Hushålla med vattnet – vattna varsamt

Familjen använder mindre vatten än genomsnittssvensken (510 liter/dygn mot 560 liter/dygn), men tänker att det är rimligt att försöka minska ytterligare på konsumtionen. Vatten är en viktig resurs och på sina håll en bristvara. Det är klokt att vänja sig vid att hushålla som förberedelse för en framtid med minskad tillgång till rent vatten. Vi har redan skrivit om detta en gång i inlägget Vattenförbrukning. Nu återkommer vi för att försommaren är här och med den värmen. Krukväxterna, vi och djuren behöver mer vatten. Våra odlingar är i full gång och trädgården behöver sitt vatten, den med. Det finns flera skäl att hushålla med vattnet:

  • Vatten är livsviktigt för oss och allt annat levande
  • Det råder vattenbrist på sina håll även i Sverige*
  • Du sparar pengar

*Lyssna gärna på radio P1:s program Klotet om vattenbristen i Sverige:

Läs även denna ledare i ETC om du har möjlighet (det är eventuellt en betalvägg). Beatrice Lindevall skriver om hur vi i Sverige varit bortskämda med vattentillgången men att det även här är en realitet att vattnet är en hotad resurs. På sina håll är grundvattnet förorenat och vissa kommuner har redan infört bevattningsförbud. Globalt är rent vatten en ännu större fråga. Organisationen Wateraid förklarar att frågan om vatten hänger ihop med klimatförändringarna, då dessa i stor utsträckning leder till förändringar av jordens vatten, som höjningar av havsnivåerna, torka och översvämningar.

I många delar av Sverige blev det bevattningsförbud förra sommaren. En tråd i Klimatklubben på Facebook handlade om tips för att spara vatten och ändå kunna vattna krukväxter. Tråden kom att innehålla många bra tips på hushållning med vatten. Många av tipsen här kommer från den tråden.

Spara vatten

  • Diska hellre i diskmaskin än för hand – och om du diskar för hand använd baljor!
  • Byt till snålspolande kranmunstycken och vattenbesparande duschmunstycke.
  • Förvara vatten i kylen i stället för att spola fram kallvatten att dricka. Klokt också att ha vatten i petflaskor i frysen, för att klara ett elavbrott (hjälper både frysen att hålla sig kall och dig att få dricksvatten vid ett lite längre avbrott).
  • Spola inte efter att du bara kissat. Eller kissa i duschen.
  • Vattna trädgården på morgonen eller kvällen, inte mitt på dagen. Då dunstar mindre vatten bort.
  • Vattna trädgårdsväxter ordentligt när du vattnar (och mindre ofta i stället). Skvättbevattning ger växterna grunda rötter och gör dem mindre motståndskraftiga mot torka…
Snålspolande dusch och vattenflaskor i kylen – två sätt att spara vatten!

Ta tillvara vatten

  • Låt vattnet du spolar bort rinna ner i ett kärl och ta vara på det. Ställ ett par hinkar i duschen och låt spolvattnet samlas i dem. Blir ett par liter bara för att spola fram varmvatten till exempel. Mamman samlar 10 liter under en snabb dusch. Det vattnet hamnar i våra regntunnor, till bevattning av trädgården.
  • Återanvänd vatten från kokta grönsaker/potatis/pasta att vattna växter på balkong eller i trädgården med. Då ska vattnet dock vara osaltat! Undvik att vattna inne, då det kan uppstå mögel.
  • Använd badvatten från badkaret att spola toaletten med.
  • Ta vara på vattnet från torktumlaren. Bra att vattna med, då det är saltfattigt.
  • Samla vatten i regntunnor. Familjen har köpt 200-literstunnor med tappkran från Bauhaus och anslutit till stuprören. Vi har även andra tunnor vid öppna stuprör, så totalt kan vi samla 670 liter regnvatten. Det gäller bara att det regnar! Att samla regnvatten är tips 332 i årsboken.
  • Husdjuren behöver ju vatten, men när det stått ett tag behöver det bytas ut. Då är det perfekt att samla i en hink/tunna för att exempelvis vattna med.
  • Akvarievatten som byts ut är näringsrikt och riktigt bra att vattna växter med!
Olika sätt att ta tillvara vatten på. Akvarievatten som byts ut är näringsrikt att vattna växter med.

Hjälp djurlivet med små vattensamlingar i trädgården. Insekterna är tacksamma för något att sitta på när de ska dricka och småfåglarna uppskattar säkra vattenskålar i träden.

Vatten i trädgården till djurlivet.

Om du vill bidra till rent vatten åt alla människor kan du titta vidare på organisationen Wateraid. De har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk insamlingskontroll.

Klimatsmart på jobbet

Mamman glädjer sig åt att hon inte är den enda som tänker kring klimat och miljö på jobbet. Olika arbetsplatser har naturligtvis olika utmaningar när det gäller hänsyn till klimat och miljö. En utmaning är ofta att få kollegorna med på noterna i att hushålla med resurser även på jobbet.

Som konsult delar mamman lokal med flera andra konsulter. Vi är alla våra egna och ingen är chef. Det innebär förstås särskilda utmaningar när det gäller att komma överens! Om vi jämför med hur det var i lokalen några år tillbaka i tiden har vi tillsammans kommit en bra bit på väg mot mindre resursslöseri.

Vi har köpt en diskmaskin, vilket innebar två goda saker: vi slutade med engångsmuggar och vi diskar mindre för hand under rinnande vatten. Att byta från engångsmuggar till porslin är tips 232 i årsboken. Efter bara 64 användningar är porslinsmuggen bättre än engångspappmuggen!

Kaffebryggare, flergångsfilter och I love eko-kaffepaket.
Kaffe på gång på jobbet!

Mamman har skaffat två flergångsfilter till kaffebryggarna – vi brygger upp till 10 kannor kaffe varje dag, så vi kan ju spara en del pappersfilter på så vis. Tyvärr åkte det ena snabbt i soporna, innan vi vant oss vid att de fanns. Det är dumt att flergångsfiltren inte har en tydlig färg så de syns! Det andra är i alla fall kvar och används regelbundet. Kaffet vi turas om att köpa är miljö- och rättvisemärkt. Det är vi alla noga med!

Vi har också ordnat med en returstation för materialåtervinning som vi hjälps åt med att tömma. Vi återvinner mer nu än förut och bidrar på så vis till att materialet ingår i ett kretslopp i stället för att förstöras.

Vi återvinner!

När mamman inte är i lokalen åker hon till andras arbetsplatser och jobbar. Då är resorna det som avgör hur klimatsmart det blir och här jobbar ju mamman kontinuerligt med att hitta sätt att åka mindre bil. Mamman har planerat sitt schema i höst så att det blir ännu mindre bilåkande. Då behöver hon bilen bara fyra av 20 arbetsdagar, mot det dubbla (8/20) under våren! Dessutom blir det kortare sträckor att åka. De fyra dagar som är kvar beror på två olika platser som mamman åker till två gånger per månad. Det ena stället ligger otillgängligt till (det går ingen buss dit i tid) och det andra stället är fyra olika färdmedel/tre byten från mammans bostadsort – som gjort för strul med tider och för åksjuka när mamman är trött.

Elproducenter med solceller

I och med att vi installerar solceller kommer vi att bli microproducenter av el. Det gör att vi behöver se över vårt elavtal för att kunna sälja vår överskottsel.

Hur hållbara solceller är ur ett klimatperspektiv kan diskuteras, då det som vanligt finns flera aspekter. Tillverkningen av solceller gör att de släpper ut en del koldioxid. De tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Som vanligt är det viktigt att också tänka på den sociala hållbarheten. För sent upptäckte mamman sidan Silicon Valley Toxics Coalitions Solar Scorecard. Här går det att se många olika aspekter av hållbarhet för olika solcellsproducenter. Vår solcellsleverantör samarbetar med ett av de sämre bolagen i Kina, tyvärr. Det är flera aspekter att fundera över när en väljer installatör också: priset, varifrån deras produkter kommer och helst att de är branchgodkända som elektriker och har någon form av kunnande som solcellsinstallatörer.

Mamman har tagit hjälp av Solcellskollen för att få grepp om fakta när det gäller utsläppen från solcellerna. De menar att det bara tar 2,5 år att producera tillräckligt med energi från solcellerna för att väga upp produktionsutsläppen. Med en beräknad livslängd på åtminstone 25 år (solceller håller bättre i svalare klimat!) så blir det en vinst jämfört med motsvarande energimängd från fossila utsläpp. Solkraft ger dock mer utsläpp än vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och beräknas ha ett genomsnittligt utsläpp på 29-35 g koldioxid per producerad kilowattimme. Det är högre än annan el från den svenska marknaden (dock lägre än nordisk eller europeisk elmix – och all el mixas på den europeiska marknaden). Klimatvinsten med elproduktion från solceller är att den bidrar till att Sverige kan exportera mer ren el till länder med högre andel el baserad på fossila utsläpp. Dessutom kan solkraften byggas ut genom många små producenter då det är lättare att själv installera än till exempel vindkraft eller vattenkraft. Ytterligare en vinst är att el som produceras nära konsumenten innebär minskad energiförlust.

Mamman resonerar som så här. Andelen klimatneutralt producerad energi behöver öka för att fasa ut den fossila produktionen. Vi kan inte öka vår elanvändning utan behöver parallellt arbeta för att minska konsumtionen av el. Tidningen ETC menar (i en låst artikel) att det bara finns två sätt att säkerställa att elen vi använder inte är smutsig; genom att välja Bra Miljöval och att producera egen solel. Annars är risken stor att vi bidrar till greenwashing genom den handel med ursprungsgarantier som försiggår. Mammans slutsats är att försöka undvika att bidra till denna handel när vi väljer elbolag som köper vår el, det vill säga behålla vår ursprungsgaranti.

Det är många aktörer som vill köpa överskottselen från solcellerna. Det är dock inte helt enkelt att bli klok på bästa erbjudande ur både klimatmässigt och ekonomiskt hänseende. Somliga erbjuder sig att köpa överskottet rent till spotpris eller högre, de flesta köper det bara inklusive certifikat och ursprungsgaranti, somliga rabatterar istället vår elförbrukning när vi behöver köpa el och några erbjuder en sorts kvittning mot det vi själva köper. Det är nödvändigt att ta ställning till både inköpspris och försäljningspris för att se vad som verkligen erbjuds. Mamman vill dessutom fortsatt köpa el märkt med Bra Miljöval. Ett tips mamman fick av en säljare på ett elbolag var att gå över till fastprisavtal, eftersom vi kommer köpa el främst på vintern och det fasta priset är räknat som ett snitt över året. Det kan betyda att vi får ett lägre pris på vintern när vi främst köper el.

Ekonomiskt påverkar också att det är belagt med skatt och momspliktigt att producera el, men finns undantag för mikroproducenter. Vi behöver dock aktivt ansöka till Skatteverket om befrielse från moms. Varje år behöver solelsproducenter också ansöka som skattereduktion i sin självdeklaration. Oberoende Konsumenternas energimarknadsbyrå redovisar ekonomiska förutsättningar från samhället kring solkraftsproduktion.

Naturskyddsföreningen förespråkar att nettodebitering införs, vilket skulle innebära att vi på årsbasis bara betalar för den el vi förbrukar utöver den vi själva producerat. Den modellen är dock inte införd. Att skaffa solceller är tips 49 i årsboken Ett hållbart liv. Solceller påverkar miljön negativt bara när de produceras och när de ska kasseras en gång i framtiden.

Rädda bin mångfaldssmart

Pappan har varit intresserad av bin och biodling i många år. På senare år har vi alla hört och läst om den utbredda bidöden. Naturskyddsföreningen har dragit i gång ett särskilt projekt kallat Operation: Rädda bina med tips om hur vi alla kan bidra. Att hjälpa vilda bin är också tips 341 i Ett hållbart liv. Familjens trädgård är bivänlig då den blommar från tidig vår till sen höst. Vi har ofta besök av både humlor, bin och fjärilar. Nu har vi också ordnat två olika sorters bi-hotell.

Familjens bi-hotell – ett köpt och ett skapat i en död syrenstam.

Mamman tycker att vi alla behöver göra vad vi kan för att hjälpa till att motverka den massdöd av insekter och andra djur som pågår just nu. Bin är sociala och intressanta insekter, som kommunicerar på ett spännande sätt med varandra. Vi har nytta av vad de producerar i form av vax och honung samt framför allt av det faktum att de pollinerar våra odlingar så vi får mat! De har tyvärr inte samma nytta av oss…

Tips 342 i årsboken handlar om att skaffa eller bli delägare i en bikupa. Föräldrarna har på söndag bjudit in till ett möte hemma hos oss för att med intresserade grannar fundera på om vi kan skaffa bikupor tillsammans eller hjälpa bin på andra sätt i bostadsområdet. Tanken om bikupor väcktes av en annan granne i den miljövänliga Facebook-grupp mamman startade för några månader sedan. Det blir spännande att se hur det går!

Mamman har hittat ett superenkelt recept på honungskakor, som hon tänker bjuda på på biträffen. Receptet kommer från bloggen Söta saker.

Honungskakor

  • 100 gram smör
  • 1 dl socker
  • 2 msk honung
  • 1 msk vanilj
  • 2 dl vetemjöl
  • 1/2 tsk bikarbonat (eller 1 tsk bakpulver).

Blanda smör och socker. Rör i honungen och vaniljen tillsammans med mjöl och bikarbonat. Arbeta ihop till en deg. Dela i tre rullar som plattas ut på en bakplåt. Grädda i 15 minuter på 175°. Skär två cm breda sneda kakor.

Hembakta honungskakor

Njut – och skänk en tanke till de flitiga bina som möjliggjort detta!

Ut i skogen

Idag tog föräldrarna med småbröderna ut i skogen. Det är inte ett helt enkelt projekt, för först vägrar den ena och sen vill inte den andra… Storebror vägrar totalt. Till slut hade vi packat ryggsäcken med fika, saft och bullar och peppat barnen med att vi skulle fixa med ett litet olagligt (!) bus i skogen. Att gå ut i skogen är ett bra sätt att spara el, då vi inte spelar PS4 eller dator där 🙂 Det är också tips 359 i Ett hållbart liv att vistas i naturen.

Efter en stund hade båda mellanbror och lillebror tinat upp och sprang glatt uppför bergknallarna. Det finns en skylt längs en stig i vår närskog som upplyser om att det just där varit en havsvik där människor fiskade för 10.000 år sedan. Det är ganska mäktigt tycker vi! Terrängen är kuperad med många mindre berg att bestiga, det som var öar och kobbar i forntiden. På ett av de högsta, där solen sken slog vi oss ner med vår picknick. Och mamman bröt mot lagen…

Skogsflöjter och skogsdjur

Mamman klippte med en sekatör av en färsk rönngren (det är förbjudet) och slöjdade två små flöjtar med en täljkniv. Det är något som mammans föräldrar brukade göra när hon var med dem i skogen som barn. Här finns tips på hur det går till. Flöjterna går att spela på, fast ljudet låter mest som svagt fågelpipande. Ett lite trolskt skogsljud som går att ta med sig hem. Vi kallar dem alvflöjter.

Tyvärr fick ena brorsan bråttom hem när fikat var slut, så vi fick skynda oss ut ur skogen. Andra brodern hann dock också med att skapa sig en liten kompis i form av ett kottedjur.

Med hem från skogen hade vi också en annan mindre rolig skörd. Pappan tog det direkt till återvinningen ihop med vårt övriga skräp, när vi kom hem igen. Tänk ändå om alla tog med sig sitt skräp till rätt ställe själva!

Elförbrukning

Familjen bor i ett trähus från 70-talet uppvärmt med direktverkande el i radiatorer och en luftvärmepump. Luftvärmepump är tips 45 i Ett hållbart liv, då den omvandlar energi ur utomhusluften till värme inne. Vi ligger på en elförbrukning runt 21.000 kWh per år. Damen som bodde ensam i huset innan vi köpte det förbrukade hälften så mycket el som vi. Uppvärmningen beräknades till 5.904 kWh/år och enligt husets energideklaration finns det inget mer vi kan göra för energieffektivisera själva huset. Huset är visserligen inte tilläggsisolerat, vilket kanske vore en god idé för att spara på energi (tips 56). Däremot är de flesta fönster utbytta till en hög energiklass. Det allra mesta hänger alltså på familjens elanvändning…

Tipset kommer från klimatkalkylatorn.se

En sak vi provar inom ramen för uppdraget är att sänka temperaturen inomhus en eller ett par grader för att spara el. Till storebror har vi tagit fram ett varmare täcke då han fryser främst nattetid. Hans rum ligger i ett ytterhörn av huset. Mellanbror tycker inte att det märks av någon skillnad. Lillebror tycker att det är väldigt kallt och fryser mycket. Mamman sätter på sig en extra kofta på kvällen och värmer en vetevärmare till sängen på natten. Föräldrarnas sovrum har flera ytterväggar varav en är mest fönster. Pappan tycker att temperatursänkningen fungerar, då det inte varit så väldigt kallt. Enligt bilden sparar vi mellan 60 och 120 kg koldioxidekvivalenter (och 500 till 1.000 kronor) på ett år genom att sänka temperaturen hemma. Det är bra tycker mamman.

Hemelektronik beräknas stå för 17 % av hushållens elförbrukning. Det skulle i vårt fall innebära 3.600 kWh om året eller 300 kWh i månaden. Kan det stämma?!

Mätning av PS4 elförbrukning under spel.

I uppdragslådan låg en elmätare som kan kopplas till olika urtag och mäta apparaters elförbrukning. På bilden mäter vi hur mycket PS4-konsollen drar när lillebror spelar. Enligt mätningen drar vårt PS4 140 W vid spel och 8,5 W i stand by. Det innebär att den förbrukar 266 kWh om året om vi räknar med fyra timmars spelande om dagen i vår familj (både barnen och pappan gillar att spela).

Om du har en sådan mätare kan du själv räkna ut hur mycket olika saker drar genom formeln xW multiplicerat med antal timmar per dag multiplicerat med 365 dagar på ett år.

Storebror har en ny gamingdator som han spelar mycket på. Enligt SVT-nyheter drar speldatorer sex gånger mer energi än vanliga datorer på grund av de resurskrävande komponenter som ingår. Det går dock att välja mer energisnåla komponenter utan att prestandan blir sämre. Storebrors dator är märkt med den amerikanska energimärkningen Energy Star, vilket ska innebära att den är energisnål. Enligt vår elmätare drar hans dator inklusive allt mellan 100 och 200 watt när han spelar. Vid ett snitt på 150 W innebär det 330 kWh om året om storebror spelar i snitt 6 timmar om dagen.

El märkt med Bra miljöval (som har högst krav) kostar runt 90 öre per kWh nu på vintern. Det innebär att vi med våra 596 kWh betalar cirka 540 kr per år för spelandet. Det är kanske inte någon stor summa, utan nackdelen med spelandet är främst andra (som stillasittandet och den konstanta stimulansen av hjärnans belöningscentrum). Familjens spelande släpper ut nära 8 kg koldioxidekvivalenter per år (och det skulle bli 30 kg om vi inte valde miljömärkt el). En snabb överslagsräkning ger vid hand att familjens övriga hemelektronik (datorer, TV och mobiler) drar ungefär lika mycket till. Vi landar därmed på 1.200 kWh/år, totalt ungefär 1.100 kronor/år och 16 kg koldioxid för vår hemelektronik. En tredjedel av siffran ovan, men ändå ganska mycket.

Koldioxidutsläpp

Compricer ger tips på hur vi kan spara på el och har en lista på vad olika saker i hemmet kostar (2014) i elförbrukning. Mamman har räknat om en del av den i koldioxidekvivalenter vid användning av icke miljömärkt respektive miljömärkt el.


Är det intressant med ett kilo koldioxidekvivalenter hit och dit? Ja, det blir det om varje människa bara har 1.000 kg till förfogande per år för att vi ska hålla klimatförändringarna inom rimliga gränser. Det blir till att hushålla!

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Halländsk naturkraft.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.

Klimatsmarta investeringar?

Det finns mycket att fundera på när det gäller klimatet och våra pengar. Vad används våra pengar till medan vi sparar dem?

Mamman har läst om mikroinvesteringar, där de som har lite pengar över kan vara med och bidra till klimatsmarta investeringar i andra länder. Ett exempel är Trine, som bistår med lån till företag som skapar möjligheter för människor att få elektricitet via solceller i Afrika, Asien och Sydamerika. Pengarna som lånas ut är de du investerar. Om de betalas tillbaka får du igen din investering med ränta – annars får du kanske räkna den som en biståndsgåva. För hur som helst gör ju pengarna nytta för klimatet och de människor som får tillgång till solel! Familjen har valt att investera i två projekt via Trine, som ska bli spännande att följa. Att mikrofinansiera är också tips 111 i årsboken Ett hållbart liv.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Tidsenligt grönbrunspräckligt kakel med orangea detaljer i blombården.

Mamman och pappan funderar också på investeringar på huset. Vi har möjligen råd med en av de tre olika drömmar vi har… Mamman drömmer sedan flera år om att renovera badrummet som är från 70-talet när huset byggdes. Hon rättfärdigar tanken med att badrummet inte uppfyller dagens våtrumsstandard, så det är risk för vattenskador på huset. Pappan vill gärna göra om köket, som är trångt och även det sen huset byggdes. Båda rummen har dessutom sannolikt asbest i materialen.

Samtidigt vill både pappan och mamman investera i solceller på hustaket. I synnerhet som vi har ett hus som förbrukar mycket el så skulle det kännas vettigt att låta en del av den produceras nära huset. Vi skulle enligt kalkyler på nätet kunna producera ungefär en tredjedel av vår elförbrukning själva. Det skulle dock kosta ungefär som en badrumsrenovering att sätta upp solpaneler. Vi kommer att boka ett möte med en firma som grannar i området anlitat för att få en offert att ta ställning till.

Ytterligare en mindre investering som föräldrarna funderar över är om vi ska låta installera en motorvärmare i kallgaraget, för att minska en bils utsläpp vid kallstarter. Frågan är hur stor effekt det har, om det är värt kostnaden på runt 3.500 kr och den el som motorvärmaren drar? Mamman konsulterade Klimatklubben på Facebook och fick svaret att det är en klimatvettig investering utifrån att motorn släpper ut mindre koldioxid, men även mindre av andra giftiga ämnen. Dessutom innebär det mindre slitage på bilen, så den håller längre.

Söta smörgåspålägg

Naturligtvis är det som vanligt bäst att avstå från onödiga produkter och söta smörgåspålägg måste nog räknas till den kategorin egentligen. De finns dock i vårt kylskåp för att de ibland är det enda storebror kan tänka sig för att äta frukostmackan. Lillebror får smaka på helgen. Mellanbror är inte förtjust, så han avstår.

Lillebror berättade här om dagen att han sagt i skolan att han gillar Nutella. Då var det en kamrat som påpekade att den innehåller palmolja. Nu är det så att familjen inte köper Nutella av just den anledningen utan Kung Markattas nötkräm som inte innehåller palmolja, vilket lillebror blev glad att få veta.

Palmolja driver på skövlingen av regnskogen i både Sydostasien och Amazonas. Det finns olika typer av certifieringar, men tyvärr är det inte säkert att dessa går att lita på. I en aktuell artikel lyfter Sveriges Natur hur palmoljeodlingar breder ut sig på mark som Brasiliens bönder var lovad. Brasiliens palmolja är tänkt till biobränsle för miljöbilar i västvärlden. Bönderna kan därför inte odla mat och arbetstillfällena är få på plantagerna, vilket tvingar in dem i fattigdom. Det är alltså säkrast att helt avstå från produkter med palmolja i, vilket är tips 125 i Ett hållbart liv.

Familjen avstår även från köpt jordnötssmör på grund av palmoljan. Mamman mixar i stället ihop eget jordnötssmör med detta recept från SVT. OBS! Kolla så att jordnötterna du köper inte innehåller palmolja!

Hemmagjort jordnötssmör (≈ 2,5 dl)

Egentillverkat jordnötssmör
  • 300 g saltade, rostade jordnötter
  • 1 msk kokosolja
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 1 tsk honung

Mixa ihop alla ingredienser. Ju längre du mixar desto mer smörlikt blir det, kortare mixning ger fler nötbitar och mer tuggmotstånd. Vill du ha en mindre mängd går det utmärkt att halvera alla ingredienser så får du lagom till en liten burk.

I ett blindtest mamma gjorde i familjen mellan hemmagjort jordnötssmör och storsäljaren Skippy vann det hemmagjorda stort, förutom just för konsistensen.

Jordnötter är för övrigt ett väldigt proteinrikt livsmedel, fullt i klass med kött. De är nämligen inga nötter, utan baljväxter. Proteinet är inte fullvärdigt, men så länge vi äter varierat så blir det bra. Jordnötter innehåller dessutom flera andra nyttigheter (järn, magnesium, vitamin B och E samt fibrer).

Hasselnötterna i nötkrämen är också nyttiga och fiberrika. Framför allt innehåller hasselnötter vitamin E men även mangan och andra spårämnen vi behöver. Hasselnötter går dessutom att odla i trädgården – vi har en liten hasselbuske som mamman hoppas ska bära frukt en vacker dag!

Lilla söta hasselnöten i sin fina mössa.

Kläder för väder

Vad vi väljer att sätta på oss påverkar miljö och klimat det också. Som vanligt är det bäst att inte köpa alls och näst bäst att köpa begagnat/second hand. Vi försöker använda våra kläder länge, i stället för att byta ut garderoben med modets växlingar. Mellanbror och lillebror har mest ärvda kläder. Mamman har sparat nästan alla storebrors kläder och skor. Dessutom ärver de kläder och skor av en nära släkting som bara är lite äldre än dem också.

Mamman ska försöka ha ett köpfritt år när det gäller kläder. I och för sig tycker mamman inte att hon köper kläder jätteofta. Eftersom de olika test familjen har gjort ändå visat på hög konsumtion, tänker mamman att det är bäst att dra ner. Det har ju också visat sig att vi är dåliga på att uppskatta vår egen konsumtion.

Bästa materialvalen ur klimatsynpunkt sägs vara naturmaterial som lin, ekologisk bomull, ull och viskos. Viskos är gjort av bomull eller cellulosa, som är växternas byggstenar. Helst ska vi undvika materialblandningar, då de är svårare att återvinna. Tyvärr används mycket kemikalier och vatten vid tillverkning av kläder. Det är också lämpligt att tänka på hur arbetsvillkoren ser ut där kläderna tillverkas. Naturskyddsföreningen rekommenderar kläder märkta med GOTS (Global Organic Textile Standard) eller sin egen märkning Bra Miljöval som garant för att kläderna är hållbart tillverkade. Oekologisk bomull är hårt besprutad. Många funktionskläder (som sport- och utekläder) är behandlade med farliga kemiska preparat.

I vår guidebok Ett hållbart liv, tipsar Naturskyddsföreningen om att skapa en ”kapselgarderob” med ett trettiotal plagg och rensa ut resten (tips 4). Mamman tycker att det är ett märkligt tips, eftersom våra second hand-butiker ”drunknar” i kläder. Därför tänker mamman att det är bättre att behålla kläderna själv och använda dem när det passar. Mamman har genom åren upptäckt att hon ibland tröttnar på vissa kläder en period, men gillar dem igen senare. Det kan däremot vara klokt att tänka i termer av kapselgarderob eller basplagg när du börjar köpa vuxenkläder. Skaffar du då kläder av hög kvalitet i enkla basmodeller och färger som står sig, så är chansen högre att kläderna går att använda i många år.

Enkla råd för en mer klimatsmart klädvård – tips 26-30.

Guppyfriend® tvättpåse är klimatsmart – och skyddar isbjörnar och alla oss andra från att få i oss mikroplast!
  • Tvätta bara om kläderna är smutsiga! ”Smutsa klart” dem innan du lägger dem i tvättkorgen – det vill säga använd dem en dag till! Kolla om det räcker att vädra kläderna eller ta bort fläckar för att de ska bli fräscha igen.
  • Fyll alltid maskinen och välj ekoprogram om din maskin har sådana. De tar lite längre tid, men spar resurser.
  • Dosera tvättmedlet enligt anvisningarna på förpackningen (många häller på känsla och då blir det lätt för mycket). Sluta med sköljmedel som egentligen är en onödig produkt och minskar klädernas hållbarhet. Vill du ha ett sköljmedel i kan du prova en matsked ättika istället.
  • Följ tvättanvisningarna på kläderna för att öka hållbarheten – men prioritera att fylla maskinen i stället för att köra en halvfull 30°-tvätt och en halvfull 40°-tvätt!
  • Använd Guppy-friend tvättpåse till kläder i fleece eller andra syntetmaterial för att undvika mikroplaster i vattnet! Plasten rensas ur påsen och slängs i papperskorgen.
  • Lufttorka tvätten i stället för att torktumla eller använda torkskåp. Det ökar klädernas hållbarhet samtidigt som det sparar el.
  • Laga trasiga kläder i stället för att byta ut dem.