Spara resurser – Sida 4

Hållbar träning

Mamman måste börja med att erkänna att hon inte älskar att träna. Tvärt om! Men för några år sedan hittade mamman ändå både motivation och träning som funkar för henne. Mamman tränar hemma, för att öka sin egen hållbarhet. Det är viktigast för mammans egen motivation, att träning hjälper människor att hålla längre. En stor bonus är att bröderna, särskilt lillebror, blir inspirerade.

Eftersom mamman är intresserad av prepping också, så passar det att nämna att det är en bra form av förberedelse att hålla sig i form. Det är lättare att klara av svårigheter om en mår så bra som möjligt! Sen talar mamman inte som en del preppers om att klara av att springa två mil med packning, utan att ha tillräcklig kondition, styrka och smidighet för att klara mer vardagliga utmaningar.

Träningsredskap är produkter som kostar att tillverka. Där är det en vinst att träna på lokal, där många delar på redskapen! Mamman har försökt att köpa så lite redskap som möjligt och klarar sig bra med en motionscykel, ett par gummiband (olika styrka), ett par hantlar, en yogamatta och en liten step up bräda. Först körde mamman med en vanlig pall, men den var inte tillräckligt stabil tyvärr. Pappan har en uppsättning tyngre hantlar som han tränar med. Pappan gillar också att springa och där vi bor finns fina elljusspår som han sticker ut i ibland.

En klimatbov när det gäller träning är förstås resorna till och från träningslokalen. Därför är det optimalt att träna hemma – men även att jogga, cykla eller åka kommunalt till träningen är bra förstås! Tänker vi tanken på framtida möjliga kriser (längre elavbrott på grund av klimatförändringarna exempelvis) så är hemmaträning oslagbart.

Många kläder som vi tror behövs till träning är också miljöbovar. Undvik till exempel luktfria träningskläder med silver i. Det tvättas ur på några tvättar och blir föroreningar i våra vatten i stället. Även speciella outdoorskläder har miljöpåverkan på grund av olika tillsatsämnen som gör kläderna vattentåliga. Som alltid är långtidsanvändning bäst! Köp inte nytt, använde det du redan har. Bonus vid hemmaträning att det inte finns något behov av en snygg outfit 🙂

Förutom elljusspåret har vi flera fina promenadvägar och stigar ut i skog och mark i närheten. Det är verkligen klimatsmart träning att ge sig ut i skogen och följa marken upp och ner! Överläkaren i psykiatri Anders Hansen skriver i sin bok Hjärnstark om de anmärkningsvärt goda effekterna av att springa i 30 minuter tre gånger i veckan. Det är rena supermedicinen för hjärnan! Boken Hjärnstark handlar inte så mycket om klimatet, men desto mer om vad som får oss hållbara i längden. Mamman rekommenderar den varmt!

Semestertider

Det är sommar och sol! Mamman läste just att värmerekord slagits i Frankrike där en ort haft 45,9° varmt igår och deras infrastrukturminister uppmanat folk att undvika vägar eller tåg då dessa inte fungerar i värmen. Även hur vi väljer att semestra har effekter på klimat och miljö. Ingen har väl missat det senaste årets debatt om flygresandet. Till dem kommer vår miljöpåverkan väl framme på olika semesterorter. Turistanläggningar använder exempelvis väldiga mängder vatten, som inte sällan är en bristvara för lokalbefolkningen, och producerar stora mängder sopor som inte alltid tas omhand.

Familjen har sedan flera år som vana att hemestra (semestra hemma). Hemester är årsbokens tips 269. Mamman har förmånen att kunna vara ledig hela sommarlovet med barnen. När pappan har semester reser vi bort i någon vecka. Anledningarna till detta val är flera. Dels har vi katter som kräver passning och det är alltid svårt att hitta någon som kan ställa upp som kattvakt. Dels har barnen med NPF olika svårigheter med semesterresor, som att åka långt, byta miljöer och äta främmande mat. Dessutom spelar förstås hänsyn till miljö och klimat roll för vårt val att inte resa långt och ofta.

Vi har ju förmånen att bo i ett hus med trädgård. Det underlättar mycket för semesterkänslan! Vi kan äta ute på verandan och har en studsmatta i trädgården som barnen älskar. Tack vare att området byggdes på 1970-talet är det trafikseparerat vilket innebär att barnen tryggt kan cykla omkring i grannskapet. Dessutom bor vi nära både sjöar, havet, skogen och storstaden. Idealiskt för hemester med andra ord!

När vi reser på semester gör vi det oftast med bilen. Ofta åker vi till västkusten där mamman har släkt och vänner. Förra året var vi i Halland, som var ett fantastiskt semestermål! En härlig kombination av sandstränder, vackra landskap med intressanta utflyktsmål och närhet till både Skåne och Göteborg. Vi bodde i en stuga på en camping, vilket vi kommit fram till passar familjen utmärkt. Barnen älskar campingplatser och stugor är tillräckligt bekväma för föräldrarna 🙂 Dessutom är campingstugor förvånansvärt lika på olika campingar – en liten extra bonus för barn med behov av igenkänning!

I år ska vi lära känna Öland. Mamman har undersökt möjligheten att ta tåg och buss till Öland och den campingstuga vi hyrt, men det var helt enkelt inte möjligt. Så det blir en semesterresa med bilen i år igen. Storebror åker dessutom på semester med sin pappa till Gotland med färjan och i vinter kommer han att flyga till Sydamerika för att hälsa på släktingar för första gången på fem år.

Med anledning av alla dessa smutsiga färdmedel bestämde sig mamman för att klimatkompensera familjens semesterresor via Vi-skogen. De erbjuder möjligheten att kompensera specifika utsläpp för till exempel resor eller en större fest (som ett bröllop), eller hela sitt årsutsläpp. Vi-skogen planterar träd i östra Afrika tillsammans med lokalbefolkningen. Människor får på så vis både virke, bättre odlingsmarker och skyddande skugga åt odlingarna. Vi-skogen kommer kunna plantera 125 träd som kompensation för våra resor i år. Flygresans utsläpp motsvarar de flesta av de planterade träden och valet att kompensera gjorde att kostnaden för flygresan ökade med 16%. Det tycker mamman är fullt rimligt med tanke på läget i världen.

Uppdatering i december: varken storebrors resa till Gotland med färja eller hans resa till Sydamerika med flyg blev av av olika orsaker. Mamman är ändå glad åt att hon satsat på att plantera rejält med träd! Nu blir det ju dessutom en positiv effekt, då träden växer före eventuella utsläpp.

Klimatsmart på jobbet

Mamman glädjer sig åt att hon inte är den enda som tänker kring klimat och miljö på jobbet. Olika arbetsplatser har naturligtvis olika utmaningar när det gäller hänsyn till klimat och miljö. En utmaning är ofta att få kollegorna med på noterna i att hushålla med resurser även på jobbet.

Som konsult delar mamman lokal med flera andra konsulter. Vi är alla våra egna och ingen är chef. Det innebär förstås särskilda utmaningar när det gäller att komma överens! Om vi jämför med hur det var i lokalen några år tillbaka i tiden har vi tillsammans kommit en bra bit på väg mot mindre resursslöseri.

Vi har köpt en diskmaskin, vilket innebar två goda saker: vi slutade med engångsmuggar och vi diskar mindre för hand under rinnande vatten. Att byta från engångsmuggar till porslin är tips 232 i årsboken. Efter bara 64 användningar är porslinsmuggen bättre än engångspappmuggen!

Kaffebryggare, flergångsfilter och I love eko-kaffepaket. — Kaffe på gång på jobbet!

Mamman har skaffat två flergångsfilter till kaffebryggarna – vi brygger upp till 10 kannor kaffe varje dag, så vi kan ju spara en del pappersfilter på så vis. Tyvärr åkte det ena snabbt i soporna, innan vi vant oss vid att de fanns. Det är dumt att flergångsfiltren inte har en tydlig färg så de syns! Det andra är i alla fall kvar och används regelbundet. Kaffet vi turas om att köpa är miljö- och rättvisemärkt. Det är vi alla noga med!

Vi har också ordnat med en returstation för materialåtervinning som vi hjälps åt med att tömma. Vi återvinner mer nu än förut och bidrar på så vis till att materialet ingår i ett kretslopp i stället för att förstöras.

När mamman inte är i lokalen åker hon till andras arbetsplatser och jobbar. Då är resorna det som avgör hur klimatsmart det blir och här jobbar ju mamman kontinuerligt med att hitta sätt att åka mindre bil. Mamman har planerat sitt schema i höst så att det blir ännu mindre bilåkande. Då behöver hon bilen bara fyra av 20 arbetsdagar, mot det dubbla (8/20) under våren! Dessutom blir det kortare sträckor att åka. De fyra dagar som är kvar beror på två olika platser som mamman åker till två gånger per månad. Det ena stället ligger otillgängligt till (det går ingen buss dit i tid) och det andra stället är fyra olika färdmedel/tre byten från mammans bostadsort – som gjort för strul med tider och för åksjuka när mamman är trött.

Global Climate Strike for Future

Fridays for Future’s event map visar att strejker pågår över hela jorden!

Mamman tog chansen att stödja den globala klimatstrejken den 15 mars 2019 genom att delta på Mynttorget i Stockholm. Enligt Fältbiologerna var det 15.000 personer på plats på Mynttorget. Strejker pågick i över hundra länder och på 2.000 platser världen över idag!

Det var fullt med folk på Mynttorget vid 12:30.

Strejken arrangerades av Fridays for Future och Greta Thunberg, som drog igång skolstrejkerna för klimatet i augusti 2018. Målet är att Sverige (och världen) ska följa internationella överenskommelser om att hålla nere den globala uppvärmningen. Världens länder bildade 1988 en grupp som kallas IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) eller FN:s klimatpanel, som ska berätta vad forskare vet om klimatförändringarna. Enligt IPCC har vi nu 12 år på oss att klara målet att klimatet inte ska bli mer än max 1,5° varmare. Det är alltså hög tid att agera!

Strejken sker utanför Sveriges riksdag, för att påverka våra beslutsfattare att ta ansvar för de beslut som krävs för att nå de överenskomna målen.

Utanför Sveriges riksdag. One Earth – One Chance (En jord – En chans) och Stop Denying the Earth is Dying (Sluta förneka att Jorden dör) återkom på många plakat.

Det gladde mamman att se att så många slöt upp och manifesterade till stöd för klimatet. Det var många, många skolungdomar på plats, men även en hel del äldre (som mamman och även pensionärer). Ett budskap verkade riktat speciellt till mamman: ”Fuck din bil” och ”rädda klimatet!”

Mamman deltog i dagens strejk för att understryka att klimatkrisen också kräver ett globalt gemensamt ansvarstagande där beslutsfattare och företagsledare måste agera snabbt för att ställa om kursen så att Moder Jord slipper bli sjukare. Ingen kan längre vänta på att någon annan ska handla.

Från ”andra sidan” vid 14-tiden. Det hade varit en paus, då många gått medan andra strömmade till.

Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Hur gick januari?

Eftersom vi vill försöka minska vårt klimatavtryck tänker mamman följa upp vissa områden i siffror varje månad, som bilkörning och elanvändning.

Mamman har under januari försökt välja att åka kommunalt i stället för bilen så ofta det har varit möjligt. Eftersom mamman har noteringar över sin mätarställning de flesta månader på året kan mamman konstatera att hon kört 282 färre kilometer i januari 2019 jämfört med januari 2018. Det betyder att mamman har minskat sitt bilkörande med 25% och tagit bort var fjärde kilometer hon körde förra året (869 km i år mot 1.151 km i fjol). Mamman tycker inte att det var särskilt svårt att åka mer kommunalt heller, eftersom hon valt bort de krångligaste resorna (med tre byten). De dagar det går att resa mellan olika uppdrag på max ett byte/resa har det fungerat bra – och inte har mamman mått illa heller. Mamman kommer fortsätta att bilbanta!

Vattenfall har på sin hemsida en mycket bra service till de kunder som hör till deras elnät, där det är möjligt att följa sin elförbrukning ner på dagsnivå. När mamman tittar där visar det sig tyvärr att familjen använt mer elektricitet under januari i år jämfört med förra året. Det kan delvis förklaras av att det var kallare i år, samtidigt har vi sänkt inomhustemperaturen en grad. Vi bor i ett hus som värms av direktverkande el, så en del av vår höga förbrukning beror på det. Jämfört med januari 2017 har familjens elförbrukning minskat.

En bild av familjens förbrukning jämförd med utomhustemperaturen.

Vi måste ändå fråga oss hur det kommer sig att vi har en så förhållandevis hög förbrukning och vad det finns mer vi kan göra. En förändring mamman gjort till det sämre under senaste halvåret är att hon torktumlar fler plagg – en maskin extra i veckan. Det kan vara en orsak till ökningen. Vår torktumlare har en effekt på 1000 W och torkar vanligtvis tvätten på runt tre timmar, så en torktumling extra per vecka innebär ungefär 12 kWh mer i elförbrukning per månad.

Enligt ICA har vi minskat vårt klimatavtryck från 3 till 2 kg CO2e per kilo mat från november till januari. Det ser bra ut, men det är lite svårt att dra några slutsatser av det, för vi har förmodligen handlat mer mat på Coop i januari än i november. Samtidigt har vi försökt minska våra inköp av färdigmat till förmån för mer grönsaker och baljväxter.

Konsumtion var ytterligare en faktor som familjen behövde se över, enligt de test vi tagit. Mamman blev medveten om hur svårt det är att bryta gamla vanor i början av januari, när hennes gamla (redan lagade) handväska definitivt gick sönder. Utan att reflektera gick mamman till Åhléns och köpte en ny. Inte förrän någon dag senare slog det mamman att hon förstås borde ha kollat på second hand först. I jämförelse med januari förra året har mamman lagt ungefär en tredjedel så mycket pengar på ”shopping” i år (1.200 kr jämfört med 3.600 kr).

Använd mindre – lev lättare

Varje svensk producerar cirka ett halvt ton (!!) avfall per år. Det är viktigt att återvinna allt som går, resurserna behöver ingå i ett kretslopp för att vi ska leva hållbart. Vi behöver tänka annorlunda och minska mängderna skräp.

Vi kan ta den här trappan till hjälp för att börja göra kloka val. Ju längre ner i trappan desto smartare resursanvändning. De fyra engelska orden på R kommer från tankar om cirkulär ekonomi, ett nytt sätt att se på konsumtion.

Vår familj är ganska duktig på att återvinna och sopsortera. Vi ser till att saker återanvänds i form av att sälja på Blocket eller lokala säljgrupper på Facebook. Vi skänker en del till second hand och mamman försöker laga kläder och saker som är trasiga. Flera tips i kapitlet om hemmet i Ett hållbart liv handlar om detta med att återvinna och sopsortera smart, bland annat genom att göra det enkelt att sortera rätt i vardagen.

Att minimera är ledordet för vårt klimatuppdrag på sätt och vis. Vi letar efter sådant vi kan bli mer sparsamma med: elektricitet, vatten, inköp och mat.

Vi behöver tänka om när det gäller att välja bort saker. Vi är nog vana att unna oss och inte fundera så mycket på det. Psykologen Frida Hylander förklarar i Modern Psykologi (10/2018) som mamman läste innan jul att det är svårt att avstå – det känns dåligt för att vi saknar något. Frida Hylander tipsar om att vi behöver öva oss i att se vad vi kan få i stället när vi väljer bort vissa saker. En sak vi upptäckt är att det är mysigt att spela brädspel ihop i stället för att spela på varsin skärm. Det kallas tilläggsvinst – vi är inte bara rädda om klimatet, vi har det mysigt också!

Faktum är att fler saker inte gör oss lyckligare. När vi har så vi klarar oss, vilket de flesta i Sverige har, så blir vi mer lyckliga av samvaron med andra människor. Att samarbeta och organisera oss för att göra klimatsmarta saker är ett sätt må bra!

Måste chipsen vara äckliga?

Chips, godis och läsk är inte bra varken för miljön eller oss människor egentligen. Det är klokast att äta så lite som möjligt, men ibland vill vi ju unna oss det lilla extra. Bröderna ville exempelvis ha chips på nyårsafton, det hör till när det är fest tycker de.

Ett bekymmer med att vara miljövän är att behöva avstå från saker en gillar och är van vid. Mamman ville dock välja miljöbättre chips och tog en annan sort än den vanliga. Egentligen utan att veta om de var bättre för miljön. Idag sa lillebror att de chips vi åt på nyår smakade sämre än de han är van vid och undrade om vi verkligen måste äta dem för att vara miljövänner.

Mamman började därför googla runt och konstaterade att flera svenska chipstillverkare jobbat med miljötänket. Flera artiklar som fördömer chips som miljödåligt är från 2011 och sedan dess har en del hänt – antagligen just tack vare konsumentpåverkan. Tillverkarna satsar på förnybar energi i tillverkningsprocessen i stället för fossil energi. Solrosolja och rapsolja i stället för palmolja (som odlas där regnskogen växer) och svensk potatis är också bättre för miljön. Avfallet sorteras och en del återanvänds i lantbruket eller som biogas.

Slutsatsen är som alltid att det bästa är att avstå från att köpa och äta chips alls – men de tycks vara lite mindre dåliga för miljön än förut! I alla fall om du väljer svenska märken och dubbelkollar innehållsförteckningen (så att de är utan palmolja).

Vårt sätt att tänka kring detta med val är att vi ska försöka vara så miljö- och klimatsmarta som vi bara kan, men ibland måste även andra hänsyn spela in. Det blir tokigt att äta äckliga saker bara för att de ska vara bra för miljön. Då är det bättre att avstå helt eller använda mindre av det som inte är så bra. Och vi föräldrar tycker att det är viktigt att lyssna på barnen, för det behöver ju kännas roligt för dem att vara miljöhjältar.

Fundera på om du vill påverka någon tillverkare att göra sin produkt mer miljövänlig och agera i så fall. Lycka till!

Vårt klimatavtryck 2018

Enligt många experter på klimatfrågor kan vi människor inte använda mer än cirka ett ton koldioxid per person och år om vi ska bromsa den globala uppvärmningen. En vanlig svensk använder mellan 9 och 11 ton idag.

För att ta reda på hur mycket av jordens resurser vår familj använder idag gjorde vi ett test med WWF:s klimatkalkylator. Den räknade ut ungefär hur mycket koldioxid vi använder per person och år i familjen. Vår familj lever som att det fanns resurser motsvarande nästan tre jordklot! Vi förbrukar 6,97 ton koldioxid per person och år – fast barnen som promenerar till skolan förbrukar nog lite mindre och föräldrarna lite mer!

Här är vår familjs klimatavtryck i december 2018. Samhället (den rosa tårtbiten) är den samma för alla svenskar. Den yttre cirkeln är svenskens snitt, den inre är det globala snittet.

Som synes finns det att jobba med – värst är våra bilresor. Både mamman och pappan åker ofta bil till jobbet eftersom det sparar tid. Mamman är dessutom åksjuk på bussar och tåg.

Dessa tips fick mamman från ett annat klimattest på nätet, Klimatkontot.se.

Mamman blev överraskad av det sista tipset. Vi uppfattar inte att vi är en familj som konsumerar mycket kläder, elektroniska prylar eller hudvårdsprodukter. Undersökningar visar dock att vi ofta har en felaktig bild av hur mycket vi faktiskt använder. Vi människor tror att vi minskar våra inköp och mätningar visar precis tvärt om. Så det finns all anledning för oss att fundera ett varv till kring den punkten!

Vi kan också bli bättre på maten vi äter, trots att vi mest är vegetarianer (pappa och storebror äter kött ibland). Ica har en tjänst för medlemmar där det går att få tabeller över vilken klimatpåverkan familjens inköp har. Där syntes det att vi behöver tänka till när det gäller mejeriprodukter och färdigmat.