Isbergs eko – Sida 5 – En familjs väg mot ett hållbart liv

Använda mer

Använda mer låter helt fel i en blogg om att värna klimatet och växla ner… Men det är faktiskt en bra idé – om du använder de saker du redan har mer!

Något mamman började med först i sommar (som säkert är gammal kunskap hos många) är att riva det sista av osten och frysa in. Familjen köper ekologisk Prästost och den har vax i botten, så det blir alltid lite kvar. Mamman upptäckte dock att det finns nästan en deciliter riven ost kvar, när vi inte tycker att det går att hyvla mer! Det blir en vinst på två sätt – dels för klimatet då ett kilo ost motsvarar 10 liter mjölk och nötkreatur orsakar stora mängder växthusgas. Dels blir det ekonomiskt, då vi slänger mindre och har riven ost i frysen när den behövs. Tidigare rev vi av den ost vi hade i kylen.

Idén om att använda mer fungerar på flera saker. Reklamen lurar oss ibland att vi behöver speciella föremål för det ena och det andra, som att det ska vara mer praktiskt.

Ett tydligt exempel är den kryddsax mamman fick i present av sin kusin för ett antal år sedan. Den har fyra blad i stället för ett på varje skär, för att finfördela färska kryddväxter. Visst fungerar det, men det fastnar bladrester mellan saxbladen och det är inte helt lätt att använda den. Framför allt kan mamman undra hur mycket kryddväxter någon ska klippa för att det ska vara försvarbart med en särskild kryddsax?

Vissa saker vill vi självklart inte använda till olika saker då det blir opraktiskt eller ohygieniskt, men om vi ser oss omkring så är vårt hem fullt av multifunktionella föremål. Vi har exempelvis kaffebryggarkannan, som ju är en kanna som går att använda till annat. Stolar kan bli stegar och träningsredskap. Böcker blir papperstyngder. De förpackningar som vi köper hem varor i går ofta att återanvända. Att ge prylarna nya funktioner är tips 6 i Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Multifunktionalitet är en gren där barn ofta är skickliga, då de använder sin fantasi flexibelt när de leker: en filt blir en mantel, ett skåp en grotta och en pinne ett svärd. Det är först när vi använder något riktigt mycket som det kanske är motiverat att köpa en specialgrej. Och då finns den för det mesta på second hand!

En annan tolkning av använd mer är förstås att använda allt du äger mer som i längre tid. Vi lockas att hela tiden byta ut och uppgradera oss i tron att nytt är bättre. Det är mer hållbart att använda favoritplaggen längre och att inte byta till senaste telefonmodellen, även om det finns något modernare och lite bättre.

Hur gick januari?

Vi har en koldioxidbudget på 416 kg/månad (83 kg/person). Siffran är utifrån de uträkningar som säger att vi inte kan släppa ut mer än max ett ton per år (mindre är naturligtvis önskvärt). Familjen försöker därför banta våra utsläpp så mycket som möjligt.

Svalna har haft problem under en tid med anslutningen till vissa kunders bankkonton. Med reservation för att siffrorna kanske är missvisande, fast det ser ut som att många transaktioner i januari nu är med, så redovisar mamman Svalnas beräkningar igen.

Bostaden: I januari gjorde vi om klimattävlingen, så att småbröderna släcker alla lampor som inte behöver stå och lysa. De får en pinne för varje, fem om det är en förälder som glömt. Eftersom pinnarna omvandlas till enkronor har de varit väldigt motiverade! Och vi föräldrar blir förstås mer motiverade att släcka efter oss. Resultat? Småbröderna har tjänat ihop över 150 kr var! Och framför allt pappan har blivit mycket bättre på att släcka lampor.

Solcellerna har producerat drygt 44 kWh i januari, vilket är en stor skillnad mot decembers 16 kWh. Vi har köpt 2.065 kWh jämfört med 2.969 kWh förra året i januari. Det motsvarar, inräknat vår egen produktion som vi använt, 70% av förra årets förbrukning. En bra sänkning av elanvändningen! Det motsvarar 268 kg CO2 i utsläpp.

Bild från Vattenfalls hemsida Mina sidor.

Förmodligen beror sänkningen i elanvändning återigen mest på utomhustemperaturen. Årets januari har varit den varmaste sen mätningarna började…

Vi använder mer vatten nu, 103 liter/person och dag jämfört med 78 liter som minst. Det är en ökning med en tredjedel. Framför allt beror det nog på storebrors långa duschar och pappans badkarsbad.

Ett stort inköp som räknas till bostaden har vi gjort i januari, nämligen en ny dammsugare. Mamman undersökte noga vilka dammsugare som var både effektiva, tysta och el-snåla. Electrolux tillverkar dammsugare i återvunnen plast som uppfyllde familjens kriterier. Den modell vi valde Electrolux EUS8GREEN är något äldre och har utgått ur sortimentet, men finns fortfarande till salu. Den är gjord i 55% återvunnen plast, har en ljudnivå på 58 dB (ungefär som vanlig samtalston, jämfört med snittet på 74 dB – den känns jättetyst!) och energiklass A. Den förbrukar 8% mindre el än genomsnittsdammsugaren. Mamman kollade efter den på Blocket utan framgång. Föräldrarna diskuterade också behovet av dammsugare över huvudtaget, då det går att städa med mopp och sop. Det var vi dock inte riktigt mogna för än…

Svalna säger att bostaden motsvarar 134 kg CO2-utsläpp i januari, utöver elens 268 kg, som inte är medräknade. Totalt för bostaden blir det 402 kg.

Bilen: Mamman har minskat sitt bilkörande till en gång varannan vecka, då hon har ett uppdrag som ligger drygt 5 mil från hemmet. Dit har mamman åkt tre gånger i januari, vilket innebar totalt 342 km. Vi har dessutom kört 443 km privat i januari, så totalt blev det 785 km. Det innebär koldioxidutsläpp på 90 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet. Svalna säger att transporterna motsvarar 134 kg CO2-utsläpp i januari, varav 66 kg är mammans och storebrors resor med kollektiv trafik och 74 kg är bränsle. Det borde bli 150 kg, plus pappans resor med kollektivtrafiken, som väl motsvarar ytterligare 33 kg. Totalt 183 kg CO2 för transporter i januari med andra ord.

Biffen: ICA säger att vårt CO2e-avtryck för januari är 190 kg. Det innebär 38 kg/person vilket är under de 44 kg som är FN:s klimatmål, och betydligt mindre än de 158 kg som är genomsnittssvenskens. Svalna lägger till 17 kg utemat (café och restaurang), så vi hamnar på 207 kg CO2-utsläpp totalt.

Butiken: enligt Svalna har mamman shoppat för 18 kg CO2 under januari (minus inköp till mormor). 10 kg av dem var när hela familjen gick och såg Star Wars-filmen.

Börsen: Mamman har ägnat tid åt att försöka förstå hur vi kan minska pengarnas klimatavtryck (sparande och pensioner). Viktigaste handlingen i januari var att skriva under upprop mot att de svenska pensionsfonderna investerar i fossilindustrin.

Sammantaget har vi i januari alltså gjort av med 810 kg koldioxid jämfört med de 416 kg vi borde hålla oss till. Det är nästan dubbelt så mycket som vår tilldelning. Det är samtidigt en minskning med nära hälften av våra utsläpp i december enligt Svalna.

Diagram över våra utsläpp de senaste 6 månaderna.

Om vi räknar med augusti till januari förutom december (då mat och shopping ökade på grund av julhelgerna) så blir vårt snitt 784 kg CO2/månad eller ungefär 1,9 ton per person och år. Det stora frågan är alltså: Hur minskar vi våra utsläpp till hälften?

Transporter blir 100 kg utan bilen, då vi behöver åka kollektivt för att ta oss till jobb och skola. Maten ligger bra till i januari, så vi räknar med 190 kg där. Shopping runt 10 kg känns rimligt. Då blir det 116 kvar till bostaden (om vi helt bortser från pengarnas/börsens utsläpp), vilket tyvärr känns väldigt svårt… Målet är naturligtvis att sänka utsläppen även för bostaden, men hittills har vi legat runt tre gånger så mycket.

Växla ner

Vintertid är boktid. Det är härligt att ligga i soffan under yllefilten och läsa och bli inspirerad, tycker mamman!

Mamman har på sista tiden hittat många texter som handlar om att ställa om livet och sakta ner, eller ”downshifting” som det kallas. Tidningen Land har en hel artikelserie om downshifting, en amerikansk rörelse från 1990-talet som går ut på att leva enklare. Exakt vad leva enklare betyder är upp till var och en. En artikel i tidningen Land handlar om en kvinna i Småland som valt att leva utan förvärvsinkomst. Hon lever på 27.000 kr – per år! Hennes man arbetar, men de har delad ekonomi så hon vet vilka utgifter hon orsakar. Samma upplägg hade gymnasielärare Åsa Axelsson, som mamman tidigare länkat till en artikel i tidningen Land om.

Nu har mamman läst Åsa Axelssons bok Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete. Boken är intressant för att hon både beskriver hur hon reflekterar över hur vi ”får” leva (enligt normen), ger räkneexempel på hur stor skillnad nya vanor gör och berättar om sina olika steg mot ett liv fullt av meningsfullhet. Eller så uppfattar i alla fall mamman hennes text!

Mamman har också läst andra delen av Mariana Mattssons berättelse om fjällbyn Akkatjärn, Att kunna känna doft av frostrosor, där människor gör motstånd och odlar hopp. Mamman fick boken i julklapp, direkt beställd från författarinnan, vilket gör det hela lite extra värt. Det var roligt att möta alla personer från första boken igen. De var mer uttalat radikala i den här boken och hade mycket tankar om svensk byråkrati och myndigheter långt från deras verklighet. Samtidigt beskriver den ett fantastiskt samhälle där alla verkligen hjälps åt och hittar sin nisch i helheten.

Bloggen Ett annat liv skriver också en artikelserie om downshifting och tankarna på vad vi unnar oss respektive egentligen är värda. Detta att unna sig är ett bedrägligt begrepp som egentligen är skapat av smarta reklammakare. Del tre i serien handlar om Marcus som hoppade av storstadslivet till förmån för ett mer hållbart liv i ett mikrohus. Han beskriver fint den skillnad han ser i sin livskvalitet. Han reflekterar också över att vi konsumerar mer när vi tjänar mer, vilket inte är bra för klimatet, medan ett deltidsarbete möjliggör en annan livsstil. Mamman tycker att det känns tilltalande och viktigt att fundera över värdet av tid respektive pengar, hur vi vill leva våra liv och vad som är viktigt på riktigt. Hur kan vi leva fullt ut och i harmoni med vår omvärld?

Hoppfullt

2040-framtidsfilmen och boken ”Det smarta landet”

Familjen tittade för några dagar sedan på dokumentären 2040 – framtidsfilmen. Den är gjord av Damon Gameau, en australiensisk pappa som vill hitta hopp inför sin fyraåriga dotters framtid, i klimatförändringarnas tid. Föräldrarna och småbröderna såg den tillsammans och alla tyckte att den var bra och hoppingivande.

I filmen 2040 lyfter Damon Gameau fram olika innovationer som ger hopp inför framtiden. Han visar oss micro-elnät i Bangladesh, regenerativt jordbrukande i Australien, marin permakultur i form av sjögräsodling vid USA:s kust och stadsträdgårdar i New York samt självkörande bilar i Singapore. Just brunalgsodling är hoppfullt, då de binder koldioxid, skapar livsmiljöer för vattenlevande djur, går att äta och växer 50 cm om dagen!

Filmen är tyvärr inte längre tillgänglig via länken ovan.

Lillebror fastnade mest för odlingarna av sjögräs. Han tyckte om filmen för att den ”inte sa att allt är hemskt och alla kommer att dö, utan den gav hopp”. Mellanbror tyckte att det regenerativa jordbrukandet var mest intressant. Pappan fastnade för micro-elnäten. De skapar både större motståndskraft mot olika väderhändelser och ger makten tillbaka till folket.

Mamman tyckte att det som var mest intressant var att det som skulle göra absolut störst skillnad för framtiden och mot klimatförändringarnas negativa effekter är: jämlikhet! Rättvisa förhållanden för kvinnor och flickor och tillgång till utbildning även för flickor, leder till att kvinnor föder färre barn och att barns och kvinnors hälsa generellt blir bättre. Detta har vi skrivit om tidigare i inlägget Kvinnor kan.

Jämlikhet är viktigaste faktorn mot klimatförändringarna!
Bild från 2040 – framtidsfilmen.

Om du vill göra en insats för en mer rättvis värld kan du exempelvis stötta Action Aid, som arbetar för en rättvis, jämlik och hållbar värld.

Mamman har även läst boken Det smarta landet – Perspektiv på ett hållbart Sverige som Anders Källström och Maria Soxbo redigerat (2019) i samarbete med LRF. Boken lyfter genom 13 olika svenskar fram den svenska landsbygdens mångfacetterade och rika möjligheter och hur kombinationen stad och land kan bli vinnande i stället för konkurrensbetonad.

Mamman blev lite provocerad av den klämkäcka tonen i boken till en början. Dessutom finns det en viss tendens att framhålla lösningar som passar oss snarare än lösningar som kanske måste till. Samtidigt är det en hoppingivande och positiv bok. Och budskapet att inte bara fokusera på städerna när det gäller att bygga hållbarhet är jätteviktigt!

Även i Det smarta landet lyfts självkörande bilar som en del av en hållbar framtid. Tanken är att vi inte längre kommer äga bilar, men att förarlösa fordon kan beställas för att föra oss direkt dit vi vill och möjliggöra att vi umgås eller arbetar under tiden.

Boken lyfter vårt lands resurser i form av skog och jordbruksmark, vilka har stora möjligheter att bidra till Sveriges koldioxidbantning, men också att vi ligger i framkant när det gäller innovationer. Det talas om att Sverige har möjlighet att visa på en hållbar utveckling för hela världen tack vare dessa förutsättningar. Budskapet är att vi inte ska backa på grund av vår relativa litenhet utan vara föregångare när det gäller omställningen!

Bra men ensam?

Vi fortsätter år 2020 med vår klimatresa. Vi känner oss ofta ganska duktiga och medvetna. Därför är det bra med såna som flickvännen som påpekar att vi inte är så jättebra på att släcka lampor. Det har blivit den nya klimattävlingen i familjen i januari – småbröderna mot oss vuxna. Alla lampor de släcker och alla apparater åt sig själva ger en pinne och alla lampor de släcker som vi vuxna glömt ger fem pinnar. Det visar också på att det ständigt finns förbättringar att göra!

Mamman hittade en artikel via Klimatklubben på Facebook, om forskning som visar att en majoritet tror att de är mer miljövänliga än genomsnittet. Det är samma tendens som att de flesta tror att de är bättre bilförare än snittet och liknande självöverskattningar. Tyvärr kan överskattningen leda till att vi gör mindre för klimatet än vi egentligen borde och skulle kunna.

Rebellerna vinner på skogsmånen Endor i episod sex

Familjen var och såg Star Wars IX The rise of Skywalker på jullovet. Familjens samlade betyg på sista filmen är 9/10. Filmen är sorglig och hoppfull på samma gång. Vi tycker mycket om alla Star Wars filmerna och den alternativa galaxen långt, långt borta. Filmerna skildrar förstås kampen mellan gott och ont i form av rebellerna mot imperiet. Men Star Wars hänvisar också till Kraften som finns överallt, som kan ses som en parallell till kraften i naturen på jorden. Kraften i sig är inte ond eller god. Klimatstörningarna är kanske Kejsaren som fått för mycket makt?

Roligt nog hittade pappan en text i Aftonbladet där kolumnisten drog paralleller mellan filmen och klimatengagemanget. Poängen i artikeln är att klimatengagerade brottas med samma problem som motståndsrörelsen i Star Wars, de mäktiga vinner genom att få oss att tro att vi är få och ensamma. Lösningen är att börja prata mer om de viktiga frågorna. Förmodligen hittar vi fler likasinnade än vi tror.

Ett fint initiativ som bygger på behovet av att prata mer är Klimatprata. De har tips och idéer på sin hemsida om hur vi kan föra samtalen och fakta om klimatet. De har tips på engagerande, kunskapande, existensiella och flera andra typer av klimatsamtal. En guldgruva för den som vill ha idéer kring konstruktiva samtal för klimatet!

May the Force be with you!

Hur gick december?

Sista månaden första året på klimatresan. En sista summering av hur det har gått med våra försök att koldioxidbanta 2019. Om vi tänker oss att vi alla människor max får släppa ut ett ton var per år (utöver de utsläpp som det allmänna genererar, som också behöver bantas), så blir det cirka 83 kg koldioxid per person och månad. Det är vad som beräknas vara hållbart för vår jord. Tyvärr ligger vi som familj varje månad högt över de 416 kg/månad som i så fall blir vår tilldelning.

Bostaden: vi har haft det ganska varmt inomhus under december och sänkt temperaturen först de sista dagarna. Då blev det naturligtvis kallare ute! Solcellerna har producerat totalt 16 kWh i december, de bästa dagarna gav 1,5 kWh. Det är påtagligt sämre än i november då vi ändå fick ihop hela 51 kWh. Vi har köpt 1.950 kWh jämfört med 2.661 kWh förra året i december. Det är en minskning med en dryg fjärdedel! Temperaturen i december i år har legat på en 3° över det vanliga i december enligt SMHI medan förra året var något svalare. Det är svårt att veta om vi använt mindre el för att vi investerat i nya energisnålare apparater eller om det beror på det varmare vädret. Här har vi gjort av med 254 kg CO2, det vill säga drygt halva vår budget.

Vattensparandet går på sparlåga, även om mamman fortsätter samla vatten i duschen för att spola med och använder akvarievattnet till att vattna växterna. Det blir dock vatten över så här års! Familjens förbrukning har stigit till 97 liter per person och dag. Det är fortfarande 2/3 av svenskens normalförbrukning, vilket ändå är bra.

Bilen: Vi har kört mer privat även i december, totalt 671 km. Det är alltså en minskning jämfört med november och i nivå med oktobers bilkörande. Det innebär koldioxidutsläpp på 77 kg. Både mamman och pappan fortsätter att åka kommunalt till jobbet.

Av okänd anledning kan mamman inte uppdatera sin Svalna-app, så det går inte att få någon aktuell information om familjens inköp under december.

Biffen: December innebär både jul och nyår med mycket mat som en del av firandet. ICA säger att vårt CO2e-avtryck för december är 395 kg. Det innebär 79 kg/person vilket är mer än de 44 som är FN:s klimatmål, men mindre än de 158 som är genomsnittssvenskens.

Butiken: Mamman redogjorde i ett annat inlägg för de julklappsinköp som föräldrarna gjorde. Just julklapparna är förstås familjens största inköp under december. I och med mammans strävan att köpa bra kvalitet har vi lagt mer pengar än förr på klapparna. Vi har också handlat en del till djuren, faktiskt lite extra eftersom vi fick en 5% rabattkupong och djurmat ändå går åt.

Börsen: har mamman tänkt ska bli det nya årets stora fokus, förutom att minska butiksinköpen. Det handlar om att placera om pensionspengarna och flytta sparandet… Pengar är vårt största maktmedel i det nuvarande samhället.

Sammantaget har vi bara utifrån de värden vi känner till i december alltså gjort av med nästan dubbelt vår budget: 726 kg koldioxid jämfört med de 416 vi borde hålla oss till. Och alla ni som följt bloggen vet att inköpen är mammans sämsta gren… Det är bara att fortsätta jobba för att sänka avtrycket under 2020!

Gott nytt år!

Hur hållbar var vår jul?

Det är en svår fråga att besvara! Vi har försökt tänka mer på hållbarhet än tidigare, men inte lyckats hela vägen fram.

Familjen firade jul i hemmet, det är relativt hållbart. Vi fick besök av en annan familj som åkte gasdriven bil hit. Vi var många och vi eldade i kaminen, så vi sparade en del på elbehovet för uppvärmning just på julafton!

Julgranen blev en ekologisk kungsgran från Smålandsgran (vi fick inte den gran vi beställt, men väldigt vacker var den vi fick). Julbordet var som vanligt vegetariskt, med ost som den mest växthusgaskrävande ingrediensen. Efter julbordet har vi så sakteliga tuggat oss igenom resterna av julbordet i olika former, så inga matrester har kastats.

Julklapparna var inslagna i delvis återanvändbara tygkassar och delvis i julklappspapper. Pappret för att det var en del stora och en del hårda paket – och påsarna räckte inte riktigt hela vägen.

Vi kunde ha köpt färre julklappar, men de vi har skaffat har haft lite mer tanke bakom än tidigare år. Framför allt var tanken att bara ge bort sånt som uppskattas och kommer till användning.

Hur hållbara gåvor har vi då givit?

Mamman har handlat en del julklappar på second hand. Bästa begagnatköpet var till storebror: en Iphone från Swappie (en affär som vi kan rekommendera! Snabb leverans och fin kartong till telefonen). Mamman hittade även ett par böcker, en till isbjörnsgose till isbjörnstokiga lillebror och lite kläder till mellanbror på second handaffären. Pappan fick också en bok därifrån, men tyvärr var det en han redan hade! Småbröderna fick även ett gäng Skylanders-figurer som vi köpte förra sommaren av en granne.

Mamman försökte när det gällde nyköpta gåvor att tänka klokt och inte köpa skräpsaker ”bara för att fylla ut lite”. Det blev en yxa till pappan, tillverkad i Gränsfors bruk i Sverige med 20 års garanti. Familjen behöver en yxa för att klyva ved till kaminen, då det ibland finns gratis stockar att hämta i området. Mellanbror fick Skogen, ett nytt brädspel, dels för att mamman vill uppmuntra aktiviteter utan skärm och dels för att spelet lär oss mer om skogens ekosystem. Lillebror fick WWF:s jättefina fotoårsbok Bortom isbjörnens rike, som gick att köpa i samband med ett års medlemsskap i WWF. Boken hoppas mamman inspirerar lillebror ännu mer till att värna miljö och klimat.

Mellanbror fick även en egen röd vetekudde från Terrible Twins, fylld med ekologisk vete och sydd av närproducerat lin. Den hittade mamman på Jordklok samtidigt som hon köpte ljusbringarna. Eftersom vi försöker hålla temperaturen nere i huset är vetevärmare till sängarna en god investering – nu har alla varsin utom pappan.

Småbröderna fick slutligen några nyköpta byxor var, för de sliter så på just byxorna, och mellanbror fick även ett par nya pyjamasar. Han konstaterade att de kommer gå i arv till lillebror sen 🙂 Mamman valde kläder märkta sustainable cotton i hopp om att inte bidra till bomullsodlingar som förstör jorden.

Pappan fick även en hemmabryggerisats för öl, då det var högst upp på önskelistan. Mamman sökte via Blocket först, men det fanns inget till salu i närheten de gånger mamman tittade. Mamman tänkte att bryggerisatsen går att använda om och om igen plus att det går i självhushållningens tecken. Lillebror fick eget julrött garn och stickor i samma anda, då han sagt att han vill lära sig sticka. Det vill mamman verkligen uppmuntra!

Mamman själv fick en efterlängtad bok (direkt från författarinnan Mariana Mattsson), fler strumpor som hon behövde och alpackagarn för att mamman vill försöka sticka en tröja. Läsning och stickning är ju klimatsmarta sysslor. Strumpor är svårt att laga snyggt så det köper mamman nya när de gamla tagit slut.

Lillebror fick också en isbjörnsreflex, för reflexer kan ingen ha för många i vintermörkret! Slutligen fick lillebror två tomteluvor (den ena begagnad) som han hett önskat sig till sig själv och sin gosehund och mellanbror fick en kalender för 2020 med världens underverk. Pappan fick lite påfyllning på whiskyförrådet och mamman en färgglad dagbok inköpt i sista minuten, så den var inte alls särskilt klimatsmart medger pappan.

Storebror fick pengar att köpa sånt han behöver och vill ha. Kanske lite trist, men mer klimatsmart än presenter som inte uppskattas!

Tyvärr säger väl egentligen den här bilden från Facebook allt som behöver sägas om vårt julfirande…

24. GOD JUL

Detta är det sista inlägget i vår adventskalender för i år. Vi har skaffat oss många nya vanor som vi är stolta över och vi hoppas att några av dem inspirerar dig. Här har vi gjort en lista på alla de nya vanor vi berättat om under advent.

Acceptera begränsade resurser – butiken
Handla hållbara gåvor – butiken
Odla egen mat – biffen
Ät mer vegansk mat – biffen
Demonstrera! – budbäraren
Påverka och visa vägen – budbäraren
Handla i andra hand – butiken
Investera el-smart – bilen, börsen och bostaden
Brygg drycken själv – butiken
Var vän med grannarna – bilen, bostaden och butiken
Åk mer kommunalt – bilen
Dra maten – bilen
Ibland känns det mörkt – utmaningar på vägen
Gör mer själv – butiken
Släck ljuset, spara el – bostaden och butiken
Gå till bibblan – butiken
Plastpåse-banta – butiken
Vårda, laga och fixa till – butiken
Bli medveten – bilen, bostaden och butiken
Ren hygien – butiken
Fyll tunnan – bostaden
Lev hållbart – bostaden och butiken
Ät upp maten – biffen

Det blev ju faktiskt en hel del, även om några går in i varandra. Tolv inlägg handlar om butiken, i Världnaturfondens kategorisering, vilket inte är så överraskande då mamman har fått syn på att det är ett område där hon behöver bättra sig. Sex inlägg handlar om bostaden, där vi jobbat en hel del för att hitta smartare lösningar. Fem inlägg handlar om bilen, där vardagsresorna är det område där vi förbättrat oss mest. Tre inlägg handlar om biffen, som redan var ganska bra men alltid kan bli bättre! Två inlägg handlar om budbäraren, kategorin som mamman har lagt till själv, då det är viktigt att även försöka påverka på samhällsnivå i klimatfrågan. Ett inlägg nämner börsen, vilket fortfarande är lite av en blind fläck för mamman. Ett förbättringsområde för nästa år! Och att 12+6+5+3+2+1 blir fler än 23 beror förstås på att en del inlägg handlar om flera kategorier!

Nu tar vi jul och öppnar våra klappar! Återkommer om hur hållbara de blev 🙂

God Jul!

23. Ät upp maten

Dagen före dopparedagen – nu står julen för dörren. Familjen firar sedan många år jul ihop med goda vänner. Vi gör ett vegetariskt knytkalas-julbord. Flera av rätterna känns igen, då de är gjorda för att likna vanliga kötträtter, som ”skinka”, ”korv” och ”köttbullar”. Vi har förstås även rödbetssallad och grönkål/långkål, men även olika gratänger och inläggningar.

Vi äter ofta mycket och gott under jul, men ibland kanske vi dukar upp för mycket? Det är begränsat roligt att äta julmat i flera veckor. Bäst är att tänka efter före och fixa lagom med mat. Vilka favoriter har du – och kan något faktiskt tas bort ifrån julbordet? Mattraditioner kan inte vara alltför heliga om vi ska rädda klimatet – ingen av dem är ju från Jesu tid i alla fall!

Ett projekt för mamman under året har varit att bli bättre på att använda rester i matlagningen. Krutonger på vörtbröd var en stor succé i familjen exempelvis. Både pappan och mamman försöker använda upp resterna så mycket vi kan och det som inte går att äta hamnar i komposten och blir jord till nästa år.

Mamman gläds åt att vanan att ta vara på mat tycks sippra ner till barnen. Småbröderna uppger alltid i samband med klimattävlingen att de ätit upp all mat i skolan. Storebror överraskade för inte länge sedan med att ta med sig överbliven kycklingsallad från ungdomsgården hem: ”Hon skulle precis slänga den, så jag sa att jag kunde ta hem den i stället!”

Den nya vanan att äta upp maten och motverka matsvinn inriktar sig främst mot området Biffen i Världnaturfondens kategorisering. Vi måste alla äta, men ska alla människor på jorden kunna äta sig mätta behöver vi vara måttfulla. Att sträva mot en vegansk kost är ett sätt att göra en insats för att både koldioxidbanta och mätta fler människor. Mamman har skrivit mer om detta i inlägget klimatsmart mat.

22. Lev hållbart

Idag är det fjärde advent och årets kortaste dag – vintersolståndet. Det innebär att det vänder nu och ljuset kommer tillbaka!

Scouternas kalender — Årets hjul som mamman ser det

Förr i världen levde människor i harmoni med naturen på ett helt annat sätt än vi gör idag. Olika sysslor följde av nödtvång årets gång. Stora monument byggdes för att följa solens bana. Stonehenge i Wiltshire, England och Ale stenar i Skåne, har båda riktats in efter sommar- och vintersolstånden. Nu för tiden är de flesta av oss mer frikopplade från årets rytm. Mamman själv och mamman och pappan tillsammans har under det här året funderat mycket på hur vi lever och alternativa livsstilar.

Vi har beskrivit dessa tankar bland annat i inläggen om olika böcker vi har läst, som Spirande förändringstankar och Ett enklare liv. Drömmen om att ha egna höns och bin nämnde vi när vi skrev om bi-produkter. Vi romantiserar självhushållandet i våra dagdrömmar och ser vi sanningen i vitögat är vi förmodligen inte alls egentligen beredda på de krav ett sådant liv skulle innebära. Möjligen kommer ett helt annat sätt att leva att bli verklighet av nödtvång om vi inte lyckas bromsa klimatförändringarna. Det blir dock sannolikt inte ett dugg romantiskt…

Dessutom vet vi föräldrar att det inte vore någon bra idé att flytta barnen, med hänsyn till deras NPF-diagnoser. Särskilt sonen med autism skulle kunna få svårt både att vänja sig vid en ny bostad, men framför allt att komma in i en ny skola. Samtidigt tänker mamman ibland att han är den i familjen som skulle passa bäst som bondson.

Samtidigt är det ju möjligt att leva mer i samklang med naturen även i vårt sammanhang, vilket på många sätt är vad vår resa mot ett hållbarare liv går ut på. Vi försöker sluta cirkeln så gott det går, även om vi är långt ifrån självhushållning. Faktum är att det inte ens är säkert att det är det mest klimatsmarta sättet att leva – en del studier tyder på att det är bättre resurshushållning med stordrift.

Att handla second hand är en ny vana mamman börjat med i år och i och med det upptäckt jättefina butiker. I torsdags besökte mamman en fantastisk butik i Täby, Re:Unik. De är en second hand butik och verkstad med arbetsträning. De säljer second hand, och de reparerar, gör om och skapar nytt av det som inte är brukbart i nuvarande skick! Mamma följer dem på Facebook och har bland annat sett att de gör om gamla stolar på ett fantastiskt sätt. Därför fick morfars gamla stolar åka dit för ett nytt liv!

Mamman kan efter ett besök hos Re:Unik verkligen rekommendera dem! Titta bara på alla fantastiska saker de fixat – ulltomtarna i inledningsbilden är från dem, korgarna till höger är av tidningspapper och de gula stolarna till vänster ett exempel på deras hantverk. Och missa inte ”blommorna” av gamla sladdar i vaserna på bordet. Här finns roliga presenter och fynd att göra! Dessutom var de tre personer mamman träffade i personalen jättetrevliga.

Att leva mer hållbart är egentligen inte så svårt, men det behövs ett delvis nytt sätt att tänka. Det kräver att vi i affären funderar, att vi inför varje sak vi vill göra tänker till. Det blir samtidigt lättare och lättare för varje gång, när de nya vanorna sätter sig!