Isbergs eko – Sida 14 – En familjs väg mot ett hållbart liv

Hur gick mars?

Familjen har fortsatt försöka spara på el. I mars sänkte vi elförbrukningen med 23% jämfört med mars 2018. Barnen släcker lampor och mamman torktumlar så lite som möjligt. Vår elförbrukning i mars har minskat med 677 kWh. Det är 88 kg CO2e mindre i utsläpp (beräknat på att vi har miljövänligt elavtal). Pappan föreslår att en del av besparingen beror på vår nya kyl och frys – vi hoppas det! Tydligast skillnad syns dock i utomhustemperatur relaterat till elförbrukning och det har varit varmare i år.

I mars körde vi dock ett dygn ”utan” el – eller i alla fall med ovanligt lite elanvändning då vi stängde av det mesta förutom kyl, frys och vissa element som vi missade… Mamman körde också ett par tvättmaskiner på lördagen. Vi ser på bilden från Vattenfalls hemsida att vi minskade vår elförbrukning med en tredjedel jämfört med samma dagar förra året. Mammans tvätt syns som en stegring kl. 8 på lördag morgon. Det blir också en kraftig topp kl. 16 när vi drog igång elen och alla spel.

Den 22-23 mars förra året var två vardagar, vilket normalt är dagar då vi förbrukar mindre el. Samtidigt var det kallare ute, så det förklarar en del av den högre förbrukningen. Om vi tittar på veckodagarna i stället använde vi (73+82=) 155 kWh motsvarande fredag-lördag 2018 och (52+46=) 98 kWh den här helgen 2019 vilket är en minskning på 37%. Temperaturen var 5° högre i år än förra året vilket bidrog till skillnaden.

Mamman har fortsatt försöka köra mindre bil. I mars i år har mamman kört totalt 964 km. Förra året körde mamman 1.308 km i mars. En liter bensin släpper ut 2,3 kg CO2e i luften och mammans bil drar 0,5 liter milen. Det innebär att de 344 färre körda kilometerna i år sparat 40 kg koldioxid utsläpp i atmosfären (fast samtidigt har mamman släppt ut 111 kg CO2e och pappan 166 kg CO2e, så det finns utrymme för fortsatt förbättring!). En bra investering mamman har gjort är att skaffa en motorvärmare till sin bil. Förhoppningsvis kommer den att bidra till minskade utsläpp – i alla fall nästa vinter!

När det gäller maten är vårt avtryck enligt ICAs mätning 57 kg CO2e i mars, en 10% ökning… Det som fördubblats är andelen ”kött, blandade kategorier” vilket visade sig bero på att pappan handlat köttpålägg till fredagsfrukosten med kollegorna… Vid en jämförelse bakåt ser vi att vi har ökat andelen ”skafferi” och minskat andelen ”mejeri”, vilket mamman tror beror på att vi köper mer konserver och råvaror och mindre färdigmat. Det drar ner avtrycket. Vi har också halverat mängden snacks och godis sen i december. Familjen har inte gjort så många andra inköp under mars, endast lite fröer och tillbehör inför odlingssäsongen.

Familjen har under mars fortsatt vår dagliga klimatutmaning. Alla är engagerade vid middagen i att berätta vad de gjort under dagen som varit klimatsmart. Det är allt från att äta upp all mat och välja vegetariskt, till att åka kommunalt.

Mamman noterar att alla tänker till och både pappan och lillebror har sagt saker på jobb och skola angående klimatpåverkan. Eftersom forskningen visar att det bästa sättet att få oss människor att bli klimatsmartare är att de vi känner gör smarta val, så är det ju jättebra! Den tendensen ser vi också hos oss själva. Vår närmsta granne har lagt solceller på hela sitt tak – och nu har vi också bestämt oss för att skaffa det. Solceller smittar!

Bihotell och förodlingar

Earth hour i år påminde om hoten mot den biologiska mångfalden på jorden. Naturskyddsföreningen har en pågående kampanj för att rädda bina, där vi alla kan delta genom att skapa bihotell, ängar och på andra sätt stötta bins livsmiljö. Vilda bin är livsviktiga för oss då de bidrar till livsmedelsproduktionen.

Idag skapade mamman och småbröderna tillsammans ett bihotell i trädgården. Vi har en död syrenstam som vi borrade ett antal hål i åt bina. Förhoppningsvis trivs de bra i detta hotell, för vår trädgård är full av blommor som bin och fjärilar gillar. Mamman planerar dessutom nya odlingsbäddar nära bihotellet.

Mamman köpte ett litet kit tillverkat i Kina, för att göra egna krukor senast hon handlade på ICA. Mamman valde det framför färdiga nedbrytningsbara krukor också gjorda i Kina, i hopp om att det åtminstone på sikt ska vara bättre för miljön att göra egna småkrukor av tidningspapper.

Ett STORT problem för vårt klimat är annars alla varor vi importerar från exempelvis Kina. Dels kräver vår konsumtion deras fabriker, som ofta drivs med fossila bränslen och dels transporteras varorna hit på jättefartyg som släpper ut stora mängder växthusgas. Dessutom har vi dålig koll på hur varorna produceras – med barnarbete, undermåliga löner…? Bäst som vanligt att låta bli att köpa.

Vi har i alla fall påbörjat årets odlingar idag. Lillebror satte smultronfrön i små hemgjorda krukor, mellanbror och pappan satte två olika körsbärstomatsorter i andra krukor och mamman planterade bondbönor i rejäla plastkrukor samt lite solrosor i de hemgjorda krukor som blivit över. Att odla är tips 254 i årsboken. Vi hoppas på att bli mer självförsörjande än tidigare år när det gäller odlad mat. Det handlar om planering och också om att så och skörda i tid!

Det är spännande att så frön och se dem växa till sig – ett litet naturens under! Mellanbror har tagit hem en liten krasseodling från skolan och lillebror tog med ett stort solrosfrö från ett besök på bondgården som vi planterat i en kruka.

Hjälpen med sådden var mammans vinst i vår lilla klimatutmaning. Det roligaste var att när mamman sa det meddelade alla att de ändå hade velat hjälpa till eftersom det var roligt! En liten vinst i sig.

Glöm inte Earth Hour

På lördag den 30/3 är det dags för Earth Hour mellan kl. 20:30 och 21:30. Ett sätt att delta är att släcka ner alla elektriska apparater som går att släcka. I stället kan vi tända ljus som innan elektriciteten fanns.

Earth Hour är en manifestation för att sätta fokus på klimat- och miljöfrågor. I år 2019 sätts fokus på den minskande biologiska mångfalden i världen. Vi är mitt i det sjätte stora massutdöendet i världen, vilket vi tycker är väldigt tragiskt.

Det brukar släckas ungefär 4 miljoner lampor under Earth Hour i Sverige. Det gör att elanvändningen sjunker med mellan 160.000 och 200.000 kWh. Det motsvarar 2.100 till 2.600 sparade kilon koldioxid i atmosfären om alla som släcker använder miljömärkt el. Om vi räknar på vanlig nordisk elmix sparar vi upp till 10.000 kilo (ett ton) på den enda timmen! Och det blir mer om vi blir fler som släcker ner.

Lillebror påminner om att vi måste rädda isbjörnarna! Bli gärna fadder eller skänk en slant via WWF!

Elavbrott på låtsas

I helgen har familjen varit utan el och vatten i 24 timmar. Inspiration fick mamman från Par-i-prepp som gjort ett liknande, fast längre, test. Syftet var att testa hur livet fungerar när det vi tar för givet försvinner. Familjen är inga preppers, men mamman tänker att just elavbrott på grund av olika väderhändelser och generellt minskad tillgång på el om klimatet förändras för mycket kan bli en del av framtiden .

Vi låtsades alltså att elen i hemmet inte fungerade och därmed inte heller vattnet. Mamman stängde av säkringarna, så att det inte gick att tända ljuset. Eftersom det inte var på riktigt fick kyl och frys gå som vanligt, det vore onödigt att förstöra maten. Dessutom tvättade mamman två maskiner tvätt på lördagen, av praktiska skäl.

Det hela började på fredagen när barnen kom hem från skolan och slutade på lördagen 24 timmar senare. Storebror åkte till sin pappa, så han upplevde bara starten av äventyret, när strömmen gick då han stod i duschen. Det tyckte han var tillräckligt jobbigt!

Inför testet frågade mamman övriga i familjen vad de trodde skulle bli den största utmaningen. Själv trodde hon att kylan skulle vara värst. Pappan trodde att det jobbigaste skulle bli att laga mat utan el och småbröderna var oroliga för hur det skulle bli utan rinnande vatten. Mamman berättade att familjen var förberedd genom att hon tappat upp vatten i badkaret, fyllt tre hinkar (10 liter vardera) och ställt kannor och flaskor med vatten i kylen, sammanlagt 7 liter. Totalt hade vi alltså 37 liter vatten plus badkaret i huset.

När vi startade vid fyratiden på eftermiddagen var huset fortfarande varmt och skönt, trots att mamman stängt av elementen vid åtta på morgonen. (Det visade sig på lördag morgon att fyra element fortfarande var på, då de hörde till en annan säkring, vilket mamman missat!). Det var en relativt varm marsdag med +8° ute, vilket säkert också bidrog till att huset höll värmen. Småbröderna satte igång och lekte med sina stenkulor när de inte kunde spela på skärm. Lillebror la mönster av kulorna på golvet.

Mellan kl. 17 och 18 blev både mamman och småbröderna irriterade och retliga. Pappan kom hem kl. 18 och satte då genast igång att laga mat på de båda stormköken som mamman plockat fram ur campinglådan. Det blev couscous med sojakorv, morötter och kall sås. Sammanlagt gick det ungefär 1,5 deciliter t-röd till kvällens varma mat och tevatten. Alla tyckte att det var mysigt att äta med tända ljus och humöret steg snabbt när maten kom i magen.

Vid sjutiden satt bröderna i soffan och berättade spökhistorier vid ett par tända ljus medan föräldrarna satt kvar vid bordet med varsin kopp te. Pappan konstaterade över tekoppen att det var lugnt och vilsamt när han inte kunde spela eller kolla på tv, samt att han blev sömning av bristen på ljus. Stearinljusen fokuserar och skapar ett tydligt varande. Det tyckte han i slutänden var den bästa erfarenheten som testdygnet gav.

Kl. 20 var det +2,5° utomhus och i föräldrarnas sovrum var det 17,4°. Det rummet har tre ytterväggar och vi valde att ha stängda dörrar till alla sovrum för att minska ytan som vi försökte hålla varm. I vår del av huset var det hela 21° varmt efter matlagningen! Vi la oss tillsammans i vardagsrummet för att sova. Föräldrarna i hörnsoffan och barnen på tältsängar i våra sovsäckar. Det var väldigt mysigt! Småbröderna tyckte att det bästa med hela testet var att somna alla tillsammans. Mamman stod dock inte ut med trängseln eller tältsängarnas knirkande och knarrande – så hon tog en madrass och flyttade en bit bort mitt i natten. Hela familjen vaknade vid sju på lördag morgon.

Vid sjutiden var det 5,6° utomhus och bara 14,8° i föräldrarnas avstängda sovrum. I vårt utrymme hade vi 18° varmt. Det var inga större problem att göra frukost, både havregrynsgröt och ägg lät sig kokas på spritköket. Kaffet gjorde pappan med filterhållaren och tevatten fanns i en termos. Temperaturen steg en halv grad när vi lagade frukost – stormköken sprider värme!

Vid elvatiden spelade pappan och mellanbror ett långt parti RISK, medan mamman läste en bok och lillebror byggde lego. Lunchen lagade mamman på stormköken eftersom hon aldrig tidigare hanterat dem. Det gick utmärkt och mamman sträckte lite på sig när hon klarat av att hantera sprit och eld! Kl. 13:30 uppstod ett mindre sammanbrott på grund av bristen på skärm och tristessen. Föräldrarna bestämde att vi alla skulle promenera till vårt centrum (cirka 3 km bort). Där lånade vi böcker på biblioteket och handlade mat och lite belöningssnask till oss som klarat testet så bra. När vi kom hem igen var strömmen tillbaka och livet återgick till det normala med tillgång till el och skärm igen.

Strategispelet Risk kan ta flera timmar…

Slutsatser

Vi gjorde av med totalt 13,5 liter vatten på fyra personer under dessa 24 timmar (samt halva badkaret till att spola toaletterna). Vi lärde oss att vi absolut klarar ett dygn utan el – men att det nog vore bra med en alternativ värmekälla om strömavbrottet sker mitt i smällkalla vintern… Det skulle ha blivit kallare i huset om inte de fyra elementen hade varit på.

Det jobbigaste tyckte lillebror var att hitta en bekväm sovposition i sovsäcken och mellanbror tyckte att det var värst att inte ha något att göra. Mamman tyckte att det jobbigaste var att hålla humöret uppe och pappan tyckte att spritköken var besvärliga på grund av all smuts som blir på kokkärlen. Vinsterna var att tempot saktade in och att vi spenderade mer tid tillsammans, sov ihop och umgicks på ett annat sätt. Småbröderna ser fram emot att berätta om sin helg i skolan i morgon!

Kvarstående frågor efter testet: Hur göra rent stormköken? T-röd sotar förfärligt! Hur sköta den personliga hygienen om vattnet försvinner ur kran? Nu använde vi våtservetter och massor av hushållspapper – men även det tar ju slut. Hur mycket vatten krävs egentligen för att diska upp? Vi fuskade och väntade med disken till elen var tillbaka och diskmaskinen kunde sköta det mesta…

Det här testet var mammans första vinst i vår lilla klimatutmaning och hon är väldigt glad att hela familjen ställde upp och deltog.

I en varmare värld

Varför håller vi på egentligen – hur illa kan det vara? Mamman vet att många människor blir mer passiva och benägna att tänka på annat när katastrofscenarier presenteras. I detta inlägg vill mamman ändå presentera möjliga risker med den globala uppvärmningen för oss här i Sverige, för att förklara varför mamman tycker att detta är viktigt alla dagar i veckan. Samtidigt tar inte heller mamman in hotet fullt ut – för då skulle jag väl göra ännu mer!?

Ingen vet hur lång tid det kan ta innan vi når eventuella katastrofala följder av uppvärmningen. FN har accepterat en temperaturökning på 1,5° som oundviklig – men för att stanna där har forskare uppskattat att vi har de omtalade 12 åren på oss att ställa om rejält. Annars blir det sannolikt varmare.

En annan fråga som debatteras är om det är människan som orsakar uppvärmningen eller om den kan förklaras av naturliga variationer i jordens klimat. FN:s klimatpanel IPCC och majoriteten av de forskare som studerar ämnet är överens om att människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser driver på uppvärmningen, så att den går fortare.

Klimatförändringarna gör jorden varmare, vilket leder till att isarna vid polerna smälter så att havsvattnet stiger. Förändringarna i atmosfären gör att det blir fler och större stormar i tropikerna. Det tycks också leda till fler skogsbränder och fler värmeböljor. Allt detta drabbar i främst människor utanför Sverige – även om det är troligt att våra stormar och bränder också har med klimatförändringarna att göra.

Den biologiska mångfalden minskar till följd av klimatförändringarna. Forskare talar om att det sjätte massutdöendet pågår just nu. Ett allvarligt hot är insektsdöden, som orsakas av klimatuppvärmningen i kombination med industriellt jordbruk. När bin och andra nyttoinsekter dör minskar pollinering av växter som ger mat vi människor kan äta.

Ett annat hot när den biologiska mångfalden minskar är att tillgången till ännu oupptäckta resurser och naturliga ämnen försvinner. Ett intressant exempel är forskningen kring svampar, som visar sig kunna ha oanade användningsområden inom allt från mediciner till byggmaterial.

Vill du läsa mer om allt detta skriver Världsnaturfonden om klimatförändringarnas konsekvenser, främst på global nivå.

Hunger, sjukdomar och konflikter kan drabba Sverige vid varmare klimat.

Om det blir så varmt att vissa landområden blir öken, eller om vattnet stiger så landet försvinner, måste människor flytta på sig. En risk med klimatförändringarna är att vi får fler flyktingar i världen. Några av dem tar sig förmodligen till Sverige. Vi behöver alltså räkna med att bli fler här. Mamman har sett gissningar på upp till 10 gånger fler om 100 år. Frågan är hur många vi kan ge tillräckligt med mat och vatten här?

Hungriga människor blir arga människor, vilket i sin tur ökar risken för konflikter. Fler människor ökar risken för smittspridning och epidemier som kan bli svårare att få bukt med.

Det kommer sannolikt bli minskad tillgång på mat när temperaturerna stiger. Det beror på att många av världens bästa åkermarker kommer ge sämre avkastning om klimatet blir varmare och torrare. Visst kommer det troligen gå att odla nya saker i exempelvis Sverige eller Sibirien, men mängder av växthusgaser frigörs också om tundrans permafrost smälter, så då stiger temperaturen ännu mer. Det gör större landområden obrukbara.

Blir klimatet varmare i Sverige blir det troligen också mer nederbörd. Det kan gynna odlingsförhållandena och matproduktionen här. Samtidigt riskerar vi att få in fler djur- och växtarter som konkurrerar med inhemska växter och djur och som i värsta fall för med sig andra faror. Våra vanliga fästingar blir exempelvis fler när det är varmt och andra fästingarter som bär farligare smittor har dykt upp i Sverige. Om dessa etablerar sig här beror på klimatet. Kalla vintrar minskar risken för farliga djur.

Det finns andra scenarior som talar om att Golfströmmen ändrar riktning, vilket i stället skulle göra det väldigt kallt i Sverige och om att haven blir så försurade att nederbörden blir giftig. Det är bara kvalificerade gissningar och prognoser, men nog finns det anledning att försöka undvika de värsta scenarierna medan tid är!

Förbered dig…

… för det värsta, men hoppas på det bästa. Så kan vi sammanfatta hur många så kallade preppers tänker. En prepper förbereder sig på att klara av olika katastrofscenarier. Pappan har länge varit intresserad av preppers och nu har även mamman blivit nyfiken. Det ligger delvis i linje med engagemanget för ett hållbart samhälle. Vad behöver vi egentligen och hur gör vi om tillgången till el upphör en längre tid? Var hittar vi vatten, mat, ljus och värme?

Vatten är livsnödvändigt. Kranvattnet försvinner dock vid ett längre elavbrott.

Elavbrotten efter stormarna Gudrun och Alfrida påminner oss om hur sårbart det moderna elberoende samhället är. Människor tvingades då vara utan el i upp till en månad i höst- och vinterkyla. Enligt ellagen är vi alla skyldiga att klara 24 timmar utan el, men det kan uppenbarligen bli längre vid extrema väderhändelser. Hur väl förberedda är vi för det det idag?

Preppers finns av alla kategorier, från de mest extrema i USA till lite mer sansade. Mamman har hittat en svensk man som heter Andreas Karlsson och driver bloggen Urvaken där han bland annat ger tips om grundläggande prepping. Han delar generöst med sig av sina tankar i hopp om att fler ska klara sig bra i kriser. Ett av hans tips är att lära känna folk i närområdet för att kunna stötta varandra när det behövs. Ett annat tips är att ha förråd – särskilt av färskvatten! – för att klara åtminstone den närmaste tiden efter större kris. ”Närmaste tiden” kan vara allt mellan tre och 14 dagar. I en ny totalförsvarsberedning föreslås att vi som inte har särskilda behov av samhällets hjälp ska klara oss i en vecka på egen hand. Mammans favorit på Urvakens blogg är en spännande följetong som han kallar Alla veckorna som gått.

Mormor säger ofta ”man ska inte oroa sig, utan förbereda sig på vad som kan ske”. Mamman tror att det är minst lika viktigt att förbereda sig mentalt som praktiskt på en kris av något slag. Att ha tänkt igenom hur vi ska göra hjälper oss när vi ställs inför något oväntat och det vi tar för givet inte längre fungerar som vanligt. Andra spännande prepp-bloggare är Par-i-prepp. De skriver enkelt om sin egen resa till att bli preppers och dessutom bjuder de på en berättelse om en test-helg där de simulerade ett långvarigt strömavbrott hemma. De beskriver hur de upplever det när det blir kallt hemma och hur det är att inte kunna spola toaletten, tvätta sig som vanligt och alla andra små och större bekymmer som uppstår.

Mamman köper prepperkonceptet och ser paralleller när det gäller klimatkrismedvetenhet, som ett syskon som också talar om vikten av att förbereda sig för ett annorlunda samhälle än det vi vant oss vid. Samtidigt noterar mamman att preppervärlden också kan bjuda in till ökad konsumtion – prylar som ska klara krisen (elaggregat, vevradioapparater, specialknivar…). Som Andreas Karlsson påpekar är det dock inte prylarna som gör störst skillnad, utan medvetenheten.

Läs gärna inlägget om vårt lilla test, ett elavbrott på låtsas, också.

Klimatsmart fröknäcke

Mamman har blivit väldigt förtjust i fröknäcke. Hon fick receptet av sin lillasyster i somras och har modifierat det lite. Alla i familjen utom mellanbror äter gärna fröknäcke, så mamman bakar ungefär en plåt i veckan. Det är enkelt att ha med som mellanmål och en hjälp för att inte bli åksjuk. Knäcket är gott som det är, utan smör eller pålägg.

Fröknäcke är mat som passar väl med den klimatdiet som EAT Lancet förespråkar. Det är ett gott sätt att äta frön och är veganskt. Grunden i brödet är majsmjöl, som är glutenfritt och snällt mot magen, men rikt på kolhydrater. Majs är en av de grödor som ofta genmodifieras, så det kan vara idé att kolla upp.

Recept på en plåt fröknäcke

Sätt ugnen på 160°. Rör ihop alla ingredienser i en stor skål:

2 dl majsmjöl
0,5-1 dl solrosfrön
0,5 dl linfrön
0,5 dl melonkärnor
0,5 dl pumpakärnor (kan krossas om de är stora)
0,5 dl sesamfrön
1 msk chiafrön
1 tsk salt (kan minskas)
0,5 dl rapsolja
2,5 dl kokhett vatten

Bred ut med slickepott på en smord bakplåt till önskad tjocklek. Strö över flingsalt. Grädda i ca 160° i 60-90 minuter (beroende på ugn). Familjen tycker att det är godast välgräddat.

Fröknäcket ger energi motsvarande cirka 6 kcal/gram. En bit på 6×5 cm väger ungefär 10 gram.

Global Climate Strike for Future

Fridays for Future’s event map visar att strejker pågår över hela jorden!

Mamman tog chansen att stödja den globala klimatstrejken den 15 mars 2019 genom att delta på Mynttorget i Stockholm. Enligt Fältbiologerna var det 15.000 personer på plats på Mynttorget. Strejker pågick i över hundra länder och på 2.000 platser världen över idag!

Det var fullt med folk på Mynttorget vid 12:30.

Strejken arrangerades av Fridays for Future och Greta Thunberg, som drog igång skolstrejkerna för klimatet i augusti 2018. Målet är att Sverige (och världen) ska följa internationella överenskommelser om att hålla nere den globala uppvärmningen. Världens länder bildade 1988 en grupp som kallas IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) eller FN:s klimatpanel, som ska berätta vad forskare vet om klimatförändringarna. Enligt IPCC har vi nu 12 år på oss att klara målet att klimatet inte ska bli mer än max 1,5° varmare. Det är alltså hög tid att agera!

Strejken sker utanför Sveriges riksdag, för att påverka våra beslutsfattare att ta ansvar för de beslut som krävs för att nå de överenskomna målen.

Utanför Sveriges riksdag. One Earth – One Chance (En jord – En chans) och Stop Denying the Earth is Dying (Sluta förneka att Jorden dör) återkom på många plakat.

Det gladde mamman att se att så många slöt upp och manifesterade till stöd för klimatet. Det var många, många skolungdomar på plats, men även en hel del äldre (som mamman och även pensionärer). Ett budskap verkade riktat speciellt till mamman: ”Fuck din bil” och ”rädda klimatet!”

Mamman deltog i dagens strejk för att understryka att klimatkrisen också kräver ett globalt gemensamt ansvarstagande där beslutsfattare och företagsledare måste agera snabbt för att ställa om kursen så att Moder Jord slipper bli sjukare. Ingen kan längre vänta på att någon annan ska handla.

Från ”andra sidan” vid 14-tiden. Det hade varit en paus, då många gått medan andra strömmade till.

Förändring är tufft

Det är en utmaning att förändra sin livsstil. Familjen försöker ta till sig budskapen om vad som krävs, men ibland uppstår starkt motstånd alternativt upptäcker vi ”blinda fläckar” som vi överhuvudtaget inte tänkt på. Det finns en modell som kan hjälpa oss att förstå hur vi människor fungerar i förändring.

Bilden visar vad vi går igenom när vi ställs inför krav på att förändra våra vanor. Naturligtvis är alla modeller förenklingar och alla går inte igenom alla faser från början till slut. En del hoppar över vissa och andra pendlar fram och tillbaka. Modeller är till för att åskådliggöra – inte några facit.

I vår familj är vi på olika steg i kurvan

Mamman är ofta i den högra delen av kurvan, från acceptans upp till förbindelse att handla. Ibland pendlar mamman tillbaka till oro och sorg. Hon vill inte riktigt ta till sig att det inte går att köra bil som förut till exempel: ”Måste vi verkligen avstå från det även på semestern? Vi kanske behöver bilen då.”

Pappan är mer i den vänstra delen av oro, apati och sorg, men hoppar plötsligt över till inspiration och hittar konstruktiva förändringsmål. Sedan årsskiftet har pappan exempelvis dragit ner på sitt köttätande ännu mer och väljer nu som regel vegetariskt till lunch och när vi äter ute tillsammans. Även för pappan är det svårt att avstå från bilen – det väcker viss ilska att prata om det. Kanske för att pappan förstår behovet men blir skamsen över att inte vilja förändra beteendet?

Storebror är den i familjen som är mest i förnekelse och ibland i apati. Han tycker att klimatfrågorna är viktiga, men fortfarande mer på ett teoretiskt plan än så att de måste förändra hans eget liv. Han tror att han i framtiden, om katastrofen blir verklighet, kommer vara nöjd med att ha ”levt livet” (rest, ätit god mat etc) snarare än ångra sig när han ser konsekvenserna. Ibland är han mer i acceptansfasen och försöker göra det bästa av situationen. Han är beredd att välja bättre kött om han får chansen, men måste då i sin tur påverka sin pappa eftersom det är där han äter kött.

Mellanbror pendlar mellan oro, sorg och acceptans/omställning. Han förstår ganska väl vad som händer med världen. Däremot möter förslaget att inte sitta vid skärmen ibland motstånd. Hans eget klimatavtryck är ganska litet fortfarande och han engagerar sig i familjens projekt för att mäta vår påverkan. Han kommer ofta med bra förslag på förbättringar vi kan göra i vardagen. Ett exempel var förslaget att återanvända de små plastpåsar som han får med sig en smörgås till skolan i. Det förslaget fick mamman att börja leta efter bättre alternativ att lägga smörgåsarna i. Nu får han dem i en plastburk i stället.

Lillebror drabbas då och då av stor oro och sorg över situationen. Han är mån om isbjörnarna (bli gärna fadder!). Han hänger på alla förslag på saker som kan göras bättre och försöker ibland att inspirera sin mellanbror till att göra annat än skärmsaker. Lillebror leder Lilla klimatutmaningen hemma. I skolan pratar han klimat och smarta val med kamraterna när han får möjlighet.

Vår koldioxidbudget

Vi vänder på det och funderar på vad vi har råd att göra med hänsyn till våra 1.000 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) per år och person i familjen. Enligt klimatkalkylatorn.se släpper vi ut 740 kg/person på boendet, 1.060 kg/person på maten och 800 kg/person på prylar och aktiviteter, förutom de 1.800 kg per person vi släpper ut för bilresorna. Det innebär att vi med 4.400 kg CO2e/person och år ligger rejält över våra 1.000 kg/person och år!

Tittar vi på frågorna gällande boendet i klimatkalkylatorn så handlar de om energiförbrukning (uppvärmning, typ av belysning, typ av elavtal och om vi hushållar med el). Vi använde förra året cirka 21.000 kWh miljömärkt el. Det motsvarar 273 kg CO2e i utsläpp räknat på svensk elmix, som beräknas ge 13 g CO2e/kWH (en del säger att Bra Miljöval el innebär nollutsläpp). 273/5 = 54,6 kg per person. Det är en väldigt stor skillnad mot Klimatkalkylatorns uppgift på 740 kg per person och år! Mamman förstår inte riktigt varför skillnaden blir så stor.

Enligt Icas hemsida orsakar våra matinköp runt 125 kg CO2e för mamman i december, vilket ger motsvarande 1.500 kg CO2e i utsläpp på ett år. December är inte en representativ månad, då de flesta nog handlar mer mat då än en vanlig månad. Klimatkalkylatorn räknar med 1.060 kg/person och år för vår familj, vilket är lägre än snittet. Frågorna i kalkylatorn handlar om hur mycket pengar vi lägger på mat i veckan, om vi köper närodlat, årtidsanpassat och ekologiskt samt hur vi tar hand om avfallet. Vi är noga med att källsortera våra förpackningar och undviker att slänga mat. Den mat vi slänger komposterar vi, vilket innebär återanvändning men släpper ut koldioxid.

Så här ser vår fördelning ut idag – bilresorna står för absurda hälften av våra totala utsläpp…

Mamman och pappan kör cirka 2.500 mil med bil varje år sammanlagt. Det motsvarar ett utsläpp på 2.875 kg CO2 per år (våra bilar drar runt en halv liter per mil, en liter bensin orsakar 2,3 kg CO2 i utsläpp). Om vi låter våra barn bära en del av vår börda innebär det 575 kg/person och år. Om vi bara räknar utsläppen på oss vuxna får vi 1.437 kg CO2 per förälder. Klimatkalkylatorn räknar med 1.800 kg CO2 per person och år, vilket ju då stämmer relativt väl. Frågorna räknar också med kollektivtrafikresor.

Att minska våra matinköp till hälften, bli självhushållande på frukt och grönsaker och inte äta ute alls skulle enligt kalkylatorn ge utsläpp på 440 kg CO2e per person och år. Om vi skulle göra alla våra arbetsresor med kollektivtrafik skulle vi enligt kalkylatorn hamna på 330 kg koldioxidekvivalenter per person och år. Vi skulle alltså klara 1.000 kg per person och år om vi utgår från vår beräkning av elen/boendet, minskar matinköpen, blir självhushållande och gör oss av med bilarna. Då har vi cirka 170 kg CO2e kvar till övriga inköp (enligt kalkylatorn lägger vi idag 800 kg CO2e – vilket bland annat beror på inköpet av ny kyl och frys).

Mamman har följt diskussioner på Facebooks Klimatklubben där det har konstaterats att det är oerhört svårt att faktiskt nå målet max 1.000 kg CO2e i utsläpp för oss i Sverige – även om vi helt avstår från bil och äter vegansk kost. Det finns en artikel från Vattenfall om att försöka sänka sin förbrukning till ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Familjen i artikeln fick mycket hjälp med boende och transporter, men lyckades inte riktigt hela vägen. Det är ändå ett intressant experiment!

Ett stort problem är också att våra gemensamma (samhällsproducerade) utsläpp står för drygt två ton koldioxidekvivalenter per person och år. Vi vill ju ha god samhällsservice, som vård, skola, ordningsmakt och omsorg – men det är viktigt med klimatsmarta val även i de sektorerna! Våra individuella val är betydelsefulla, men det blir väldigt viktigt att samtidigt försöka påverka på samhälls- och företagsnivå. De riktigt stora utsläppen sker där och klimatfrågan får inte reduceras till enbart varje individs eget ansvar. För att nå i mål måste alla människor i världen samarbeta!