det är nog är det nog! Familjen bestämde oss för att delta i den stora demonstrationen för Amazonas i Stockholm på Brasiliens nationaldag den 7 september. Demonstrationen anordnades av föreningen Amazon Watch Sverige med 24 andra organisationer, bland andra Fältbiologerna, Skiftet, Greenpeace, Latinamerikagrupperna och Sameföreningen i Stockholm. Manifestationens huvudbudskap var att skydda Amazonas och att respektera urfolkens rättigheter. Urfolken förvaltar naturtillgångarna runt om i världen på ett hållbart sätt.

Deltagandet i manifestationen blev fyra av mammans vinster i familjens klimattävling – en vinst per person som deltog. Vi började med att måla en egen skylt. Konstnärliga lillebror fixade djungelträd med en leopard mitt i elden. Att demonstrera är tips 95 i årsboken och att uppfostra nya planetskötare är tips 244.

Vår demonstrationsskylt – Rädda Regnskogen nu!

På lördagen tog vi oss in till Odenplan i Stockholm med vår skylt och rustade med lite att äta och dricka. Stora bilden nedan är från Amazon Watch Sveriges Facebookflöde, med markering av var vi stod med vår skylt.

Demonstrationen samlade mycket folk (ett par tusen) och bjöd på olika tal från alla de organisationer som stod bakom demonstrationen. Bland annat lyssnade vi på Leo Calandrella Rudberg från Fältbiologerna och Anna Westberg från demokratinätverket Skiftet, som också bidragit till de gröna skyltarna Rädda Amazonas som vi bär i demonstrationen.

Talare på demonstrationen Leo Calandrella Rudberg och Anna Westberg. Bakom Anna Westberg står våra makthavare och eldar på skogen.

Vi fick avbryta innan själva tåget gick, då småbrödernas ork tog slut när det började regna och talen bara fortsatte. Det blev ändå en spännande utflykt och en god erfarenhet av våra möjligheter att göra våra röster hörda!

TIPS! Delta i demonstrationer för saker du tycker i viktiga. När det gäller klimatet ordnar Fridays for Future demonstrationer på många platser i landet varje fredag. Stanna till en stund och visa ditt stöd!

TIPS! Undvik att köpa varor från Brasilien. Bland andra Mc Donald’s, Burger King, Nestle, Subway och Arla har kopplingar till de större företag som trots utfästelser bidrar till skövlingen av Amazonas enligt en rapport från kampanjorganisationen Mighty Earth.

Amazonas brinner

Idag har mamman varit på en manifestation mot bränderna i Amazonas på Mynttorget i Stockholm. Tyvärr har bränderna i Amazonas ökat dramatiskt (83%) sedan Bolsonaro tillträdde som Brasiliens president, skriver bland andra Business insider. Bolsonaro växlar mellan att hävda att det är den tid på året då det brukar brinna i Amazonas (då bönderna röjer ny mark) och att påstå att bränderna anläggs av miljöorganisationer som är emot honom.

Mamman känner en stor sorg över den förstörelse som pågår. Det är mycket allvarligt att det brinner i Amazonas och samtidigt ger det mamman ett visst hopp att världen nu kommer vakna och agera mot klimatstörningarna. Frankrikes president Macron har till exempel protesterat och hotat att stjälpa ett avtal om handel som är viktigt för Sydamerika, uttalanden som Tysklands förbundskansler Merkel stöttar, enligt the Guardian.

Mamman var i Amazonas (Ecuador) för 20 år sedan och minns ännu känslan av att åka båt i timmar på floden, djupare och djupare in i djungeln innan vi till slut kom fram till vårt boende. Guiden kunde mycket om växterna i djungeln och visade oss på den enorma artrikedom som där finns. Vår guide visade på olika sorters växter, som orkidéer, curare (pilgift) och träd, som Ironwood, ett mycket hårt trädslag. Den blanka gröna stammen på det vänstra kortet är Ironwood. Det är lätt att tänka sig att Amazonas i sin storhet ännu innehåller en massa oupptäckta arter och hemligheter. Det är dessutom inte för inte som Amazonas kallas ”jordens lunga”.

Amazonas är en riktig djungel. Till vänster Ironwood.

TIPS! Den 7 september, på Brasiliens nationaldag, kommer Amazon Watch Sverige m.fl. att arrangera en demonstration i Stockholm mot bränderna. Demonstrationen utgår från Sergels Torg kl. 12 och går till Brasiliens ambassad.

Kvinnor kan

Idag vill familjen hylla alla kvinnor som arbetar för att värna vår jord och hindra klimatstörningarna. Åtminstone två kvinnor förtjänar ett särskilt omnämnande.

Den ena är självfallet Greta Thunberg. Hon har som ingen annan lyckats sätta fokus på klimatfrågan. Runt henne har en gräsrotsrörelse organiserats som förhoppningsvis kommer att lyckas få världens ledare att agera för klimatet. Greta Thunberg har med sin skolstrejk och sitt enkla krav ”lyssna på forskarna” tydliggjort att det är här och nu som gäller.

Den andra kvinnan vi vill hylla särskilt skulle idag ha fyllt 200 år och en månad. Hennes namn var Eunice Foote (född den 17 juli 1819) och hon var den första som upptäckte koldioxidens värmande förmåga. Hon utförde en serie experiment som ledde fram till grunden för vad vi idag kallar växthuseffekten. Resultaten av hennes forskning presenterades av en man år 1856, eftersom kvinnor på den tiden inte fick lägga fram vetenskapliga arbeten.

I debatten förs ofta fram att bästa sättet att stoppa klimatstörningarna är att minska jordens befolkning. Det kan verka ligga något i det. Många människor tär förstås mer på jordens resurser. Det är samtidigt stor skillnad på hur vi lever i olika länder. Den västerländska livsstilen tär mångdubbelt mer på jorden än hur människor lever i utvecklingsländerna. När det talas om att minska barnafödandet är det alltså utifrån tanken att alla ska leva som vi gör i väst – vilket redan nu visat sig omöjligt. Vi måste minska vår resursanvändning alldeles oavsett hur många barn som föds. WWF har skrivit ett läsvärt inlägg om detta med hur många människor jorden tål. De påminner om att vi alla fortfarande skulle få plats på en yta stor som Gotland!

Vill vi ändå minska antalet människor som föds och öka nyfödda barns hälsa är den bästa vägen att stärka kvinnors rättigheter och se till att de får utbildning och möjligheter att välja hur de vill leva sina liv. Det visar sig återkommande att när jämlikheten ökar, ökar välståndet och antalet barn som föds minskar. Jämställdhet bygger också hållbara samhällen enligt FN.

TIPS! Det finns många organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter i världen. Unicef som är länkade under bästa vägen ovan är en. Action Aid är en annan organisation, som väljer att stötta flickor och kvinnor att bli självständiga aktörer i samhället för en hållbar utveckling. De är kontrollerade och har 90-konto.