12. Dra maten

En ny vana som faktiskt hållit i sig mot alla odds är att handla med hjälp av en dramaten-kärra och åka buss eller promenera. Mot alla odds för att det är lite slitigt (tungt att lyfta på och av bussen) och att mamman känner sig 30 år äldre när hon använder kärran… En får inte vara fåfäng när en vill rädda världen!

Dramaten väntar på bussen tillsammans med shoppingkassen som alltid är med i mammans väska.

Dramaten-kärran var arvegods från mormor, som inte längre hade användning för den. Mamman har använt den ganska ofta till veckohandlingen, i synnerhet under sommarledigheten. Under hösten har mamman ibland passat på att storhandla efter jobbet de dagar hon har kört bil. Att planera på det viset är tips 205 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. Anledningen är att det är de korta bilresorna som släpper ut mest koldioxid.

Den här nya vanan riktar också in sig mest på Bilen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska de korta bilresorna som egentligen är helt onödiga många gånger!

11. Åk mer kommunalt

Det vi föräldrar kanske har lyckats allra bäst med under året är att ställa om våra vardagsresor. Numera åker både mamman och pappan buss till jobbet de allra flesta dagarna. Vi kör fortfarande bil en del i privata sammanhang – på semestern, för att hjälpa äldre släktingar och för att frakta större saker. Mamman försöker planera så att flera ärenden kan utföras samtidigt när vi tar bilen.

Att åka kommunalt kräver lite mer koll på morgonen så att bussen inte åker ifrån oss och lite mer planering för att pussla ihop resan. Vi bor så att det nästan alltid krävs mer än ett färdmedel för att komma fram. Pappan åker två olika bussar till jobbet, mamman kan ha upp till tre byten. En buss rymmer nära 100 passagerare, vilket kortar bilköerna kraftigt. I synnerhet som det motsvarar nära ett hundra bilar! Att åka kommunalt är tips 211 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Jämfört med samma period år 2018 har mammans bil rullat 2/3 (64%) av milen i år och minskat koldioxidutsläppen med över 600 kg! Båda föräldrarna har försökt tänka på att köra miljövänligt när vi har kört bil och vi försöker använda motorvärmaren vi installerade i vintras. Mammans bil har en mätare som visar hur mycket bensin varje resa dragit i snitt, samt hur mycket bilen drar i snitt. Den hjälper oss att köra mjukare eftersom det faktiskt ger utslag på mätaren. Det syns även på den när det är kallare ute, då bilen drar mer bensin.

Ecodriving är tips 218 i årsboken och går ut på att köra långsammare, följa trafikrytmen och hålla jämn hastighet samt att undvika plötsliga inbromsningar eller omkörningar som innebär att du behöver gasa på. ”Om alla trafikanter håller laglig hastighet minskar utsläppen med 700 000 ton per år”, skriver Trafikverket i en intressant folder på temat hastighet och miljö.

Vägtrafiken står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. För att minska påfrestningarna på klimatet behöver vi minska våra resor generellt och i synnerhet dem som drivs av fossila bränslen. Den här nya vanan som vi lyckats med riktar sig främst mot området Bilen i Världnaturfondens kategorisering.

10. Var vän med grannarna

Det är nog inget vi kan säga är en ny vana för någon i familjen att vara vänskaplig mot grannarna. Däremot har vi nog utvecklat utbytet mellan oss och grannarna lite mer i år. Mamman skapade ju en grupp på Facebook för att samla miljövänner i området som resulterade i ett möte för att rädda bin. Mamman har också gjort fynd via områdets köp- och säljgrupp. Dessutom har vi fått och lånat saker av goda grannar, bland annat en hel hink med vindruvor!

Att bli vän med grannarna är tips 70 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. De skriver att det både är lättare att söka hjälp om något händer och att låna eller dela saker med varandra när vi känner våra grannar.

Den här vanan handlar om flera områden, då nätverk människor emellan både innebär att vi påverkar varandras åsikter, kan minska behovet av butiken då vi lånar och byter med varandra, påverkar oss i valen gällande investeringar i bostaden (vi och närmsta grannen har t.ex. solceller på taket) och även kan göra oss mindre beroende av bilen, då vi kan ordna samåkning, bildelande och liknande. Läs mer om vad du kan göra för klimatet i Världsnaturfondens artikel.

9. Brygg drycken själv

”Anna med kanna” är en minnesregel från förr för att det är dags att se över julölen. Antingen smaka av den eller sätta igång brygden skulle göras på Anna-dagen. För familjens del innehåller dock kannan läsk och te oftare än öl.

Vi har läsk i kanna, eftersom vi för många år sedan köpte en Sodastreamer. Under året har vi bestämt oss för att börja använda den igen, så nu bär vi inte hem lika mycket vatten från affären utan vi blandar vår läsk hemma. Att dricka läsk är förstås en onödig vana över huvud taget, men det är en bit kvar innan familjen kommer så långt att vi slutar med det.

Klimatpåverkan och miljöförstöring hänger ofta ihop. Vi har under vår resa försökt hitta sätt att spara på jordens resurser både för klimatets och miljöns skull. Det har gjort att mamman till exempel funderade på teet hon dricker mycket av – från påse till odling. Det gick fort när tankarna grott färdigt att skaffa den nya vanan att brygga ekologiskt te i lösvikt! Vi har fortfarande några ekologiska tepåsar för ”nödfall” men mamman dricker mest te i lösvikt hemma.

Mamman har dessutom utvecklat vanan att brygga teer och saft av det som växer i trädgården och i närområdet. I våras gjorde mamman hostmedicin av trädgårdens kryddväxter, i somras flädersaft av blommor från områdets fläderbuskar och på sensommaren pepparmynta-te. Tyvärr finns inget av det kvar nu i december…

Att välja ekologiskt är tips 113 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv, då det värnar både producent och konsument. Tips 118 är att investera i en kolsyremaskin om en gillar bubbelvatten, då det just är onödigt att bära hem vatten från affären. Att brygga eget örtte av växter från trädgården är tips 157 och att ta vara på naturens skafferi (som flädern) är tips 149.

Den här nygamla vanan riktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och ta vara på naturresurserna bättre.

8. Investera el-smart

Nu är det andra advent. Advent betyder ankomst. Det är förstås Jesus-barnets ankomst som avses. Under andra advent handlar kyrkans texter om Guds rike, som är kärlek. Det känner inga landsgränser eller stridigheter mellan olika åsikter – precis som klimatet inte känner några gränser eller påverkas av våra åsikter… Mamman tänker att Guds rike kan ses som en metafor för den förunderliga värld vi har runt om kring oss, naturen och den balans som klimatförändringarna rubbat. Låt oss förenas i kärlek och kamp för att rädda vår enda jord!

Under den mörka och kalla delen av året är elektriciteten särskilt värdefull för oss i Sverige. Förr i världen hade människor bara elden som värme och ljus – det är idag svårt att föreställa sig vilken skillnad elektricitet faktiskt innebär! Det är därför viktigt att vara rädd om tillgången på el.

Två smarta investeringar gällande elektricitet har familjen gjort under året, dels solcellerna och dels motorvärmaren till bilen. Solcellerna sitter på taket och jobbar på utan att vi behöver göra mer. Enda gången de inte fungerar är när det är snö på dem. De ger inte så mycket elektricitet på vintern, men lite producerar de även då. Solceller är tips 49 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Motorvärmaren är däremot viktigast på vintern då den värmer upp motorn så att den drar betydligt mindre bensin än vid kallstart. En bonus är kupévärmaren som gör att det är varmt i bilen och föraren inte behöver dra på full fläkt för att få imfria rutor. Det gör bilresan säkrare. Motorvärmare kalla dagar är tips 219 i årsboken. En annan ny vana som mamman lagt sig till med är tips 223: att inte använda bilens usb-urtag för att ladda mobilen, eftersom det drivs av bensin. Mamman har istället en powerbank laddad med Bra miljöval-el som hon använder även i bilen.

Mamman har dessutom investerat i ett par projekt i Trine, som ger solel till människor i länder i Afrika och Sydostasien. Det innebär att de antingen får tillgång till el för första gången eller att de kan gå ifrån smutsiga källor till el, vilket minskar utsläppen av farliga ämnen. Mikrofinansiering är tips 111 i årsboken.

De här nya vanorna som handlar om smart användning av energi inriktar sig både på bostaden, börsen och bilen. Solenergin finns det mycket mer av än vi utnyttjar i världen. På två timmar ger solen den energi vi använder i hela världen under ett helt år, enligt årsboken! Vi kommer sannolikt inte kunna upprätthålla vårt nuvarande sätt att leva även om vi lyckas utvinna mer solenergi, då det mesta även kräver andra resurser och solen inte ger så mycket el på vintern. Solenergin är dock en stor källa till framtidshopp då den kan öka livskvaliteten för många människor!

7. Handla i andra hand

En ny vana som tagit lite tid för mamman att komma in i är att tänka på att handla i andra hand. Det betyder både att i första hand låta bli att handla alls och att handla second hand i butiker, på loppis eller på nätet. Mamman beskriver början av sin resa och motståndet i inlägget Konsumera mera!? För pappan är det däremot inte alls någon ny vana, han har länge gillat att fynda i second hand butiker 🙂

Framåt sommaren började mamman ändå komma in i tänket. Efter semestern köpte vi en fin kanin i andra hand på Blocket. Han är förstås ändå en förstklassig kanin!

I augusti var vi på vår lokala loppis och hittade många fina saker vi haft stor användning för. I oktober besökte mamman och lillebror vår fina lokala second hand affär och fyndade. Så nu måste det ju räknas som en av våra nya vanor! Att handla i andra hand i första hand är tips 186 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. De lyfter framför allt fram just kläder och inredning som bra varor att handla second hand.

Vi har också börjat leta aktivt efter lokala företag att handla av, som de biodlare som vi nämner i inlägget Bi-produkter. Det är tips 106 i årsboken att stötta lokala producenter, av till exempel honung. Att handla hög kvalitet är också ett sätt att handla hållbart. Mamman har beställt ett par fantastiska vantar som är något i särklass, av en mästerstickande väninna. Garnet är gjort bland annat av nässelfibrer och glänser! Tips 188 i årsboken är att köpa utvald kvalitet, vilket vantarna verkligen är. Mamman räknar med att ha dem läääänge.

Den här nya vanan inriktar sig främst mot området Butiken i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver handla mindre och samtidigt mer medvetet.

6. Påverka och visa vägen

Idag är det St. Nikolaus dag. Han var ett helgon som sågs som skolbarnens beskyddare och delade ut gåvor till barnen. Många säger att han är jultomtens upphovsman, men då åtföljd av julbocken som risade de stygga barnen. Hur det än är med det passar det bra att Fridays For Future valt dagen idag för stor strejk / skolstrejk för klimatet! Det är ju barnens framtid vi vill skydda.

Lillebror har gjort som sin vana under året att prata med sina vänner om klimatet. En av kamraterna har valt att bli vegetarian efter lillebrors tips. Mamman har märkt att hon också har påverkat sina kamrater, genom bloggen och inlägg på Facebook bland annat. Mammans bekanta har nämligen hört av sig i olika sammanhang och bett om tips och idéer eller velat diskutera olika vanor, vilket mamman tycker är väldigt roligt! Tips 102 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv är att peppa och utmana varandra, bland annat genom att skriva på sociala media om vår resa.

Mamman har under året skrivit motioner, medborgarförslag till kommunen och mail till politiker och företag. Det finns mycket att göra för att försöka påverka. Det är också årsbokens tips 87 att kontakta en politiker.

Här finns berättelserna om hur vi försökt att påverka andra för klimatet. Den här nya vanan handlar också främst om området Budbäraren som inte finns med i WWF:s kategorier. Vi behöver hjälpas åt att påverka samhället i en hållbar riktning.

5. Demonstrera!

En ny vana som familjen fått under det här året är att demonstrera och manifestera. Mamman har deltagit i tre större demonstrationer, pappan i två och småbröderna i en. Att demonstrera är tips 95 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv. De lyfter fram kraften att vara många som tillsammans visar sina åsikter.

Demonstrerande människor — Människor i Kungsträdgården demonstrerar för klimatet

Vi har berättat om demonstrationerna i våra inlägg här på bloggen. Första stora klimatdemonstrationen mamman deltog i var den 15 mars, Global Strike for Future. Familjen demonstrerade mot bränderna i Amazonas den 7 september och pappan och mamman deltog i den stora klimatdemonstrationen den 29 september. Mer och mer har vi börjat inse att det inte räcker med våra egna förändringar – det krävs att politikerna världen över gör krafttag. Därför är vi glada att Europaparlamentet utlyste klimatnödläge den 28 november i år. Äntligen!

Den här nya vanan handlar främst om området Budbäraren som inte finns med i WWF:s kategorier. Vi behöver hjälpas åt att påverka samhället i en hållbar riktning.

4. Ät mer vegansk mat

Enligt boken God Jul- från midvinterblot till Kalle Anka av Lena Kättström Höök skulle julgrisen slaktas vid sista nymånen innan jul. Det är med andra ord hög tid nu – eller så låter vi bli julskinkan även i år! Det är ju mer klimatsmart att inte äta kött eller mejeriprodukter och det är även tips 129 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv att ha mer vego på tallriken. De lyfter fram den stora klimatpåverkan som köttet innebär och vikten av att minska eller sluta äta det. De tipsar också om att välja naturbeteskött om kött ska ätas.

Mamman har varit vegetarian i många år, pappan har börjat äta mer vegetariskt i och med familjens klimatresa. Vi har skrivit om vår resa mot mer hållbar mat i flera inlägg, kanske framför allt de månadsvisa. Ett i somras handlade om snabbmaten och klimatet, och i vintras skrev vi om klimatsmart mat och att det kanske inte alltid är lätt att göra mat-rätt. Vi har förändrat både i stort och smått.

Vi försöker generellt minska på mjölkprodukterna hemma (eftersom de hänger ihop med djurhållningen) och har därför börjat köpa mjölkfritt smörgåsmargarin och blanda nyponsoppa till frukost. Lillebror dricker endast havremjölk sen tidigare. Hur gott havremjölk är i kaffe och te har pappan och storebror upptäckt under året! Mamman har övergått från favoriten hushållsost till ekologisk prästost när hon äter ost. Dessutom river vi ostkanterna när osten är ”slut” och fryser in, så vi har riven ost färdigt vid behov! Det har blivit många deciliter som tidigare gick direkt i komposten.

Den här vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och minska mängden matsvinn. Vi slänger alldeles för mycket mat i onödan.

3. Odla egen mat

Mamman har en bok som heter God Jul!- från midvinterblot till Kalle Anka skriven av Lena Kättström Höök. Den beskriver svenska jultraditioner från förr. Där framgår att planeringen inför jul började redan på sommaren, när skörden togs till vara och grisen göddes. Hasselnötter var en sådan sak som plockades med tanke på julen. Nötter, äpplen och marsipan ingick på julgottebordet.

Att odla eget mat i trädgården är tips 304 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv och att skapa mer odlingsyta är tips 308. Generellt har mamman med hjälp av familjen i år varit noggrann med att tillvarata allt ätbart som växer i trädgården. Att odla det familjen äter och att samplantera är tips 309-310 i årsboken. Vi har skrivit om odlingarna i flera inlägg tidigare, bland andra Odla eget på liten yta, Ta tillvara skörden och Ringblommor – trädgårdens guld.

Familjen har en liten hassel i ett hörn av trädgården och i år har den givit några nötter som mamman samlat ihop och sparat – kanske blir det en liten julspecial? Det är tips 305 i årsboken att satsa på perenna ätbara växter/grönsaker.

Mamman har en småkakefavorit med hasselnötter och russin som passar till jul.

Den här nya vanan riktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi behöver minska mängden animaliebaserad mat i vår kost och många av oss behöver även äta mindre mängder mat.