mamman – Sida 15 – Isbergs eko

Vattenförbrukning

Familjen har mätt vår vattenanvändning och vi förbrukade 510 liter vatten per dygn i snitt mellan maj och februari. Under januari till februari har vi minskat användningen till 500 liter per dygn. Siffror på internet säger att en svensk förbrukar mellan 140 och 165 liter per dygn, så vi som är fem stycken ligger bra till med våra 100 liter per person och dygn. Om 300 liter av de vi förbrukar per dygn är varmvatten innebär det dock 6.500 kWh i elförbrukning per år.

Familjen använder oftast disk- och tvättmaskinernas energisparprogram, då de sparar både el och vatten. Att diska i det mesta i diskmaskin i stället för för hand sparar upp till 90% vatten. Vår diskmaskins eco-program använder 10 liter vatten och cirka 0,92 kWh el per disk. Att diska resten i balja istället för under rinnande vatten är ett bra sätt att spara ytterligare vatten. Vår tvättmaskin förbrukar i snitt 45 liter vatten och 0,6 kWh el per tvätt enligt sin energideklaration. Vi kör diskmaskinen varje dag och minst fyra tvättmaskiner i veckan, så det blir 13.000 liter vatten och 460 kWh per år. På energimyndigheten kan du läsa mer om olika vitvarors förbrukning och spartips.

Vattenfall har tips på hur vi kan spara på vatten i hemmet. Att byta ut droppande kranar är viktigt, då en liter vatten per timme (!) försvinner helt i onödan den vägen. Ett annat bra tips för vår familj är att byta till snålspolande duschmunstycken. Vi fyller en 10 litershink på 50 sekunder och Vattenfall rekommenderar ett byte om hinken är full på under en minut. Det skulle förmodligen göra skillnad när storebror tonårsduschar!

I Sverige har vi turen att ha gott om sötvatten. Det mesta av det använder industrin och därefter hushållen. Det svenska jordbruket använder minst. Hushållen använder det mesta av sitt vatten till hygien (inklusive toalettspolning). Därefter kommer disk och tvätt och minst till mat och dryck. Tillgången på bra vatten i Sverige innebär inte att vi ska slösa med de tillgångar vi har – i synnerhet inte med uppvärmt vatten eftersom det drar el som i sin tur släpper ut koldioxid.

Atacamaöknen i Chile – en av jordens torraste platser.

Det är viktigt tycker mamman och pappan att tänka på att det finns människor på andra ställen i världen som får klara sig med 10 liter vatten eller mindre per dygn. Nästan var tionde människa saknar rent dricksvatten enligt en artikel i GP från 171106. Av samma artikel framgår att vi i Sverige egentligen gör av med i snitt 6.000 liter vatten per dag, beroende på vår konsumtion. Kläder är exempelvis väldigt vattenkrävande att producera. Även vilken mat vi äter påverkar hur mycket vatten vi förbrukar – kött förbrukar mer vatten än växtbaserad föda, kaffe mer än te och importerad mat mer än svenskproducerad.

I ett globalt perspektiv är jordens naturresurser gemensamma tillgångar att hushålla med. Endast 2,5% av vattnet på jorden är sötvatten. Det är en hisnande tanke att vattnet är det samma som dinosaurierna drack – det går runt, runt i ett evigt kretslopp. Låt oss vara rädda om vattnet!

Vill du lära dig mer om egentlig vattenförbrukning kan du läsa på Water Footprint Network, som också har en kalkylator för den intresserade!

Duschutmaningen

Småbröderna duschar varje söndag. Det är ibland en utmaning för den bror som har autism. Det är en vanlig svårighet vid autism att duscha, bland annat på grund av hur vattnet känns mot huden och att det är så många moment som ska göras. Vår bror har också svårigt att förstå poängen med att duscha, då det tar tid från annat som är roligare. Ibland fungerar det bättre att bada. Idag var det inte heller ett alternativ.

Mamman föreslog då att göra duschen till en klimattävling*. Vi vet att vår dusch drar 12 liter vatten per minut, så frågan var hur snabbt de kunde duscha (med pappans hjälp) och ändå bli rena. Pappan hojtade vid start och slut och mamman tog tid.

Först ut var mellanbror. Han duschade på totalt 4:45 minuter, varav kranen var på i 2:15. Resten av tiden gick till intvålningen. Det innebär att hans dusch drog 27 liter varmvatten. Han var också noga med att släcka ljuset i badrummet efter duschen.

Lillebrors dusch tog hela 6:27 minuter, varav kranen var på i 3:25. Hans dusch drog alltså totalt 41 liter. Pappan tyckte att det var en stor utmaning att duscha pojkarna under tidspress. Hans känsla var att lillebror duschade snabbast, vilket visar på svårigheten att uppskatta tid under stress. Tur att mamman tog tid!

Mellanbror vann alltså duschutmaningen idag – men största vinnaren är förstås klimatet. Och att båda pojkarna var glada medan de duschade var också en stor vinst!

*Det är absolut inte en generell rekommendation att tävla som en lösning för att hantera svårigheter vid NPF/autism! I vår familj fungerar det ibland utmärkt, men det gäller att planera tävlandet så att alla har samma chans att vinna och att det är supertydligt vad som gäller. Det är inte så lätt för någon av bröderna att förlora, men de tränar på att vara goda både vinnare och förlorare. Och vi föräldrar tränar på att vara schyssta tävlingsledare.

Hur gick februari?

I januari var elkonsumtionen hög. Vi har sedan årsskiftet sänkt temperaturen hemma med en grad ungefär, vilket vi hoppas ska märkas på elräkningen. För oss i familjen innebär det att vi klär på oss mer tröjor och filtar och har tjockare täcken än förut. Vi fryser också lite mer än tidigare.

Vi har under februari lyckats sänka vår elförbrukning med hela 24% jämfört med samma period förra året och 18% jämfört med januari (beräknat på 28 dagar). Det beror säkert till viss del på det ovanligt varma februarivädret, som minskat uppvärmningskostnaderna. Mamman har också tänkt mer på tvätten under februari. Dels har hon följt råden om att inte tvätta i onödan, vilket faktiskt oftast minskat mängden tvätt med en hel maskin i veckan. Dels har hon inte torktumlat extra utan hängt det mesta av tvätten. En annan skillnad mot januari är att vi har lagat mindre mat i ugn. Ugnen drar relativt mycket el och är igång relativt länge när den används.

Familjens elförbrukning februari 2019 jämfört med februari 2018. Diagram från Vattenfall.

Mamman jämförde två datum i år och förra året lite extra, då utetemperaturerna de dagarna låg ganska lika. Den 6 februari 2018 var det -6° ute och vi förbrukade 114 kWh, i år samma datum var det -5° och vi förbrukade bara 87 kWh, det vill säga 24% mindre. Den 19 februari 2018 var det – 2° ute och vi förbrukade 98 kWh medan det i år var -3° och vi förbrukade 69 kWh – hela 30% mindre! Båda dessa datum var vanliga veckodagar båda åren (tisdag-onsdag respektive måndag-tisdag).

Mamman har fortsatt försöka köra mindre bil. I februari i år har mamman kört totalt 709 km. Förra året körde mamman 770 km i februari, så det var inte någon enorm skillnad – bara 8% mindre. Förmodligen beror det på att mamman var sjuk en vecka i februari förra året och då inte körde bil alls. Samtidigt motsvarar 69 färre körda kilometer 8 kg mindre koldioxid i atmosfären, och även små skillnader räknas!

I februari har vi inte heller handlat allt på ICA, men 86% av våra matinköp är gjorda där. Vi ligger på ett CO2e-avtryck på 58 enligt deras tjänst (genomsnittet är 158) eller motsvarade 2 kg CO2e/kilo mat. Den absoluta majoriteten av våra utsläpp kommer från vår konsumtion av mejerivaror (ost) och färdigmat (vegetariska halvfabrikat).

Familjens matavtryck från november 2018 till februari 2019. Graf från ICA.se.

Maten är fortsatt en utmaning för familjen. Mamman har inte orkat upparbeta någon entusiasm för att prova nytt under månaden. Sega förkylningar och allmän februaritrötthet har tyvärr påverkat oss, så att vi fallit tillbaka i gamla vanor när det gäller maten. Samtidigt har vi valt tillräckligt klokt för att inte öka våra utsläpp igen.

Under februari har den stora utmaningen när det gällt konsumtion varit att mammans styvfar ska flytta till ett vårdboende. Mamman har då hjälpt mormor att förbereda inför flytten. Mormor tillhör en annan generation och har inte varit särskilt klimat/miljömedveten i sitt liv, tyvärr. Mamman har ändå försökt att minska klimatpåverkan genom att hjälpa mormor att gå igenom vad som finns hemma hos dem och oss, som kan komma till nytta. Ett exempel var att vi kunde samla ihop tillräckligt med extra lakan och handdukar. Mamman har sedan tvättat och strukit lakanen så att de ska vara fina nog att skicka med, då det är viktigt för mormor. Vi åkte också till Myrorna och tittade efter möbler, då det behövdes en ny fåtölj och ett litet bord. Mamman tittade även på Blocket. Tyvärr hade de inte vad mormor sökte, så det blev ändå några nyinköp till slut.

När vi var på IKEA passade mamman på att köpa skåpdörrar till köket, för efter bytet av kyl och frys saknar vi överskåp ovanför dem. Vi planerar att använda virke vi har över sen en tidigare renovering för att bygga ett fäste för dörrarna och snygga till ovanför kyl och frys, som är inbyggda i ett eget utrymme. Förutom detta inköp på IKEA har familjen inte handlat något nytt under februari.

Familjen påbörjade i slutet av februari en liten daglig klimatutmaning. Den som gjort de bästa valen en dag får en liten pinne i ett protokoll, efter fem pinnar får vinnaren välja exempelvis middag, helgsnacks eller aktivitet åt familjen. Vi hjälps åt att utse vinnaren varje dag vid middagen – och det behöver inte vara exakt rätt utan mer utifrån ambition, ansträngning och förutsättningar. Syftet är att skapa motivation att ändra beteende, inte att skapa mer stress. I bästa fall blir det en win-win!

Elförbrukning

Familjen bor i ett trähus från 70-talet uppvärmt med direktverkande el i radiatorer och en luftvärmepump. Luftvärmepump är tips 45 i Ett hållbart liv, då den omvandlar energi ur utomhusluften till värme inne. Vi ligger på en elförbrukning runt 21.000 kWh per år. Damen som bodde ensam i huset innan vi köpte det förbrukade hälften så mycket el som vi. Uppvärmningen beräknades till 5.904 kWh/år och enligt husets energideklaration finns det inget mer vi kan göra för energieffektivisera själva huset. Huset är visserligen inte tilläggsisolerat, vilket kanske vore en god idé för att spara på energi (tips 56). Däremot är de flesta fönster utbytta till en hög energiklass. Det allra mesta hänger alltså på familjens elanvändning…

En sak vi provar inom ramen för uppdraget är att sänka temperaturen inomhus en eller ett par grader för att spara el. Till storebror har vi tagit fram ett varmare täcke då han fryser främst nattetid. Hans rum ligger i ett ytterhörn av huset. Mellanbror tycker inte att det märks av någon skillnad. Lillebror tycker att det är väldigt kallt och fryser mycket. Mamman sätter på sig en extra kofta på kvällen och värmer en vetevärmare till sängen på natten. Föräldrarnas sovrum har flera ytterväggar varav en är mest fönster. Pappan tycker att temperatursänkningen fungerar, då det inte varit så väldigt kallt. Enligt bilden sparar vi mellan 60 och 120 kg koldioxidekvivalenter (och 500 till 1.000 kronor) på ett år genom att sänka temperaturen hemma. Det är bra tycker mamman.

Hemelektronik beräknas stå för 17 % av hushållens elförbrukning. Det skulle i vårt fall innebära 3.600 kWh om året eller 300 kWh i månaden. Kan det stämma?!

Mätning av PS4 elförbrukning under spel.

I uppdragslådan låg en elmätare som kan kopplas till olika urtag och mäta apparaters elförbrukning. På bilden mäter vi hur mycket PS4-konsollen drar när lillebror spelar. Enligt mätningen drar vårt PS4 140 W vid spel och 8,5 W i stand by. Det innebär att den förbrukar 266 kWh om året om vi räknar med fyra timmars spelande om dagen i vår familj (både barnen och pappan gillar att spela).

Om du har en sådan mätare kan du själv räkna ut hur mycket olika saker drar genom formeln xW multiplicerat med antal timmar per dag multiplicerat med 365 dagar på ett år.

Storebror har en ny gamingdator som han spelar mycket på. Enligt SVT-nyheter drar speldatorer sex gånger mer energi än vanliga datorer på grund av de resurskrävande komponenter som ingår. Det går dock att välja mer energisnåla komponenter utan att prestandan blir sämre. Storebrors dator är märkt med den amerikanska energimärkningen Energy Star, vilket ska innebära att den är energisnål. Enligt vår elmätare drar hans dator inklusive allt mellan 100 och 200 watt när han spelar. Vid ett snitt på 150 W innebär det 330 kWh om året om storebror spelar i snitt 6 timmar om dagen.

El märkt med Bra miljöval (som har högst krav) kostar runt 90 öre per kWh nu på vintern. Det innebär att vi med våra 596 kWh betalar cirka 540 kr per år för spelandet. Det är kanske inte någon stor summa, utan nackdelen med spelandet är främst andra (som stillasittandet och den konstanta stimulansen av hjärnans belöningscentrum). Familjens spelande släpper ut nära 8 kg koldioxidekvivalenter per år (och det skulle bli 30 kg om vi inte valde miljömärkt el). En snabb överslagsräkning ger vid hand att familjens övriga hemelektronik (datorer, TV och mobiler) drar ungefär lika mycket till. Vi landar därmed på 1.200 kWh/år, totalt ungefär 1.100 kronor/år och 16 kg koldioxid för vår hemelektronik. En tredjedel av siffran ovan, men ändå ganska mycket.

Koldioxidutsläpp

Compricer ger tips på hur vi kan spara på el och har en lista på vad olika saker i hemmet kostar (2014) i elförbrukning. Mamman har räknat om en del av den i koldioxidekvivalenter vid användning av icke miljömärkt respektive miljömärkt el.

Är det intressant med ett kilo koldioxidekvivalenter hit och dit? Ja, det blir det om varje människa bara har 1.000 kg till förfogande per år för att vi ska hålla klimatförändringarna inom rimliga gränser. Det blir till att hushålla!

Klimatkompensation

Familjen försöker minska vår användning av växthusgaser på olika sätt. Samtidigt har vi bestämt oss för att klimatkompensera våra utsläpp, enligt tips 100 i Ett hållbart liv. Vi har valt Go Climate Neutral som stöttar olika projekt för att bromsa uppvärmningen av jordens klimat. De uppfyller Gold Standard, vilket Naturskyddsföreningen rekommenderar för att projekten ska vara hållbara. Kompensationen kostar oss 225 kr/månad för oss fem i familjen.

Att kompensera betyder att ersätta. Tanken med klimatkompensation är att betala pengar till saker som har positiv effekt på miljö och klimat – som trädplantering, solenergi och liknande.

Klimatkompensation diskuteras mycket. Det finns risk för att kompensationen används av rika länder och människor för att köpa sig fria från ansvar, medan fattiga människor och länder drabbas.

Faran är att de som behöver minska sin koldioxidanvändning mest inte gör det. De projekt som används för att kompensera riskerar att använda resurser som fattiga människor hade behövt till annat. Det är till exempel inte lyckat att plantera träd i Afrika på mark som lokalbefolkningen behöver till att odla mat – om träden inte hjälper odlandet! Ibland uppnås en lyckad kombination av träd och gröda, exempelvis skuggodlat kaffe. Ibland planeras träd som inte bidrar alls till lokalmiljön. Vi-skogen, där familjen också klimatkompenserar, har ett väldigt hållbart och bra upplägg för sin verksamhet.

Det är inte helt fel att klimatkompensera, men samtidigt viktigt att fortsätta göra allt vi kan för att minska vår användning av jordens resurser.

Klimatsmarta investeringar?

Det finns mycket att fundera på när det gäller klimatet och våra pengar. Vad används våra pengar till medan vi sparar dem?

Mamman har läst om mikroinvesteringar, där de som har lite pengar över kan vara med och bidra till klimatsmarta investeringar i andra länder. Ett exempel är Trine, som bistår med lån till företag som skapar möjligheter för människor att få elektricitet via solceller i Afrika, Asien och Sydamerika. Pengarna som lånas ut är de du investerar. Om de betalas tillbaka får du igen din investering med ränta – annars får du kanske räkna den som en biståndsgåva. För hur som helst gör ju pengarna nytta för klimatet och de människor som får tillgång till solel! Familjen har valt att investera i två projekt via Trine, som ska bli spännande att följa. Att mikrofinansiera är också tips 111 i årsboken Ett hållbart liv.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Tidsenligt grönbrunspräckligt kakel med orangea detaljer i blombården.

Mamman och pappan funderar också på investeringar på huset. Vi har möjligen råd med en av de tre olika drömmar vi har… Mamman drömmer sedan flera år om att renovera badrummet som är från 70-talet när huset byggdes. Hon rättfärdigar tanken med att badrummet inte uppfyller dagens våtrumsstandard, så det är risk för vattenskador på huset. Pappan vill gärna göra om köket, som är trångt och även det sen huset byggdes. Båda rummen har dessutom sannolikt asbest i materialen.

Samtidigt vill både pappan och mamman investera i solceller på hustaket. I synnerhet som vi har ett hus som förbrukar mycket el så skulle det kännas vettigt att låta en del av den produceras nära huset. Vi skulle enligt kalkyler på nätet kunna producera ungefär en tredjedel av vår elförbrukning själva. Det skulle dock kosta ungefär som en badrumsrenovering att sätta upp solpaneler. Vi kommer att boka ett möte med en firma som grannar i området anlitat för att få en offert att ta ställning till.

Ytterligare en mindre investering som föräldrarna funderar över är om vi ska låta installera en motorvärmare i kallgaraget, för att minska en bils utsläpp vid kallstarter. Frågan är hur stor effekt det har, om det är värt kostnaden på runt 3.500 kr och den el som motorvärmaren drar? Mamman konsulterade Klimatklubben på Facebook och fick svaret att det är en klimatvettig investering utifrån att motorn släpper ut mindre koldioxid, men även mindre av andra giftiga ämnen. Dessutom innebär det mindre slitage på bilen, så den håller längre.

Söta smörgåspålägg

Naturligtvis är det som vanligt bäst att avstå från onödiga produkter och söta smörgåspålägg måste nog räknas till den kategorin egentligen. De finns dock i vårt kylskåp för att de ibland är det enda storebror kan tänka sig för att äta frukostmackan. Lillebror får smaka på helgen. Mellanbror är inte förtjust, så han avstår.

Lillebror berättade här om dagen att han sagt i skolan att han gillar Nutella. Då var det en kamrat som påpekade att den innehåller palmolja. Nu är det så att familjen inte köper Nutella av just den anledningen utan Kung Markattas nötkräm som inte innehåller palmolja, vilket lillebror blev glad att få veta.

Palmolja driver på skövlingen av regnskogen i både Sydostasien och Amazonas. Det finns olika typer av certifieringar, men tyvärr är det inte säkert att dessa går att lita på. I en aktuell artikel lyfter Sveriges Natur hur palmoljeodlingar breder ut sig på mark som Brasiliens bönder var lovad. Brasiliens palmolja är tänkt till biobränsle för miljöbilar i västvärlden. Bönderna kan därför inte odla mat och arbetstillfällena är få på plantagerna, vilket tvingar in dem i fattigdom. Det är alltså säkrast att helt avstå från produkter med palmolja i, vilket är tips 125 i Ett hållbart liv.

Familjen avstår även från köpt jordnötssmör på grund av palmoljan. Mamman mixar i stället ihop eget jordnötssmör med detta recept från SVT. OBS! Kolla så att jordnötterna du köper inte innehåller palmolja!

Hemmagjort jordnötssmör (≈ 2,5 dl)

300 g saltade, rostade jordnötter
1 msk kokosolja
1 tsk vaniljsocker
1 tsk honung

Mixa ihop alla ingredienser. Ju längre du mixar desto mer smörlikt blir det, kortare mixning ger fler nötbitar och mer tuggmotstånd. Vill du ha en mindre mängd går det utmärkt att halvera alla ingredienser så får du lagom till en liten burk.

I ett blindtest mamma gjorde i familjen mellan hemmagjort jordnötssmör och storsäljaren Skippy vann det hemmagjorda stort, förutom just för konsistensen.

Jordnötter är för övrigt ett väldigt proteinrikt livsmedel, fullt i klass med kött. De är nämligen inga nötter, utan baljväxter. Proteinet är inte fullvärdigt, men så länge vi äter varierat så blir det bra. Jordnötter innehåller dessutom flera andra nyttigheter (järn, magnesium, vitamin B och E samt fibrer).

Hasselnötterna i nötkrämen är också nyttiga och fiberrika. Framför allt innehåller hasselnötter vitamin E men även mangan och andra spårämnen vi behöver. Hasselnötter går dessutom att odla i trädgården – vi har en liten hasselbuske som mamman hoppas ska bära frukt en vacker dag!

Lilla söta hasselnöten i sin fina mössa.

Jag har inget att göra!

Ett bra sätt att minska klimatpåverkan är ju att spara på el. Men – allt roligt drivs ju med el: PS4, datorn, läsplattan… Dessutom erbjuder skärmarna en vila från social interaktion och krav. Så när vi föräldrar ber barnen att göra något annat blir det ibland svårt. Eftersom lillebror gillar att lösa problem funderade han ut en lista på saker de kan göra när de ska ha skärmfri tid:

Spela pingis
Bygga lego
Rita
Rubiks kub
Brädspel
Kortspel
Bollaktivitet
Öva jonglering
Styrketräna
Kurragömma
Kull
Dansparty
Utelek (beroende på årstid) snöbollskrig, pulka, studsmatta, lövhög
Hjälpa föräldrarna med något

Vi föräldrar märker förstås att barnen mår bättre när de gör annat än skärmaktiviteter. De blir gladare och tröttare. Dessutom blir de mer sociala – utifrån sin förmåga förstås!

I uppdragslådan fanns också boken Aldrig mer tråkigt-boken från Tukan förlag med 124 tips på aktiviteter att prova på. Barnen kommer att utvärdera den under uppdragets gång.

Familjens favoritfilmer

Här följer tre tips på filmer som familjen tycker är väldigt sevärda och som förhöjs av sitt viktiga budskap.

Vaiana (2016) är en datoranimerad film som handlar om en flicka som är utvald av havet för att rädda sin ö. Hon ger sig ut på en farofylld färd för att hitta Tefitris (moder jords) hjärta som är stulet. På resan möter Vaiana den ganska dryga halvguden Maui och de tvingas motvilligt att samarbeta för att försöka rädda världen. Mellanbrodern tycker om filmen för att det är bra låtar i den. Filmen är spännande och rolig med ett fint budskap. Familjebetyget blir 4,25 av 5 möjliga.

Wall-E (2008) är en datoranimerad science fictionfilm som börjar på jorden som långt i framtiden har fyllts av sopor och övergivits av människorna. Wall-E är en liten robot som blivit ensam kvar med uppdraget att rensa bort soporna. Han har precis lyckats hitta en liten växt när ett rymdskepp med roboten EVA anländer. Wall-E blir förälskad i EVA som först är avvisande, men deras relation utvecklas. När EVA ser Wall-Es växt kapslar hon in den och stänger av. Wall-E följer henne förtvivlad tillbaka till det rymdskepp där resterna av mänskligheten bor. Där väcks den mänskliga kaptenens nyfikenhet på den bortglömda världen människorna lämnat 800 år tidigare. Han och robotarna vill av lite olika skäl återvända till jorden, medan den artificiella intelligens som styr skeppet våldsamt motsätter sig detta. Filmen är både rar och äventyrlig och har ett hoppingivande slut. Familjebetyget blir 5 av 5 möjliga.

Avatar (2009) är en science fictionfilm med datoranimerade inslag som utspelar sig på planeten Pandora. Där har människor har hittat en värdefull energiresurs som de utvinner ur marken och för tillbaka till ett utarmat jordklot. På Pandora finns folket Na’vi som lever i samklang med sin värld, lite som jordens ursprungsbefolkningar gjorde. För att förhandla med det främmande folket bygger människorna avatarer som liknar Pandoras folk. Den före detta marinkårssoldaten Jack Sully blir en av avatarerna och kommer nära befolkningen samtidigt som han rapporterar allt till militären. Han förälskar sig i en Na’vi kvinna och tvingas välja sida när människornas skövlingar förstör hennes hem. Människorna går i strid rustade med moderna maskiner och vapen medan Na’vi litar till naturens kraft och har traditionella vapen som pilbåge och kniv. Filmen är bitvis väldigt spännande och lite otäck, så mindre barn bör inte se den. Den har ett starkt budskap och är väldigt sevärd – särskilt om en gillar science fiction. Familjebetyget blir 4,8 av 5 möjliga.

Föräldrarna har också sett Before the Flood (2016), en dokumentär med Leonardo di Caprio i huvudrollen. Den beskriver klimatförändringarna och de konsekvenser dessa redan har fått och riskerar få framöver. Budskapet är viktigt för vuxna att ta till sig, men riskerar att skapa ångest, så filmen är inte lämplig för yngre barn. Här finns en trailer för filmen.

I Before the Flood reser di Caprio runt jorden och pratar med olika experter om vad som sker. Vi följer honom till Arktis smältande isar, Sumatras och Kanadas skövlade skogar och det stigande vattnet i Florida och runt Stilla havets öar. Allt är konsekvenser av den globala uppvärmning som våra utsläpp leder till. Trots detta finns det fortfarande starka krafter som förnekar fakta, för att de kanske tjänar pengar på fossilindustrin eller kanske inte vill ge upp sin bekväma livsstil. Budskapet är starkt och tydligt: det gäller att snarast sluta helt med fossila bränslen innan katastrofen blir värre! Fattiga människor och olika djurarter världen runt är redan illa drabbade av klimatförändringarna. Låt oss samla alla krafter för att motverka ytterligare skador! Föräldrarna ger den 5 av 5 för budskapet.

Att se på film innebär att använda elektricitet. Familjen använder Bra miljöval-el och det faktum att vi har tre av filmerna som DVD gör att vi kan se dem flera gånger utan att konsumera den extra el som streaming tyvärr innebär.

Vill du se filmerna vi rekommenderar och inte hittar dem second hand, kan du försöka kolla vilka streamingtjänster som drivs med klimatvänlig el hos Greenpeace. Ett av de större företagen på svenska marknaden drivs tyvärr inte med miljövänlig el enligt Computer Sweden. Det är fortsatt viktigt att försöka påverka, så kontakta din leverantör och be dem tänka på klimatet!

Kläder för väder

Vad vi väljer att sätta på oss påverkar miljö och klimat det också. Som vanligt är det bäst att inte köpa alls och näst bäst att köpa begagnat/second hand. Vi försöker använda våra kläder länge, i stället för att byta ut garderoben med modets växlingar. Mellanbror och lillebror har mest ärvda kläder. Mamman har sparat nästan alla storebrors kläder och skor. Dessutom ärver de kläder och skor av en nära släkting som bara är lite äldre än dem också.

Mamman ska försöka ha ett köpfritt år när det gäller kläder. I och för sig tycker mamman inte att hon köper kläder jätteofta. Eftersom de olika test familjen har gjort ändå visat på hög konsumtion, tänker mamman att det är bäst att dra ner. Det har ju också visat sig att vi är dåliga på att uppskatta vår egen konsumtion.

Bästa materialvalen ur klimatsynpunkt sägs vara naturmaterial som lin, ekologisk bomull, ull och viskos. Viskos är gjort av bomull eller cellulosa, som är växternas byggstenar. Helst ska vi undvika materialblandningar, då de är svårare att återvinna. Tyvärr används mycket kemikalier och vatten vid tillverkning av kläder. Det är också lämpligt att tänka på hur arbetsvillkoren ser ut där kläderna tillverkas. Naturskyddsföreningen rekommenderar kläder märkta med GOTS (Global Organic Textile Standard) eller sin egen märkning Bra Miljöval som garant för att kläderna är hållbart tillverkade. Oekologisk bomull är hårt besprutad. Många funktionskläder (som sport- och utekläder) är behandlade med farliga kemiska preparat.

I vår guidebok Ett hållbart liv, tipsar Naturskyddsföreningen om att skapa en ”kapselgarderob” med ett trettiotal plagg och rensa ut resten (tips 4). Mamman tycker att det är ett märkligt tips, eftersom våra second hand-butiker ”drunknar” i kläder. Därför tänker mamman att det är bättre att behålla kläderna själv och använda dem när det passar. Mamman har genom åren upptäckt att hon ibland tröttnar på vissa kläder en period, men gillar dem igen senare. Det kan däremot vara klokt att tänka i termer av kapselgarderob eller basplagg när du börjar köpa vuxenkläder. Skaffar du då kläder av hög kvalitet i enkla basmodeller och färger som står sig, så är chansen högre att kläderna går att använda i många år.

Enkla råd för en mer klimatsmart klädvård – tips 26-30.

Guppyfriend® tvättpåse är klimatsmart – och skyddar isbjörnar och alla oss andra från att få i oss mikroplast!

Tvätta bara om kläderna är smutsiga! ”Smutsa klart” dem innan du lägger dem i tvättkorgen – det vill säga använd dem en dag till! Kolla om det räcker att vädra kläderna eller ta bort fläckar för att de ska bli fräscha igen.
Fyll alltid maskinen och välj ekoprogram om din maskin har sådana. De tar lite längre tid, men spar resurser.
Dosera tvättmedlet enligt anvisningarna på förpackningen (många häller på känsla och då blir det lätt för mycket). Sluta med sköljmedel som egentligen är en onödig produkt och minskar klädernas hållbarhet. Vill du ha ett sköljmedel i kan du prova en matsked ättika istället.
Följ tvättanvisningarna på kläderna för att öka hållbarheten – men prioritera att fylla maskinen i stället för att köra en halvfull 30°-tvätt och en halvfull 40°-tvätt!
Använd Guppy-friend tvättpåse till kläder i fleece eller andra syntetmaterial för att undvika mikroplaster i vattnet! Plasten rensas ur påsen och slängs i papperskorgen.
Lufttorka tvätten i stället för att torktumla eller använda torkskåp. Det ökar klädernas hållbarhet samtidigt som det sparar el.
Laga trasiga kläder i stället för att byta ut dem.