Kategori: Ett hållbart liv

Ett hållbart liv handlar om framtiden men också om sådant vi redan idag kan göra för att nå dit. Vi behöver ha en vision om vart vi strävar när vi står inför stora utmaningar som klimatstörningarna och orättvisorna i vårt samhälle. Vi behöver också förstå de utmaningar vi kommer att stå inför i framtiden och rusta oss för att möta dem.

Vi behöver bli bättre på att ta tillvara jordens resurser. En resurs är en tillgång av något slag. Det kan vara frisk luft, tid eller liv. Det kan också vara pengar, saker eller material av olika slag. Vi bör aldrig använda mer än vi behöver!

Vi behöver tänka mer på tillvarons kretslopp – för exempelvis mat, prylar och livet själv. Ett kretslopp går runt snarare än från en punkt till en annan. Ingenting försvinner egentligen från jorden, utan det dyker bara upp igen i en annan form.

Bara kallvatten

För snart två veckor sedan gav vår varmvattenberedare från 1973 upp. Den började läcka ut vatten och vi blev tvungna att stänga av den, vilket gjorde att vi inte längre hade tillgång till varmt vatten. Mamman började undersöka marknaden för varmvattenberedare med siktet på energimärkning. Snart stod det klart att det går att få beredaren utbytt snabbt av jourinstallatörer, men att en då får en beredare från Nibe med energimärkning D.

Vi hade konstant en pöl med vatten på golvet under första veckan för golvlutningen visade sig vara åt fel håll… Tack och lov har vi kvar originalplastmattan som skyddar mot vattenskador!

Mamman gjorde research och landade i att beställa en varmvattenvärmepump från Nibe som optimalt installerad har en energimärkning på A+. Den heter Nibe F110. Bäst på marknaden verkar Indol vara, som har en beredare med märkning A++. Problemet med den var att den inte fick plats på den gamla beredarens ställe och installerades via sidan i stället för underifrån. Den nya pumpberedaren kom för en vecka sedan och i morgon kommer VVS-installatörerna och lyckas förhoppningsvis ge oss varmt vatten igen!

Under dessa två veckor med bara kallt vatten har familjen blivit varse några saker. För det första går det mesta riktigt bra att göra med bara kallt vatten i kranen! Det är bara duschandet som blir en utmaning. Föräldrarna och storebror har alla duschat i iskallt vatten. Det innebär att det inte blivit några långa tonårsduschar på två veckor, utan snabbt och effektivt! Pappan har duschat ett par gånger på jobbet och mamman har duschat ett par gånger hos mormor. Småbröderna har duschat ordentligt i skolan efter idrotten. Lillebror tog också ett bad hemma förra helgen med varmvatten kokat i vattenkokaren.

Mamman och storebror är överens om att kallt vatten på kroppen är värre än kallt vatten på knoppen. Mamman tvättar bara sitt hår med bikarbonat löst i vatten (1 msk ren bikarbonat till 1 dl vatten) och passade då på att blanda det med kokat vatten till lagom temperatur. Det gick riktigt bra att blöta med kallvatten, ”schamponera” med ljummet bikarbonatvatten och sen skölja ur med kallvatten. Du kan läsa mer om bikarbonat som hårtvätt i den här artikeln hos Skånska Dagbladet.

Det är en riktig lyx med varmt kranvatten och familjen ser förstås fram emot att få tillbaka denna bekvämlighet. Samtidigt vet vi nu att vi skulle klara oss bra utan, i alla fall så länge det finns kallt vatten i kranen!

Ett enklare liv

Mamman har nyligen läst två böcker av David Jonstad som hon fått nys om via Facebooks Klimatklubben. Den första heter Kollaps – livet vid civilisationens slut (2012) och den andra Jordad – ett enklare liv i kollapsens skugga (2016). Båda är väldigt intressant läsning som ger en historisk tillbakablick på människans utveckling från jägare-samlare till nutid, dels ur perspektivet civilisationers uppgång och fall i Kollaps och dels ur perspektivet jordbrukets utveckling och förändrade förutsättningar i Jordad.

David Jonstad håller för sannolikt att vår nuvarande civilisation håller på att kollapsa, likt Romarriket och Mayakulturen före den. Han visar med stöd av andra forskare att det sker när ett samhälle blivit för komplext. De tre stora områden som belyses är energi, ekologi och ekonomi som samverkar för att skapa och fälla civilisationer. David Jonstad lyfter också fram de myter vårt samhällsbygge vilar på och synar dem. Texten blir naturligtvis i viss mån politisk och en del kan provocera dem som tänker på annat vis. Mamman tycker att båda böckerna är läsvärda och stimulerar till många funderingar.

Energi handlar ytterst om förmågan att utföra arbete, skriver David Jonstad. Förr var det energi i form av muskelkraft som förbrukades, idag är det fossil energi. Den lättillgängliga fossila energin håller på att ta slut, och priserna stiger eftersom efterfrågan på energi är fortsatt hög. Ekologin är som bekant hårt ansat nuförtiden, men även förr påverkades samhället av både klimatet och tillgången på mat – som ytterst alltid är beroende av de ekologiska systemen. Energi och ekologi är på kollisionskurs idag och mångas hopp står till nya tekniska lösningar som ska ge massor av ren energi så vi kan fortsätta som förut. Det kräver dock ytterligare komplexitet och ännu mer resurser – och möjligen är gränsen nådd? Vi behöver börja spara in på energiuttagen och låta ekosystemen återhämta sig.

Ekonomin är ett fenomen som idag rusar som av egen kraft. Vi lever i ett samhälle där de ekonomiska spelreglerna kan tyckas ha eget liv, beroende på de föreställningar vi har om dem. David Jonstad pekar på flera faktorer som tyder på att luften kommer gå ur vårt nuvarande komplexa system. En faktor är låneekonomin. Många människor och länder är hårt skuldsatta idag och ekonomin bygger även den på lån från framtida generationer. Det har redan fått konsekvenser för exempelvis Grekland och Island. Det vi ser är kanske början på kollapsen, menar David Jonstad. Ett sätt att förbereda sig är att betala av bostadslån och försöka minska sina utgifter.

I Jordad skriver David Jonstad om jordbrukssamhället förr och hur utvecklingen gått från bysamhället till dagens storjordbruk, där mycket handlat om att jorden fick ett pris. Det blev intressant ur ekonomiskt hänseende att begränsa människors tillgång på jorden, så småningom framför allt för att få arbetskraft till de framväxande fabrikerna. I dag är många människor helt frikopplade från jorden i sin dagliga tillvaro, samtidigt som all vår mat fortfarande produceras ur jorden på ett eller annat sätt. En annan av faktorerna som David Jonstad menar tyder på kollaps och förändring är att företag och länder börjar köpa jordbruksmark där den finns till salu, ofta i fattiga länder. Han tror att tillgång till jord kommer att bli den nya maktfaktorn framöver.

För mamman var det nytt och intressant att all antropologisk forskning enligt David Jonstad överbevisar idén om byteshandel som det som föregått pengarnas uppkomst. Det visar sig i stället enligt forskningen ha varit gåvor och relationer som stod i fokus för samhällets utbyte förut. Människor som kände och litade på varandra såg också till varandras behov. Den som behövde nya kläder fick det av någon som hade. Den som behövde potatis fick det. De som fick var de som gav i någon annan del av hjulet. Mamman har en väninna som redan för många år sedan lärde henne tanken om det stora utbytet. Väninnan framhöll att det jämnar ut sig i det stora perspektivet, även om vi inte håller räkningen på tjänster och gentjänster, gåvor och gengåvor. Mamman tänker idag något liknande om de saker hon kunnat skänka vidare i området – en annan gång får mamman saker vi behöver! I en klimatförändrad framtid är det inte omöjligt att vissa saker får ett högre värde än de har idag och det kan vara klokt att redan nu preppa med tanke på det.

Ut i skogen

Idag tog föräldrarna med småbröderna ut i skogen. Det är inte ett helt enkelt projekt, för först vägrar den ena och sen vill inte den andra… Storebror vägrar totalt. Till slut hade vi packat ryggsäcken med fika, saft och bullar och peppat barnen med att vi skulle fixa med ett litet olagligt (!) bus i skogen. Att gå ut i skogen är ett bra sätt att spara el, då vi inte spelar PS4 eller dator där 🙂 Det är också tips 359 i Ett hållbart liv att vistas i naturen.

Efter en stund hade båda mellanbror och lillebror tinat upp och sprang glatt uppför bergknallarna. Det finns en skylt längs en stig i vår närskog som upplyser om att det just där varit en havsvik där människor fiskade för 10.000 år sedan. Det är ganska mäktigt tycker vi! Terrängen är kuperad med många mindre berg att bestiga, det som var öar och kobbar i forntiden. På ett av de högsta, där solen sken slog vi oss ner med vår picknick. Och mamman bröt mot lagen…

Mamman klippte med en sekatör av en färsk rönngren (det är förbjudet) och slöjdade två små flöjtar med en täljkniv. Det är något som mammans föräldrar brukade göra när hon var med dem i skogen som barn. Här finns tips på hur det går till. Flöjterna går att spela på, fast ljudet låter mest som svagt fågelpipande. Ett lite trolskt skogsljud som går att ta med sig hem. Vi kallar dem alvflöjter.

Tyvärr fick ena brorsan bråttom hem när fikat var slut, så vi fick skynda oss ut ur skogen. Andra brodern hann dock också med att skapa sig en liten kompis i form av ett kottedjur.

Med hem från skogen hade vi också en annan mindre rolig skörd. Pappan tog det direkt till återvinningen ihop med vårt övriga skräp, när vi kom hem igen. Tänk ändå om alla tog med sig sitt skräp till rätt ställe själva!

Wabi Sabi – stilla skönhet

Vi matas med idéer om att det är bra att förnya oss, köpa nytt, rensa ut gammalt och nött, leva minimalistiskt och så vidare och så vidare. Det blir en stressande ström av krav på det perfekta i livet. Som motpol till detta vill mamman lyfta fram den japanska och zenbuddhistiska filosofin wabi sabi. Mamman har en bok av Agneta Nyholm Winqvist (2011) som handlar om wabi sabi. Hon beskriver wabi sabi som ett sätt att se skönheten i det ofullkomliga och en väg mot ett anspråkslöst och ödmjukt liv.

När mamman nyligen läste om boken insåg hon att wabi sabi handlar om att leva hållbart. Filosofin handlar både om att vara medvetet närvarande i det du håller på med, att leva i samklang med naturen och att följa livets flöde i både med- och motgångar. Det sista handlar om att välja kärleken framför allt, även om det ibland drabbar vårt ego, och att stå ut i känslan även om den övermannar oss i stunden. Wabi sabi kan vara ett ramverk för att hjälpa oss att göra nya val i tillvaron.

Agneta Nyholm Winqvist beskriver wabi sabi som den kvinnliga kraften, lik moder jord. Hon påtalar att vi alla, män och kvinnor, har den kvinnliga kraften i oss. I österländsk filosofi är den kvinnliga kraften yin förknippad med lugn, mörker, väntan och växande, medan den manliga kraften yang förknippas med driv, ljus, utveckling och framåtanda. Wabi sabi är ödmjukt varande i stället för målmedveten prestation. Många kämpar så mycket idag och mamman tilltalas av tanken på en större närvaro och förtröstan i stället för ständig kamp och strävan efter mer.

Wabi sabi handlar också om tingen. Filosofin hyllar de enkla tingen, de nötta vardagsföremålen och de saker vi verkligen älskar. Hur många av de saker du har i ditt hem älskar du på riktigt?

Strikt enligt zenbuddismen gäller att släppa taget om föremålen och att skala bort allt överflöd. Tankarna kan föras över till ett förhållningssätt som hyllar enkelheten och de lite kantstötta bruksföremålen framför de stylade, nyköpta saker vi tror att vi inte kan leva utan. Vi lockas ju att handla genom att vi övertygas om att ”jag blir lycklig om jag bara köper en sån där” (valfri sak), i stället för att vi bara köper saker som vi verkligen har behov av. Fråga dig själv nästa gång du vill köpa något ”är detta något jag verkligen behöver, eller är det något jag bara vill ha?”. Mamman försöker själv att lära sig att fundera mer innan hon handlar. Det kräver ett annat sätt att tänka…

Det finns mer att läsa om wabi sabi – och för att vara i samklang med filosofin rekommenderar mamman dig att kolla på ditt bibliotek!

Tid är pengar…

… sägs det. Mamman grunnar mycket på förhållandet mellan tid och pengar. Det hänger ihop med det engelsmännen kallar work-life balance och vi här benämner livspusslet. Mamman är medveten om att det är medelklasslyx att kunna fundera över detta så som mamman gör. Många har inte valet att jobba mindre för mindre pengar, då vardagen ändå inte går ihop. Det finns också något lätt provocerande i att klimatfrågan reduceras till våra vardagsval och vår hushållsekonomi – det borde ju vara en i högsta grad nationalekonomisk och företagsekonomisk överlevnadsfråga egentligen!

Faktum är ju att de som har mer pengar också ofta driver på klimatförstöringen mer. Ju mer vi konsumerar desto mer växthusgaser släpper vi ut. Därför blir mammans fråga; hur mycket pengar behöver vi som familj och skulle vi kunna göra annat med vår tid än att arbeta? Saker som kanske får oss att må bättre och bli mer lyckliga och harmoniska som personer. Mamman inspireras av berättelsen om Åsa som lämnade ekorrhjulet. Nu är vi inte i närheten av så spendersamma som den familjen var, men tanken är ändå lockande.

Det finns två delar av frågan – hur stor del av våra inkomster går till våra utgifter och hur mycket kan vi minska våra utgifter? Våra utgifter förbrukar i dagsläget 70% av våra inkomster. Det ger ju ett visst utrymme för att gå ner i arbetstid, i synnerhet om vi kan dra ner ytterligare på utgifterna. Vi jobbar ju i uppdraget med att minska förbrukningen av el, köpa smartare mat och att inte handla så mycket alls. Det sparar förhoppningsvis pengar. Den enskilt största posten vi skulle kunna spara på är bilarna – vi borde kunna klara oss med en bil, eller helt utan!

Vi behöver pengar så vi också kan ta hand om vårt hus, så det är också en prioriteringsfråga. Vi funderar över flera investeringar som både kan vara klimatsmarta (solceller, kamin) och resurssmarta på andra sätt (badrummet, för att undvika fuktskador).

Frågan är vad vinsterna skulle vara – hur motiverar vi oss själva att dra ner på utgifterna? Det är ju rätt behagligt att fortsätta som nu, när vi ändå har råd…! Samtidigt har vi ju inte råd ur klimatperspektiv. Sanningen är att mer tid över är en starkt motiverande faktor att dra ner på utgifterna. Ju mindre vi konsumerar, ju mindre inkomster krävs, ju mindre tid måste vi lägga på att tjäna pengar och sim salabim: desto mer tid får vi över till annat!

Förbered dig…

… för det värsta, men hoppas på det bästa. Så kan vi sammanfatta hur många så kallade preppers tänker. En prepper förbereder sig på att klara av olika katastrofscenarier. Pappan har länge varit intresserad av preppers och nu har även mamman blivit nyfiken. Det ligger delvis i linje med engagemanget för ett hållbart samhälle. Vad behöver vi egentligen och hur gör vi om tillgången till el upphör en längre tid? Var hittar vi vatten, mat, ljus och värme?

Vatten är livsnödvändigt. Kranvattnet försvinner dock vid ett längre elavbrott.

Elavbrotten efter stormarna Gudrun och Alfrida påminner oss om hur sårbart det moderna elberoende samhället är. Människor tvingades då vara utan el i upp till en månad i höst- och vinterkyla. Enligt ellagen är vi alla skyldiga att klara 24 timmar utan el, men det kan uppenbarligen bli längre vid extrema väderhändelser. Hur väl förberedda är vi för det det idag?

Preppers finns av alla kategorier, från de mest extrema i USA till lite mer sansade. Mamman har hittat en svensk man som heter Andreas Karlsson och driver bloggen Urvaken där han bland annat ger tips om grundläggande prepping. Han delar generöst med sig av sina tankar i hopp om att fler ska klara sig bra i kriser. Ett av hans tips är att lära känna folk i närområdet för att kunna stötta varandra när det behövs. Ett annat tips är att ha förråd – särskilt av färskvatten! – för att klara åtminstone den närmaste tiden efter större kris. ”Närmaste tiden” kan vara allt mellan tre och 14 dagar. I en ny totalförsvarsberedning föreslås att vi som inte har särskilda behov av samhällets hjälp ska klara oss i en vecka på egen hand. Mammans favorit på Urvakens blogg är en spännande följetong som han kallar Alla veckorna som gått.

Mormor säger ofta ”man ska inte oroa sig, utan förbereda sig på vad som kan ske”. Mamman tror att det är minst lika viktigt att förbereda sig mentalt som praktiskt på en kris av något slag. Att ha tänkt igenom hur vi ska göra hjälper oss när vi ställs inför något oväntat och det vi tar för givet inte längre fungerar som vanligt. Andra spännande prepp-bloggare är Par-i-prepp. De skriver enkelt om sin egen resa till att bli preppers och dessutom bjuder de på en berättelse om en test-helg där de simulerade ett långvarigt strömavbrott hemma. De beskriver hur de upplever det när det blir kallt hemma och hur det är att inte kunna spola toaletten, tvätta sig som vanligt och alla andra små och större bekymmer som uppstår.

Mamman köper prepperkonceptet och ser paralleller när det gäller klimatkrismedvetenhet, som ett syskon som också talar om vikten av att förbereda sig för ett annorlunda samhälle än det vi vant oss vid. Samtidigt noterar mamman att preppervärlden också kan bjuda in till ökad konsumtion – prylar som ska klara krisen (elaggregat, vevradioapparater, specialknivar…). Som Andreas Karlsson påpekar är det dock inte prylarna som gör störst skillnad, utan medvetenheten.

Läs gärna inlägget om vårt lilla test, ett elavbrott på låtsas, också.

Klimatsmart fröknäcke

Mamman har blivit väldigt förtjust i fröknäcke. Hon fick receptet av sin lillasyster i somras och har modifierat det lite. Alla i familjen utom mellanbror äter gärna fröknäcke, så mamman bakar ungefär en plåt i veckan. Det är enkelt att ha med som mellanmål och en hjälp för att inte bli åksjuk. Knäcket är gott som det är, utan smör eller pålägg.

Fröknäcke är mat som passar väl med den klimatdiet som EAT Lancet förespråkar. Det är ett gott sätt att äta frön och är veganskt. Grunden i brödet är majsmjöl, som är glutenfritt och snällt mot magen, men rikt på kolhydrater. Majs är en av de grödor som ofta genmodifieras, så det kan vara idé att kolla upp.

Recept på en plåt fröknäcke

Sätt ugnen på 160°. Rör ihop alla ingredienser i en stor skål:

2 dl majsmjöl
0,5-1 dl solrosfrön
0,5 dl linfrön
0,5 dl melonkärnor
0,5 dl pumpakärnor (kan krossas om de är stora)
0,5 dl sesamfrön
1 msk chiafrön
1 tsk salt (kan minskas)
0,5 dl rapsolja
2,5 dl kokhett vatten

Bred ut med slickepott på en smord bakplåt till önskad tjocklek. Strö över flingsalt. Grädda i ca 160° i 60-90 minuter (beroende på ugn). Familjen tycker att det är godast välgräddat.

Fröknäcket ger energi motsvarande cirka 6 kcal/gram. En bit på 6×5 cm väger ungefär 10 gram.

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.

Familjens favoritfilmer

Här följer tre tips på filmer som familjen tycker är väldigt sevärda och som förhöjs av sitt viktiga budskap.

Vaiana (2016) är en datoranimerad film som handlar om en flicka som är utvald av havet för att rädda sin ö. Hon ger sig ut på en farofylld färd för att hitta Tefitris (moder jords) hjärta som är stulet. På resan möter Vaiana den ganska dryga halvguden Maui och de tvingas motvilligt att samarbeta för att försöka rädda världen. Mellanbrodern tycker om filmen för att det är bra låtar i den. Filmen är spännande och rolig med ett fint budskap. Familjebetyget blir 4,25 av 5 möjliga.

Wall-E (2008) är en datoranimerad science fictionfilm som börjar på jorden som långt i framtiden har fyllts av sopor och övergivits av människorna. Wall-E är en liten robot som blivit ensam kvar med uppdraget att rensa bort soporna. Han har precis lyckats hitta en liten växt när ett rymdskepp med roboten EVA anländer. Wall-E blir förälskad i EVA som först är avvisande, men deras relation utvecklas. När EVA ser Wall-Es växt kapslar hon in den och stänger av. Wall-E följer henne förtvivlad tillbaka till det rymdskepp där resterna av mänskligheten bor. Där väcks den mänskliga kaptenens nyfikenhet på den bortglömda världen människorna lämnat 800 år tidigare. Han och robotarna vill av lite olika skäl återvända till jorden, medan den artificiella intelligens som styr skeppet våldsamt motsätter sig detta. Filmen är både rar och äventyrlig och har ett hoppingivande slut. Familjebetyget blir 5 av 5 möjliga.

Avatar (2009) är en science fictionfilm med datoranimerade inslag som utspelar sig på planeten Pandora. Där har människor har hittat en värdefull energiresurs som de utvinner ur marken och för tillbaka till ett utarmat jordklot. På Pandora finns folket Na’vi som lever i samklang med sin värld, lite som jordens ursprungsbefolkningar gjorde. För att förhandla med det främmande folket bygger människorna avatarer som liknar Pandoras folk. Den före detta marinkårssoldaten Jack Sully blir en av avatarerna och kommer nära befolkningen samtidigt som han rapporterar allt till militären. Han förälskar sig i en Na’vi kvinna och tvingas välja sida när människornas skövlingar förstör hennes hem. Människorna går i strid rustade med moderna maskiner och vapen medan Na’vi litar till naturens kraft och har traditionella vapen som pilbåge och kniv. Filmen är bitvis väldigt spännande och lite otäck, så mindre barn bör inte se den. Den har ett starkt budskap och är väldigt sevärd – särskilt om en gillar science fiction. Familjebetyget blir 4,8 av 5 möjliga.

Föräldrarna har också sett Before the Flood (2016), en dokumentär med Leonardo di Caprio i huvudrollen. Den beskriver klimatförändringarna och de konsekvenser dessa redan har fått och riskerar få framöver. Budskapet är viktigt för vuxna att ta till sig, men riskerar att skapa ångest, så filmen är inte lämplig för yngre barn. Här finns en trailer för filmen.

I Before the Flood reser di Caprio runt jorden och pratar med olika experter om vad som sker. Vi följer honom till Arktis smältande isar, Sumatras och Kanadas skövlade skogar och det stigande vattnet i Florida och runt Stilla havets öar. Allt är konsekvenser av den globala uppvärmning som våra utsläpp leder till. Trots detta finns det fortfarande starka krafter som förnekar fakta, för att de kanske tjänar pengar på fossilindustrin eller kanske inte vill ge upp sin bekväma livsstil. Budskapet är starkt och tydligt: det gäller att snarast sluta helt med fossila bränslen innan katastrofen blir värre! Fattiga människor och olika djurarter världen runt är redan illa drabbade av klimatförändringarna. Låt oss samla alla krafter för att motverka ytterligare skador! Föräldrarna ger den 5 av 5 för budskapet.

Att se på film innebär att använda elektricitet. Familjen använder Bra miljöval-el och det faktum att vi har tre av filmerna som DVD gör att vi kan se dem flera gånger utan att konsumera den extra el som streaming tyvärr innebär.

Vill du se filmerna vi rekommenderar och inte hittar dem second hand, kan du försöka kolla vilka streamingtjänster som drivs med klimatvänlig el hos Greenpeace. Ett av de större företagen på svenska marknaden drivs tyvärr inte med miljövänlig el enligt Computer Sweden. Det är fortsatt viktigt att försöka påverka, så kontakta din leverantör och be dem tänka på klimatet!

Kläder för väder

Vad vi väljer att sätta på oss påverkar miljö och klimat det också. Som vanligt är det bäst att inte köpa alls och näst bäst att köpa begagnat/second hand. Vi försöker använda våra kläder länge, i stället för att byta ut garderoben med modets växlingar. Mellanbror och lillebror har mest ärvda kläder. Mamman har sparat nästan alla storebrors kläder och skor. Dessutom ärver de kläder och skor av en nära släkting som bara är lite äldre än dem också.

Mamman ska försöka ha ett köpfritt år när det gäller kläder. I och för sig tycker mamman inte att hon köper kläder jätteofta. Eftersom de olika test familjen har gjort ändå visat på hög konsumtion, tänker mamman att det är bäst att dra ner. Det har ju också visat sig att vi är dåliga på att uppskatta vår egen konsumtion.

Bästa materialvalen ur klimatsynpunkt sägs vara naturmaterial som lin, ekologisk bomull, ull och viskos. Viskos är gjort av bomull eller cellulosa, som är växternas byggstenar. Helst ska vi undvika materialblandningar, då de är svårare att återvinna. Tyvärr används mycket kemikalier och vatten vid tillverkning av kläder. Det är också lämpligt att tänka på hur arbetsvillkoren ser ut där kläderna tillverkas. Naturskyddsföreningen rekommenderar kläder märkta med GOTS (Global Organic Textile Standard) eller sin egen märkning Bra Miljöval som garant för att kläderna är hållbart tillverkade. Oekologisk bomull är hårt besprutad. Många funktionskläder (som sport- och utekläder) är behandlade med farliga kemiska preparat.

I vår guidebok Ett hållbart liv, tipsar Naturskyddsföreningen om att skapa en ”kapselgarderob” med ett trettiotal plagg och rensa ut resten (tips 4). Mamman tycker att det är ett märkligt tips, eftersom våra second hand-butiker ”drunknar” i kläder. Därför tänker mamman att det är bättre att behålla kläderna själv och använda dem när det passar. Mamman har genom åren upptäckt att hon ibland tröttnar på vissa kläder en period, men gillar dem igen senare. Det kan däremot vara klokt att tänka i termer av kapselgarderob eller basplagg när du börjar köpa vuxenkläder. Skaffar du då kläder av hög kvalitet i enkla basmodeller och färger som står sig, så är chansen högre att kläderna går att använda i många år.

Enkla råd för en mer klimatsmart klädvård – tips 26-30.

Guppyfriend® tvättpåse är klimatsmart – och skyddar isbjörnar och alla oss andra från att få i oss mikroplast!

Tvätta bara om kläderna är smutsiga! ”Smutsa klart” dem innan du lägger dem i tvättkorgen – det vill säga använd dem en dag till! Kolla om det räcker att vädra kläderna eller ta bort fläckar för att de ska bli fräscha igen.
Fyll alltid maskinen och välj ekoprogram om din maskin har sådana. De tar lite längre tid, men spar resurser.
Dosera tvättmedlet enligt anvisningarna på förpackningen (många häller på känsla och då blir det lätt för mycket). Sluta med sköljmedel som egentligen är en onödig produkt och minskar klädernas hållbarhet. Vill du ha ett sköljmedel i kan du prova en matsked ättika istället.
Följ tvättanvisningarna på kläderna för att öka hållbarheten – men prioritera att fylla maskinen i stället för att köra en halvfull 30°-tvätt och en halvfull 40°-tvätt!
Använd Guppy-friend tvättpåse till kläder i fleece eller andra syntetmaterial för att undvika mikroplaster i vattnet! Plasten rensas ur påsen och slängs i papperskorgen.
Lufttorka tvätten i stället för att torktumla eller använda torkskåp. Det ökar klädernas hållbarhet samtidigt som det sparar el.
Laga trasiga kläder i stället för att byta ut dem.