Ta tillvara skörden

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Det vore ett förfärligt resursslöseri om vi odlade en massa saker i trädgården och sedan inte tog tillvara på dem! Från juni till september har familjen kunnat hämta en hel del av maten i trädgården, vilket vi bland annat nämnt i våra månadsvisa rapporter. Vad har vi då gjort med allt som växer?

Squash, chili, soppa och bröd
Squashen mognar tidigt och ger riklig skörd.

Squash är en fantastiskt rikgivande växt om den får tillräckligt med näring. Det är inte alltid lätt att komma på vad en ska göra med all squash, men mamman hittade i sommar tre recept – där även den starka chilin vi odlat hade en plats! Enklast är att skära upp gul lök, tärna squash, skära upp en liten chili och fräsa tillsammans i stekpannan. Häll på 2 dl matgrädde eller motsvarande och en msk buljongpulver. Salta efter smak och servera till valfri mat! Mamman provade också att göra grönsakssoppa med squash och chili i samt att baka Sara Bäckmos supergoda squashbröd. Rekommenderas!

Mat från juni till september.
Barnhand med blåbärsfläckar

Till midsommar kunde vi äta vår egen potatis med dill och gräslök. Vi hade också egen sallad och strax efter mognade de första bondbönorna. De var jättegoda snabbförvällda i hett vatten i två minuter och sen saltade! I slutet av juli hittade vi både de första kantarellerna och blåbär och lingon i skogen. Mellanbror är en fantastisk bärplockare – handen blir alldeles blå!

I början av september gick mamman på måfå ut i trädgården och samlade grönsaker: en morot, en liten rödbeta med blast, sockerärter, en chilifrukt och persilja. Dessutom slank ett par pumpa-blommor och några ringblommor med. Mamman wokade alltihop snabbt tillsammans med en charlottenlök och rapsolja – supersmarrigt tyckte föräldrarna! Särskilt wokad persilja var en succé.

I mitten av september var det dags att få in det mesta från trädgården, eftersom nätterna blivit kyliga.

Familjens trädgård har i år givit 1/2 dl sojabönor respektive svarta bönor, massor med chili, tomater (fler mognar i fönstret), morötter, sockerärter, en liter björnbär och minst en halvliter blåbär (vi har en blåbärsbuske av sorten Emil som ger gott om bär).

Bokomslag Det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman

Mamman torkar chili och ringblommor medan bär och ärtor hamnar i frysen. Vissa kryddor hamnar i frysen som dill och persilja, medan andra torkas, som citronmeliss och timjan. Bönorna är torrvaror, som måste blötläggas innan användning – om de inte blir nästa års utsäde! I boken Det nordiska skafferiet av Johan Björkman har mamman hittat många tips på hur vi kan ta tillvara och använda sånt som växer i Sverige. Boken är helt inriktad på växter och har en avslutande receptdel. Här används inte frysen, utan vi lär oss om gamla metoder som inläggning, konservering och torkning bland annat – bra metoder för att hushålla med resurserna!

OBS! Mellanbror säger att vi lyckas få maten att se riktigt god ut på bloggen: ”kanske godare än den faktiskt var… fast allt utom svamparna är i alla fall ätbart.” Så vet ni!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Ringblommor – trädgårdens guld

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Ända sedan familjen bodde i lägenhet har mamman odlat ringblommor och tagit frö. Det var ett sätt att föra med något som småbröderna tyckte om ifrån den gamla bostaden till huset – en brygga för trygghet.

Ringblomsbädd i odlingslåda.
Dessa ringblommor fick växa ihop med ärter och bönor i lådan och kvävde alldeles den mangold mamman också försökte odla där.

Ringblomman, Calendula officinalis, är en lättodlad medicinalväxt som vuxit i Sverige sedan medeltiden berättar Hella Nathorst-Böös i boken Häxans trädgård-läkeväxter förr och nu. Ordet officinalis i det latinska namnet är en indikation på att det är en växt med läkande egenskaper. Studier har visat att den kan läka sår och har effekt mot virus och bakterier på huden. Att skaffa sig kunskaper om läkeväxter och hur dessa bäst bereds är också ett sätt att preppa och förbereda sig inför framtiden.

Färska, torkade och inlagda ringblommor
Ringblommor förbereds för olika användningsområden, som torkade och i ringblomsolja.

I sommar har mamman bakat goda småkakor med ringblomma och citronmeliss, Melissa officinalis – en annan växt med medicinska egenskaper. Även citronmelissen är antibakteriell enligt Häxans trädgård och dessutom humörhöjande, avstressande och inlärningsbefrämjande. Kakorna måste ju alltså vara rena hälsokuren! Ringblommans kronblad smakar lite citrus, liksom citronmelissen.

Ringblommor och citronmeliss
Kakväxter.

Våra ringblommor har självsått sig år efter år – och mamman har samlat frön dessutom! Även citronmeliss är en lättodlad växt som sprider sig i trädgården.


Ringblommor är goda i maten och i sallader också med sin lilla citrussmak. Ringblommorna förtjänar alltså namnet trädgårdens guld för sina nyttiga egenskaper och den intensiva guldorangea färgen!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Varför händer inte mer fortare?

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Mamman läste i somras boken What we think about when we try not to think about Global Warming av Per Espen Stoknes. Den är klart läsvärd och stimulerar till tankar, även om den var lite tuff att ta sig igenom för mamman som sällan läser på engelska.

Bokomslag Per Espen Stoknes What we think about...

Stoknes börjar med att beskriva varför människor inte tar till sig informationen om klimatförändringarna, trots alla larmrapporter. Vi hamnar i förnekelse, som ju är ett känt begrepp inom psykologin. Förnekelse syftar till att upprätthålla vår självbild och skydda oss mot sådant som hotar. Det beror förenklat på fem saker:

  • Distans – de flesta av oss befinner oss fortfarande på avstånd från de stora förändringarna. Det är inget vi ser dagligdags, även om vi blir oroligare när sommaren är ovanligt varm, eller vi drabbas av hårda stormar.
  • Domedag – diskussionen om klimatförändringarna handlar mycket om vad vi kommer att förlora, uppoffringar som måste göras och höga kostnader. När budskapet dessutom saknar praktiska lösningar, känner vi oss hjälplösa och slutar lyssna. Ni känner till sagan om pojken och vargen…
  • Dissonans – när det jag gör inte stämmer överens med hur jag tänker om saker uppstår dissonans. Jag kan exempelvis tycka att det är viktigt att vara miljövän och bekvämt att åka bil, men till slut blir det uppenbart att dessa två inte går ihop. Det skaver och uppstår dissonans inom oss. Tvärt emot hur vi tror, så är det då mina principer som får ge sig och jag väljer att omförhandla hur jag ser på saker samtidigt som jag fortsätter köra bil… Här i bloggen går det att se hur mamman försöker göra detta när det gäller bland annat bilkörning och shopping…
  • Förnekelse – när vi förhandlar, undviker eller ignorerar fakta om klimatförändringarna slipper vi rädsla och skuld. Genom att driva med dem som larmar återupprättar vi oss själva. Förnekelse är självförsvar, inte brist på information eller dumhet.
  • Identitet – vi söker efter sådant som bekräftar vilka vi är. Vi tar lättare till oss fakta från människor vi kan relatera till och skjuter ifrån oss den om budbäraren står långt ifrån oss själva. Om ny information förutsätter att vi ändrar vår livsåskådning är det mer troligt att vi inte tar den till oss. Den blir för annorlunda.

TIPS! Lyssna vidare på Per Espen Stoknes själv. Här är en länk till Vetenskapsradions program Klotet, där Stoknes på ett lättbegripligt sätt sammanfattar bokens huvudbudskap, i synnerhet problemdelen – varför folk inte lyssnar!

Stoknes beskriver tack och lov också olika sätt att ta oss förbi dessa hinder och nå fram med informationen, utifrån ovanstående.

  • Gör klimatfrågan nära, aktuell och personlig. Använd gärna dig själv som positivt exempel, berätta om saker du har upplevt och hur du påverkats. Du kan lättast påverka i ditt eget sociala sammanhang – till exempel genom en blogg om din familjs klimatresa 😉
  • Skapa stöttande ramar runt beskrivningarna. Försök beskriva vad vi vinner på att ställa om, omformulera kostnader som försäkringar inför framtiden och fokusera på goda berättelser med möjliga lösningar. Måla upp bilder som skapar positiva känslor.
  • Gör det lätt att göra rätt. Det finns en hel vetenskap kring begreppet nudging numera, som går ut på att göra positiva val enklast för oss. Det kan handla om så enkla saker som att e-faktura är förval och du får anstränga dig för att få den på papper.
  • Undvik att trigga skuld och rädsla. Den här är svår, för media älskar ju att koppla ordet ”skam” till allting. Det ska vara flygskam och bondeskam och allt möjligt dumt. Dessutom lever ju massmedia på larmrapporter av olika slag. Det är svårt att nå ut med andra, mer sansade eller positiva budskap. Larmen behövs dessutom samtidigt, för att vi ska se allvaret…
  • Minska polariseringen i frågan. Tyvärr har klimatfrågan blivit en vänsterfråga för många. Det gör att högerorienterade automatiskt blir skeptiska, vilket gör att vi förlorar viktiga supporters för mänskligheten! Polariseringen sker dessutom i mindre frågor inom rörelsen, i stället för att vi säger ”samtidigt som” och ”tillsammans med”. Det är ju så enkelt och samtidigt så svårt att vi kommer att behöva en mångfald av olika lösningar, det finns inte ett svar eller ett rätt val.

I sista delen av boken lyfter Stoknes fram behovet av känslomässig anknytning till klimatfrågan. Han framhåller att vi måste tillåta oss att sörja och att återknyta till naturen. Stoknes påtalar risken med den kristna inställningen att människan är skapelsens herrar. Han tecknar fram en ny form av andlighet, i anknytning till urbefolkningars uråldriga tro på en besjälad natur. Han föreslår att vi föreställer oss luften som ett väsen och funderar kring hur vi skulle förhålla oss om vi valde att se atmosfären på det sättet. Det är spännande och både bildlikt och bokstavligen högtflygande tankar. Mamman blev varse deras kraft i en diskussion på Fridays For Future med en kvinna uppvuxen i religiösa sammanhang, som påtalade att många troende människor tenderar att ge upp inför klimatkatastrofer. Hon sökte ett nytt sätt att knyta an.

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Aldrig mera tråkigt…

Inlägget innehåller reklam i form av annonsläkar till Bokus.

I uppdragslådan låg Aldrig mer tråkigt-boken. Mamman har påmint mellanbror och lillebror om att titta i den när de haft tråkigt och inte kommit på vad de kan göra utan skärm. Lillebror hittade tips om att göra pappersflygplan som han testade på lovet.

Mellanbror utforskar boken.

Mellanbror fick som forskningsledare i uppdrag att läsa boken och se om han kunde hitta fler idéer som de kunde använda och ha roligt med. Han läste och antecknade bra sidor på ett papper bredvid, som en riktig forskare.

Lillebror tycker mycket om att rita och allra helst att rita av. Det är något han gärna gör både ensam och tillsammans med andra. Bäst tycker han om att rita olika djur.

Lillebror tecknar en tiger. En surfplatta dubblar avstängd som bildstöd under tiden.

Det visade sig finnas flera saker som gick att göra i stället för att hålla på med skärm. Småbröderna har bland annat provat skuggteater med händerna, jonglering, molnskådning och att göra konst av stenar.

Klapperstenar travas på varandra
Lillebror bygger ett stentorn

Mamman tänker att vi moderna människor har förlorat förmågan att ha lite tråkigt, att ”bara vara” och att vänta på saker. Numera finns nästan allt inom räckhåll så fort vi önskar, en knapptryckning på en skärm bort. Det gör oss samtidigt mer stressade, för det skapas ju inga luckor i tillvaron när vi får gå omkring och vänta. Det sägs att väntandet inför något ofta är mer lyckoframkallande än själva resultatet. Kanske är det därför lyckomätningar inte visar att vi är lyckligare trots att vi har mer nu än någonsin förr?

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Träd är klimatsmarta

… och underbara levande varelser! De ger oss skydd, mat, bränsle, skugga och goda jordar. Träden är värda vår vördnad och respekt.

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Rönnsumak

Avskogningen är tyvärr en faktor som driver på klimatförändringarna. På en del platser avverkas mer skog än den som återplanteras. Organisationen Global Forest Watch förser oss med data kring avverkningarna på olika håll i världen. De skriver att skogar kan bidra med 30% av lösningen på världens klimatkris. Regnskogen i brasilianska Amazonas är ett sorgligt och skrämmande exempel just nu. I en intressant artikel från The Guardian beskrivs president Bolsonaros syn på Amazonas som Brasiliens egendom att exploatera, men också hans perspektiv att även ursprungsfolken i regnskogen har rätt till utveckling. Det synliggör konflikten mellan vår livsstil och rätten för andra människor världen över att också ta del av en förbättrad standard. Det är pengarna som styr.

Att vi behöver värna om träden blir ännu tydligare efter att ha läst Peter Wohllebens (2015) bok Trädens hemliga liv som verkligen fördjupar synen på dessa varelser. Författaren är en tysk skogvaktare med lång erfarenhet och många egna exempel på det han beskriver. Peter Wohlleben berättar att träden samarbetar med varandra. Många av dem lever i familjer och hjälper varandra via rötterna. En trädindivid kan exempelvis få extra näring överförd från de omgivande träden av samma sort om den angrips av skadedjur. Forskare har också noterat någon sorts knackningar i trädrötter, som kan vara en form av kommunikation träden emellan. De varnar varandra för faror genom att ”skrika” och sända ut doftsignaler vilket får de andra träden att aktivera sitt försvar mot angripare.

Trolleken i Trollskogen på Norra Öland.

Trädens livscykel är långsam. Ett bokträd lever i cirka 500 år och vinner på att växa upp långsamt. Det är gynnsamt för bokar att ha större träd nära, som hämmar deras tillväxt genom att begränsa ljusflödet. Veden håller bättre om den inte växt för snabbt. En ek kan leva i 900 år. Mamman och pappan gifte sig under en gammal ek, så just ekar hälsar vi gärna på. När familjen var på Öland besökte vi Trolleken, som sägs vara runt 900 år gammal. Där står att läsa på en skylt att en ek växer i 300 år, lever gott i 300 år till och sedan sakta dör under minst lika lång tid… Det är något speciellt att träffa så gamla individer!

En helt gratis och ganska mysig sysselsättning som familjen ägnar sig åt ibland är att gå ut i skogen och krama träd. Det är lugnande och en tydlig motvikt mot dagens ganska hetsiga samhälle.

TIPS 1! Hjälp till att bevara gamla träd och att återbeskoga Afrika! Klicka på ikonen ”Bevara gammelskog” och på Naturarvets räkneverk, så bidrar du helt gratis till deras arbete med att skydda skog i Sverige. Klicka på ikonen ”Vi-skogen” som leder till deras hemsida, där du kan välja att bidra genom en engångsgåva eller som månadsgivare till deras fantastiska arbete. Mamman har valt att bli månadsgivare hos Vi-skogen som ett ytterligare sätt att ”klimatkompensera” för vår livsstil.

TIPS 2! Installera sökmotorn Ecosia på din dator, så planterar du träd medan du söker på internet. Smart och enkelt!

Om du klickar på länken i boktiteln kommer du till Bokus och köper du boken där får familjen provision, vilket vi naturligtvis är tacksamma för. Ännu bättre för klimatet är dock att du lånar den på biblioteket!

Följ och gilla oss:

Stjärnklart

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Utifrån mammans intresse för prepper-kulturen, att vara förberedd på någon form av katastrof, hittade mamman boken Stjärnklart av Lars Wilderäng. Den är första delen i en trilogi. Mamman har läst alla tre, men det rekommenderas bara till dem som likt mamman är roade av science fiction och fantasy. Första boken kan dock läsas med viss behållning av alla, tänker mamman. Det är en mycket spännande berättelse om en snabb samhällsomvälvning när allt som drivs av elektricitet slutar att fungera.

Vi följer flera olika personers öde från den första tidens oförståelse inför vad som sker, till fullbordat faktum. Vi möter bland annat en specialtränad grupp militärer, en grupp poliser, en vanlig familj och några ungdomar. Vi träffar också på en ung prepper-kille som förberett sig för alla eventualiteter, nästan. Alla av dem överlever inte den första krisen. De som överlever måste förhålla sig till ett helt nytt samhälle.

Boken beskriver människors sökande efter först information och senare mat och vatten och visar hur olika människor kan tänkas reagera på krissituationers utmaningar och möjligheter. Den är fascinerande på flera nivåer, både politiskt, psykologiskt och praktiskt, samtidigt som den är spännande nästan oavbrutet. Mamman fick nya synvinklar på tillvaron genom läsningen, vilket väl kännetecknar en bra bok!

Titeln lyfter något som även David Jonstad nämner i sin bok Jordad – enklare liv i kollapsens skugga, nämligen att stjärnorna syns så mycket bättre när elljuset inte skymmer dem. Den handlar också på många sätt om samhället efter kollapsen, som David Jonstad också skriver om. Läs mer om hans mer faktabetonade böcker i inlägget Enklare liv.

Länkarna leder till Bokus och om du köper böcker via mammans länkar får familjen en viss provision, vilket vi förstås tackar för. Själv lånade mamman böckerna på biblioteket, så det tipsar vi om i första hand!

Följ och gilla oss:

Ett enklare liv

Inlägget innehåller annonser i form av reklamlänkar till Bokus.

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

På tal om ovanstående vill mamman åter påminna om att hon får en viss provision om du köper böckerna via länkarna i texten – och andra böcker via annonsen för Bokus – vilket hon i så fall är tacksam för. Böckerna finns dock att låna på de flesta bibliotek, vilket är mycket mer resurssnålt!

Följ och gilla oss:

Wabi Sabi – stilla skönhet

Vi matas med idéer om att det är bra att förnya oss, köpa nytt, rensa ut gammalt och nött, leva minimalistiskt och så vidare och så vidare. Det blir en stressande ström av krav på det perfekta i livet. Som motpol till detta vill mamman lyfta fram den japanska och zenbuddhistiska filosofin wabi sabi. Mamman har en bok av Agneta Nyholm Winqvist (2011) som handlar om wabi sabi. Hon beskriver wabi sabi som ett sätt att se skönheten i det ofullkomliga och en väg mot ett anspråkslöst och ödmjukt liv.


När mamman nyligen läste om boken insåg hon att wabi sabi handlar om att leva hållbart. Filosofin handlar både om att vara medvetet närvarande i det du håller på med, att leva i samklang med naturen och att följa livets flöde i både med- och motgångar. Det sista handlar om att välja kärleken framför allt, även om det ibland drabbar vårt ego, och att stå ut i känslan även om den övermannar oss i stunden. Wabi sabi kan vara ett ramverk för att hjälpa oss att göra nya val i tillvaron.

Agneta Nyholm Winqvist beskriver wabi sabi som den kvinnliga kraften, lik moder jord. Hon påtalar att vi alla, män och kvinnor, har den kvinnliga kraften i oss. I österländsk filosofi är den kvinnliga kraften yin förknippad med lugn, mörker, väntan och växande, medan den manliga kraften yang förknippas med driv, ljus, utveckling och framåtanda. Wabi sabi är ödmjukt varande i stället för målmedveten prestation. Många kämpar så mycket idag och mamman tilltalas av tanken på en större närvaro och förtröstan i stället för ständig kamp och strävan efter mer.

Wabi sabi handlar också om tingen. Filosofin hyllar de enkla tingen, de nötta vardagsföremålen och de saker vi verkligen älskar. Hur många av de saker du har i ditt hem älskar du på riktigt?

Strikt enligt zenbuddismen gäller att släppa taget om föremålen och att skala bort allt överflöd. Tankarna kan föras över till ett förhållningssätt som hyllar enkelheten och de lite kantstötta bruksföremålen framför de stylade, nyköpta saker vi tror att vi inte kan leva utan. Vi lockas ju att handla genom att vi övertygas om att ”jag blir lycklig om jag bara köper en sån där” (valfri sak), i stället för att vi bara köper saker som vi verkligen har behov av. Fråga dig själv nästa gång du vill köpa något ”är detta något jag verkligen behöver, eller är det något jag bara vill ha?”. Mamman försöker själv att lära sig att fundera mer innan hon handlar. Det kräver ett annat sätt att tänka…

Det finns mer att läsa om wabi sabi – och för att vara i samklang med filosofin rekommenderar mamman dig att kolla på ditt bibliotek!

Följ och gilla oss:

Scener ur hjärtat

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Bokus.

Boken Scener ur hjärtat som familjen Ernman Thunberg skrivit om vägen fram till Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet är otroligt naken. Familjen berättar hur deras tillvaro rämnar när först Greta och sedan hennes lillasyster Beata får svårigheter att hantera livet. Båda döttrarna får så småningom diagnoser inom NPF, vilket även deras mamma Malena Ernman får. Samtidigt uppmärksammar Greta Thunberg familjen på klimatkrisen och föräldrarna beslutar sig för att använda sin position som kändisar för att försöka göra skillnad. Föräldrarna noterar också att Greta Thunberg mår bättre när hon engagerar sig konkret för klimatet, samtidigt som de är oroliga för att hon ska fara illa av det.

Mamman beundrar hur utelämnade familjen beskriver sin verklighet, eftersom det känns inpå huden hur otroligt jobbigt det är. Samtidigt är kärlek och medkänsla med sig själva och varandra hela tiden närvarande och det blir därför inte gränslöst. Boken lyfter fram kända fakta om klimatkrisen varvat med väldigt personliga betraktelser över tillvaron som familj med NPF. Mamman känner igen sig i mycket.

Stundtals, i synnerhet mot slutet, skiner familjen Ernman Thunbergs frustration fram över att inget på allvar görs åt klimatkrisen. Vi fortsätter som förut, fast vi närmar oss stupet. Egentligen borde vi sluta släppa ut mer koldioxid över huvud taget. Det är också anledningen att familjen Ernman Thunberg helt slutat att flyga och köpt en elbil. De lyfter fram vikten av att minska konsumtionen över hela linjen och talar om att lösningen på klimatfrågan inte ligger i framtida teknik utan måste komma nu i form av skärpta regler och förändrade beteenden.

Mamman tycker att Greta Thunberg är en av samtidens viktigaste personer eftersom hon faktiskt har lyckats sätta ljuset på klimatfrågan. Att hon har nominerats till Nobels fredspris säger något om den betydelse hennes ställningstagande har.

I en varmare värld kommer konflikterna med största sannolikhet att öka. Anledningen är både att resurserna blir knappare (mat, vatten, drägliga livsmiljöer) och att många av oss blir retligare när det är varmt. Att kämpa för klimatet är därför att kämpa för fred.

Om du köper boken via länken i boktiteln får familjen en viss provision, vilket vi tackar för. Det är en viktig bok att läsa tycker mamman, samtidigt som vi rekommenderar att låna den på biblioteket, då det nog för de flesta inte är en bok att gå tillbaka till utan mer en bok att ha läst. Den har verkligen fått mamman att fundera ännu mer över våra val och koldioxidutsläpp.

Följ och gilla oss:

Jag har inget att göra!

Ett bra sätt att minska klimatpåverkan är ju att spara på el. Men – allt roligt drivs ju med el: PS4, datorn, läsplattan… Dessutom erbjuder skärmarna en vila från social interaktion och krav. Så när vi föräldrar ber barnen att göra något annat blir det ibland svårt. Eftersom lillebror gillar att lösa problem funderade han ut en lista på saker de kan göra när de ska ha skärmfri tid:

  • Spela pingis
  • Bygga lego
  • Rita
  • Rubiks kub
  • Brädspel
  • Kortspel
  • Bollaktivitet
  • Öva jonglering
  • Styrketräna
  • Kurragömma
  • Kull
  • Dansparty
  • Utelek (beroende på årstid) snöbollskrig, pulka, studsmatta, lövhög
  • Hjälpa föräldrarna med något
En mycket kreativ och idérik bok!

Vi föräldrar märker förstås att barnen mår bättre när de gör annat än skärmaktiviteter. De blir gladare och tröttare. Dessutom blir de mer sociala – utifrån sin förmåga förstås!

I uppdragslådan fanns också boken Aldrig mer tråkigt-boken från Tukan förlag med 124 tips på aktiviteter att prova på. Barnen kommer att utvärdera den under uppdragets gång.

Följ och gilla oss: