Klimatsmarta investeringar?

Det finns mycket att fundera på när det gäller klimatet och våra pengar. Vad används våra pengar till medan vi sparar dem?

Mamman har läst om mikroinvesteringar, där de som har lite pengar över kan vara med och bidra till klimatsmarta investeringar i andra länder. Ett exempel är Trine, som bistår med lån till företag som skapar möjligheter för människor att få elektricitet via solceller i Afrika, Asien och Sydamerika. Pengarna som lånas ut är de du investerar. Om de betalas tillbaka får du igen din investering med ränta – annars får du kanske räkna den som en biståndsgåva. För hur som helst gör ju pengarna nytta för klimatet och de människor som får tillgång till solel! Familjen har valt att investera i två projekt via Trine, som ska bli spännande att följa. Att mikrofinansiera är också tips 111 i årsboken Ett hållbart liv.

Tips: Väljer du att också investera i Trine genom att klicka på den här länken får både familjen och du en investeringsbonus på €10.

Tidsenligt grönbrunspräckligt kakel med orangea detaljer i blombården.

Mamman och pappan funderar också på investeringar på huset. Vi har möjligen råd med en av de tre olika drömmar vi har… Mamman drömmer sedan flera år om att renovera badrummet som är från 70-talet när huset byggdes. Hon rättfärdigar tanken med att badrummet inte uppfyller dagens våtrumsstandard, så det är risk för vattenskador på huset. Pappan vill gärna göra om köket, som är trångt och även det sen huset byggdes. Båda rummen har dessutom sannolikt asbest i materialen.

Samtidigt vill både pappan och mamman investera i solceller på hustaket. I synnerhet som vi har ett hus som förbrukar mycket el så skulle det kännas vettigt att låta en del av den produceras nära huset. Vi skulle enligt kalkyler på nätet kunna producera ungefär en tredjedel av vår elförbrukning själva. Det skulle dock kosta ungefär som en badrumsrenovering att sätta upp solpaneler. Vi kommer att boka ett möte med en firma som grannar i området anlitat för att få en offert att ta ställning till.

Ytterligare en mindre investering som föräldrarna funderar över är om vi ska låta installera en motorvärmare i kallgaraget, för att minska en bils utsläpp vid kallstarter. Frågan är hur stor effekt det har, om det är värt kostnaden på runt 3.500 kr och den el som motorvärmaren drar? Mamman konsulterade Klimatklubben på Facebook och fick svaret att det är en klimatvettig investering utifrån att motorn släpper ut mindre koldioxid, men även mindre av andra giftiga ämnen. Dessutom innebär det mindre slitage på bilen, så den håller längre.

Söta smörgåspålägg

Naturligtvis är det som vanligt bäst att avstå från onödiga produkter och söta smörgåspålägg måste nog räknas till den kategorin egentligen. De finns dock i vårt kylskåp för att de ibland är det enda storebror kan tänka sig för att äta frukostmackan. Lillebror får smaka på helgen. Mellanbror är inte förtjust, så han avstår.

Lillebror berättade här om dagen att han sagt i skolan att han gillar Nutella. Då var det en kamrat som påpekade att den innehåller palmolja. Nu är det så att familjen inte köper Nutella av just den anledningen utan Kung Markattas nötkräm som inte innehåller palmolja, vilket lillebror blev glad att få veta.

Palmolja driver på skövlingen av regnskogen i både Sydostasien och Amazonas. Det finns olika typer av certifieringar, men tyvärr är det inte säkert att dessa går att lita på. I en aktuell artikel lyfter Sveriges Natur hur palmoljeodlingar breder ut sig på mark som Brasiliens bönder var lovad. Brasiliens palmolja är tänkt till biobränsle för miljöbilar i västvärlden. Bönderna kan därför inte odla mat och arbetstillfällena är få på plantagerna, vilket tvingar in dem i fattigdom. Det är alltså säkrast att helt avstå från produkter med palmolja i, vilket är tips 125 i Ett hållbart liv.

Familjen avstår även från köpt jordnötssmör på grund av palmoljan. Mamman mixar i stället ihop eget jordnötssmör med detta recept från SVT. OBS! Kolla så att jordnötterna du köper inte innehåller palmolja!

Hemmagjort jordnötssmör (≈ 2,5 dl)

Egentillverkat jordnötssmör
  • 300 g saltade, rostade jordnötter
  • 1 msk kokosolja
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 1 tsk honung

Mixa ihop alla ingredienser. Ju längre du mixar desto mer smörlikt blir det, kortare mixning ger fler nötbitar och mer tuggmotstånd. Vill du ha en mindre mängd går det utmärkt att halvera alla ingredienser så får du lagom till en liten burk.

I ett blindtest mamma gjorde i familjen mellan hemmagjort jordnötssmör och storsäljaren Skippy vann det hemmagjorda stort, förutom just för konsistensen.

Jordnötter är för övrigt ett väldigt proteinrikt livsmedel, fullt i klass med kött. De är nämligen inga nötter, utan baljväxter. Proteinet är inte fullvärdigt, men så länge vi äter varierat så blir det bra. Jordnötter innehåller dessutom flera andra nyttigheter (järn, magnesium, vitamin B och E samt fibrer).

Hasselnötterna i nötkrämen är också nyttiga och fiberrika. Framför allt innehåller hasselnötter vitamin E men även mangan och andra spårämnen vi behöver. Hasselnötter går dessutom att odla i trädgården – vi har en liten hasselbuske som mamman hoppas ska bära frukt en vacker dag!

Lilla söta hasselnöten i sin fina mössa.

Jag har inget att göra!

Ett bra sätt att minska klimatpåverkan är ju att spara på el. Men – allt roligt drivs ju med el: PS4, datorn, läsplattan… Dessutom erbjuder skärmarna en vila från social interaktion och krav. Så när vi föräldrar ber barnen att göra något annat blir det ibland svårt. Eftersom lillebror gillar att lösa problem funderade han ut en lista på saker de kan göra när de ska ha skärmfri tid:

  • Spela pingis
  • Bygga lego
  • Rita
  • Rubiks kub
  • Brädspel
  • Kortspel
  • Bollaktivitet
  • Öva jonglering
  • Styrketräna
  • Kurragömma
  • Kull
  • Dansparty
  • Utelek (beroende på årstid) snöbollskrig, pulka, studsmatta, lövhög
  • Hjälpa föräldrarna med något
En mycket kreativ och idérik bok!

Vi föräldrar märker förstås att barnen mår bättre när de gör annat än skärmaktiviteter. De blir gladare och tröttare. Dessutom blir de mer sociala – utifrån sin förmåga förstås!

I uppdragslådan fanns också boken Aldrig mer tråkigt-boken från Tukan förlag med 124 tips på aktiviteter att prova på. Barnen kommer att utvärdera den under uppdragets gång.

Familjens favoritfilmer

Här följer tre tips på filmer som familjen tycker är väldigt sevärda och som förhöjs av sitt viktiga budskap.

Vaiana (2016) är en datoranimerad film som handlar om en flicka som är utvald av havet för att rädda sin ö. Hon ger sig ut på en farofylld färd för att hitta Tefitris (moder jords) hjärta som är stulet. På resan möter Vaiana den ganska dryga halvguden Maui och de tvingas motvilligt att samarbeta för att försöka rädda världen. Mellanbrodern tycker om filmen för att det är bra låtar i den. Filmen är spännande och rolig med ett fint budskap. Familjebetyget blir 4,25 av 5 möjliga.

Wall-E (2008) är en datoranimerad science fictionfilm som börjar på jorden som långt i framtiden har fyllts av sopor och övergivits av människorna. Wall-E är en liten robot som blivit ensam kvar med uppdraget att rensa bort soporna. Han har precis lyckats hitta en liten växt när ett rymdskepp med roboten EVA anländer. Wall-E blir förälskad i EVA som först är avvisande, men deras relation utvecklas. När EVA ser Wall-Es växt kapslar hon in den och stänger av. Wall-E följer henne förtvivlad tillbaka till det rymdskepp där resterna av mänskligheten bor. Där väcks den mänskliga kaptenens nyfikenhet på den bortglömda världen människorna lämnat 800 år tidigare. Han och robotarna vill av lite olika skäl återvända till jorden, medan den artificiella intelligens som styr skeppet våldsamt motsätter sig detta. Filmen är både rar och äventyrlig och har ett hoppingivande slut. Familjebetyget blir 5 av 5 möjliga.

Avatar (2009) är en science fictionfilm med datoranimerade inslag som utspelar sig på planeten Pandora. Där har människor har hittat en värdefull energiresurs som de utvinner ur marken och för tillbaka till ett utarmat jordklot. På Pandora finns folket Na’vi som lever i samklang med sin värld, lite som jordens ursprungsbefolkningar gjorde. För att förhandla med det främmande folket bygger människorna avatarer som liknar Pandoras folk. Den före detta marinkårssoldaten Jack Sully blir en av avatarerna och kommer nära befolkningen samtidigt som han rapporterar allt till militären. Han förälskar sig i en Na’vi kvinna och tvingas välja sida när människornas skövlingar förstör hennes hem. Människorna går i strid rustade med moderna maskiner och vapen medan Na’vi litar till naturens kraft och har traditionella vapen som pilbåge och kniv. Filmen är bitvis väldigt spännande och lite otäck, så mindre barn bör inte se den. Den har ett starkt budskap och är väldigt sevärd – särskilt om en gillar science fiction. Familjebetyget blir 4,8 av 5 möjliga.

Föräldrarna har också sett Before the Flood (2016), en dokumentär med Leonardo di Caprio i huvudrollen. Den beskriver klimatförändringarna och de konsekvenser dessa redan har fått och riskerar få framöver. Budskapet är viktigt för vuxna att ta till sig, men riskerar att skapa ångest, så filmen är inte lämplig för yngre barn. Här finns en trailer för filmen.

I Before the Flood reser di Caprio runt jorden och pratar med olika experter om vad som sker. Vi följer honom till Arktis smältande isar, Sumatras och Kanadas skövlade skogar och det stigande vattnet i Florida och runt Stilla havets öar. Allt är konsekvenser av den globala uppvärmning som våra utsläpp leder till. Trots detta finns det fortfarande starka krafter som förnekar fakta, för att de kanske tjänar pengar på fossilindustrin eller kanske inte vill ge upp sin bekväma livsstil. Budskapet är starkt och tydligt: det gäller att snarast sluta helt med fossila bränslen innan katastrofen blir värre! Fattiga människor och olika djurarter världen runt är redan illa drabbade av klimatförändringarna. Låt oss samla alla krafter för att motverka ytterligare skador! Föräldrarna ger den 5 av 5 för budskapet.

Att se på film innebär att använda elektricitet. Familjen använder Bra miljöval-el och det faktum att vi har tre av filmerna som DVD gör att vi kan se dem flera gånger utan att konsumera den extra el som streaming tyvärr innebär.

Vill du se filmerna vi rekommenderar och inte hittar dem second hand, kan du försöka kolla vilka streamingtjänster som drivs med klimatvänlig el hos Greenpeace. Ett av de större företagen på svenska marknaden drivs tyvärr inte med miljövänlig el enligt Computer Sweden. Det är fortsatt viktigt att försöka påverka, så kontakta din leverantör och be dem tänka på klimatet!

Kläder för väder

Inlägget innehåller reklam i form av annonslänkar till Smarta Saker.

Vad vi väljer att sätta på oss påverkar miljö och klimat det också. Som vanligt är det bäst att inte köpa alls och näst bäst att köpa begagnat/second hand. Vi försöker använda våra kläder länge, i stället för att byta ut garderoben med modets växlingar. Mellanbror och lillebror har mest ärvda kläder. Mamman har sparat nästan alla storebrors kläder och skor. Dessutom ärver de kläder och skor av en nära släkting som bara är lite äldre än dem också.

Mamman ska försöka ha ett köpfritt år när det gäller kläder. I och för sig tycker mamman inte att hon köper kläder jätteofta. Eftersom de olika test familjen har gjort ändå visat på hög konsumtion, tänker mamman att det är bäst att dra ner. Det har ju också visat sig att vi är dåliga på att uppskatta vår egen konsumtion.

Bästa materialvalen ur klimatsynpunkt sägs vara naturmaterial som lin, ekologisk bomull, ull och viskos. Viskos är gjort av bomull eller cellulosa, som är växternas byggstenar. Helst ska vi undvika materialblandningar, då de är svårare att återvinna. Tyvärr används mycket kemikalier och vatten vid tillverkning av kläder. Det är också lämpligt att tänka på hur arbetsvillkoren ser ut där kläderna tillverkas. Naturskyddsföreningen rekommenderar kläder märkta med GOTS (Global Organic Textile Standard) eller sin egen märkning Bra Miljöval som garant för att kläderna är hållbart tillverkade. Oekologisk bomull är hårt besprutad. Många funktionskläder (som sport- och utekläder) är behandlade med farliga kemiska preparat.

I vår guidebok Ett hållbart liv, tipsar Naturskyddsföreningen om att skapa en ”kapselgarderob” med ett trettiotal plagg och rensa ut resten (tips 4). Mamman tycker att det är ett märkligt tips, eftersom våra second hand-butiker ”drunknar” i kläder. Därför tänker mamman att det är bättre att behålla kläderna själv och använda dem när det passar. Mamman har genom åren upptäckt att hon ibland tröttnar på vissa kläder en period, men gillar dem igen senare. Det kan däremot vara klokt att tänka i termer av kapselgarderob eller basplagg när du börjar köpa vuxenkläder. Skaffar du då kläder av hög kvalitet i enkla basmodeller och färger som står sig, så är chansen högre att kläderna går att använda i många år.

Enkla råd för en mer klimatsmart klädvård – tips 26-30.

Guppyfriend® tvättpåse är klimatsmart – och skyddar isbjörnar och alla oss andra från att få i oss mikroplast!
  • Tvätta bara om kläderna är smutsiga! ”Smutsa klart” dem innan du lägger dem i tvättkorgen – det vill säga använd dem en dag till! Kolla om det räcker att vädra kläderna eller ta bort fläckar för att de ska bli fräscha igen.
  • Fyll alltid maskinen och välj ekoprogram om din maskin har sådana. De tar lite längre tid, men spar resurser.
  • Dosera tvättmedlet enligt anvisningarna på förpackningen (många häller på känsla och då blir det lätt för mycket). Sluta med sköljmedel som egentligen är en onödig produkt och minskar klädernas hållbarhet. Vill du ha ett sköljmedel i kan du prova en matsked ättika istället.
  • Följ tvättanvisningarna på kläderna för att öka hållbarheten – men prioritera att fylla maskinen i stället för att köra en halvfull 30°-tvätt och en halvfull 40°-tvätt!
  • Använd Guppy-friend tvättpåse till kläder i fleece eller andra syntetmaterial för att undvika mikroplaster i vattnet! Plasten rensas enkelt ur påsen efter tvätten och slängs i papperskorgen. Om du använder länken eller annonsen nedan för att köpa din egen tvättpåse får familjen en viss provision, vilket vi tackar för.
  • Lufttorka tvätten i stället för att torktumla eller använda torkskåp. Det ökar klädernas hållbarhet samtidigt som det sparar el.
  • Laga trasiga kläder i stället för att byta ut dem.

Facebooka klimatsmart

I Ett hållbart liv tipsar Naturskyddsföreningen om att bli vän med sina grannar (tips 70). Mamman har utifrån det och några av de andra tipsen i kapitlet Grannarna och samhället startat en miljövänlig grannsamverkansgrupp på Facebook. Gruppen är för de i området som vill leva mer klimat- och miljövänligt, exempelvis genom att dela och låna ut saker, tipsa om miljösmarta åtgärder på våra hus, skänka överskott av till exempel frukt och byta tjänster. På en vecka hade 2% av de boende i området anslutit sig till gruppen.

Mamman är också med i en praktisk och inspirerande – ibland skrämmande – grupp på Facebook som heter Klimatklubben. Den innehåller en hel del väldigt kunniga personer inom olika områden och medlemmarna kan få tips och information om det mesta.

Faktum är dock att vårt digitala liv också tar resurser från världen, vilket bland annat SVT uppmärksammat. Dels förstås i de apparater vi använder när vi surfar runt och den el de drar – men inte minst från den elektricitet som de stora tjänsternas serveranläggningar använder. Facebooks anläggning i Luleå drar el motsvarande en större svensk kommun enligt Svenska Dagbladet. Att streama en film/serie i två timmar varje dag motsvarar utsläppen av en halvtimmes flygresa (≈165 kg CO2) per år om företaget som tillhandahåller tjänsten inte tar miljöhänsyn.

Mamman har kollat med sitt webhotell Loopia (där den här bloggen bor) hur de tänker kring miljön. De svarade att de bland annat använder miljömärkt el och tänker på att spara på resurser på olika sätt på sitt kontor. Dessutom har de gjort e-faktura till förstahandsval för kunderna. Det är Naturskyddsföreningens tips 2, ”gör det lätt att göra rätt”!

Kolla gärna med dina favorittjänster på nätet hur de gör med miljötänk! Ju fler som använder sin konsumentmakt till att påverka i frågan desto bättre.

Hur gick januari?

Eftersom vi vill försöka minska vårt klimatavtryck tänker mamman följa upp vissa områden i siffror varje månad, som bilkörning och elanvändning.

Mamman har under januari försökt välja att åka kommunalt i stället för bilen så ofta det har varit möjligt. Eftersom mamman har noteringar över sin mätarställning de flesta månader på året kan mamman konstatera att hon kört 282 färre kilometer i januari 2019 jämfört med januari 2018. Det betyder att mamman har minskat sitt bilkörande med 25% och tagit bort var fjärde kilometer hon körde förra året (869 km i år mot 1.151 km i fjol). Mamman tycker inte att det var särskilt svårt att åka mer kommunalt heller, eftersom hon valt bort de krångligaste resorna (med tre byten). De dagar det går att resa mellan olika uppdrag på max ett byte/resa har det fungerat bra – och inte har mamman mått illa heller. Mamman kommer fortsätta att bilbanta!

Vattenfall har på sin hemsida en mycket bra service till de kunder som hör till deras elnät, där det är möjligt att följa sin elförbrukning ner på dagsnivå. När mamman tittar där visar det sig tyvärr att familjen använt mer elektricitet under januari i år jämfört med förra året. Det kan delvis förklaras av att det var kallare i år, samtidigt har vi sänkt inomhustemperaturen en grad. Vi bor i ett hus som värms av direktverkande el, så en del av vår höga förbrukning beror på det. Jämfört med januari 2017 har familjens elförbrukning minskat.

En bild av familjens förbrukning jämförd med utomhustemperaturen.

Vi måste ändå fråga oss hur det kommer sig att vi har en så förhållandevis hög förbrukning och vad det finns mer vi kan göra. En förändring mamman gjort till det sämre under senaste halvåret är att hon torktumlar fler plagg – en maskin extra i veckan. Det kan vara en orsak till ökningen. Vår torktumlare har en effekt på 1000 W och torkar vanligtvis tvätten på runt tre timmar, så en torktumling extra per vecka innebär ungefär 12 kWh mer i elförbrukning per månad.

Enligt ICA har vi minskat vårt klimatavtryck från 3 till 2 kg CO2e per kilo mat från november till januari. Det ser bra ut, men det är lite svårt att dra några slutsatser av det, för vi har förmodligen handlat mer mat på Coop i januari än i november. Samtidigt har vi försökt minska våra inköp av färdigmat till förmån för mer grönsaker och baljväxter.

Konsumtion var ytterligare en faktor som familjen behövde se över, enligt de test vi tagit. Mamman blev medveten om hur svårt det är att bryta gamla vanor i början av januari, när hennes gamla (redan lagade) handväska definitivt gick sönder. Utan att reflektera gick mamman till Åhléns och köpte en ny. Inte förrän någon dag senare slog det mamman att hon förstås borde ha kollat på second hand först. I jämförelse med januari förra året har mamman lagt ungefär en tredjedel så mycket pengar på ”shopping” i år (1.200 kr jämfört med 3.600 kr).

Lätt att göra mat-rätt?

I vår familj är det komplicerat att prova en ny maträtt. Mamma är vegetarian och barnen har olika svårigheter med maten. I Naturskyddsföreningens bok Ett hållbart liv är tips 2 ”gör det lätt att göra rätt”. Mamman och mellanbror funderade tillsammans över vad vi skulle kunna göra lättare.

Mellanbror kom med förslaget att göra en lista på maträtter som alla i familjen kan äta och sätta på kylen. Mamman tyckte att det var en utmärkt idé. Det ingår i hennes uppdrag att hitta/uppfinna nya recept på näringsriktiga maträtter som funkar för familjen och vardagen. Nu har vi en lista på sånt som redan gillas alternativt ska provas av familjen.

En svårighet med att äta mer veganskt i familjen är att många spännande recept innebär blandad mat – sallader, wokar, grytor… Inget sådant är populärt hos barnet med asperger. Vi kämpar med att hitta acceptabla alternativ till de invanda halvfabrikaten – exempelvis hemgjorda bön- och linsbiffar. Det gäller att få till både utseende, smak och konsistens. Sojakorv är fortfarande mest populärt.

Det verkar ändå underlätta för barnen med NPF att mat-testandet ingår i klimatuppdraget, eftersom det gör det roligare och mindre kravfullt att recensera det som bjuds. Dessutom är mamman bättre på att förbereda barnen på vad som ska serveras tack vare uppdraget, vilket minskar en del svårigheter. Ibland blir det dock tvärstopp och vi får hitta alternativ mat eller en smörgås i stället.

Vi har lärt oss genom att studera tabeller från SLU att potatis, pasta och matvete är bättre än ris. Vi försöker dra ner på halvfabrikaten och mjölkprodukterna. Bästa halvfabrikaten är de färska, veganska som baseras på ekologiskt odlade baljväxter. Familjen älskar ost, vilket är en utmaning, eftersom ost orsakar koldioxidutsläpp i nivå med fläskkött. Det är alltså bland det minst klimatsmarta vi kan äta!

Använd mindre – lev lättare

Varje svensk producerar cirka ett halvt ton (!!) avfall per år. Det är viktigt att återvinna allt som går, resurserna behöver ingå i ett kretslopp för att vi ska leva hållbart. Vi behöver tänka annorlunda och minska mängderna skräp.

Vi kan ta den här trappan till hjälp för att börja göra kloka val. Ju längre ner i trappan desto smartare resursanvändning. De fyra engelska orden på R kommer från tankar om cirkulär ekonomi, ett nytt sätt att se på konsumtion.

Vår familj är ganska duktig på att återvinna och sopsortera. Vi ser till att saker återanvänds i form av att sälja på Blocket eller lokala säljgrupper på Facebook. Vi skänker en del till second hand och mamman försöker laga kläder och saker som är trasiga. Flera tips i kapitlet om hemmet i Ett hållbart liv handlar om detta med att återvinna och sopsortera smart, bland annat genom att göra det enkelt att sortera rätt i vardagen.

Att minimera är ledordet för vårt klimatuppdrag på sätt och vis. Vi letar efter sådant vi kan bli mer sparsamma med: elektricitet, vatten, inköp och mat.

Vi behöver tänka om när det gäller att välja bort saker. Vi är nog vana att unna oss och inte fundera så mycket på det. Psykologen Frida Hylander förklarar i Modern Psykologi (10/2018) som mamman läste innan jul att det är svårt att avstå – det känns dåligt för att vi saknar något. Frida Hylander tipsar om att vi behöver öva oss i att se vad vi kan få i stället när vi väljer bort vissa saker. En sak vi upptäckt är att det är mysigt att spela brädspel ihop i stället för att spela på varsin skärm. Det kallas tilläggsvinst – vi är inte bara rädda om klimatet, vi har det mysigt också!

Faktum är att fler saker inte gör oss lyckligare. När vi har så vi klarar oss, vilket de flesta i Sverige har, så blir vi mer lyckliga av samvaron med andra människor. Att samarbeta och organisera oss för att göra klimatsmarta saker är ett sätt må bra!

Klimatsmart mat

I mammans uppdrag ingår det att hitta nya klimatsmartare val när det gäller maten. Därför tycker mamman att det är intressant att läsa om EAT-Lancet Commission som är en brett sammansatt forskargrupp som sammanställt en studie kring klimatsmart mat och hälsa. De poängterar att ohälsosamma dieter (vilket innefattar både för dåligt med näring och för mycket mat) utgör en större hälsofara globalt sett än oskyddat sex, alkohol, droger och tobak tillsammans gör. Dessutom driver vår matproduktion just nu på klimatförändringarna. Deras huvudslutsats är kortfattat att vi behöver äta en stor del (≈ 95%) växtbaserad mat och endast en liten del (1/18 eller 5,5% av vår mat) bör vara animaliskt baserad föda.

Forskarna har spenderat två år med att komma fram till en diet som är hållbar både med hänsyn till jordens resurser, klimatet och antalet människor på jorden (beräknat på de 10 miljarder vi blir i mitten av århundradet). Mamman hoppas att det kommer att komma receptböcker baserade på dieten snart – gärna även vegetariska! I väntan på den hjälpen har BBC gjort en lista på vad vi kan äta per dag utifrån den dieten. Mamman har översatt den och gjort motsvarande lista här:

  1. Nötter – 50 gram
  2. Ärter och bönor – 75 gram
  3. Kolhydrater – tex. fullkornsbröd och ris 232 gram
  4. Stärkelserika grönsaker – tex. potatis 50 gram
  5. Grönsaker – 300 gram
  6. Frukt – 200 gram
  7. Socker – 31 gram
  8. Matolja (tex oliv) – 50 gram
  9. Mjölk – 250 gram = 2,5 dl mjölk (det vill säga ett stort glas)
  10. Ägg – 13 gram. Ett medelstort ägg väger cirka 55 g utan skal.
  11. Fisk – 28 gram
  12. Kött – 14 gram rött kött och 29 gram kyckling

Tänk på att listan är beräknad per dag! Över en vecka kan du alltså samla ihop exempelvis mängden rött kött till en bit på 98 gram (= en hamburgare till exempel). Du kan äta ett helt ägg ungefär var fjärde dag. På samma sätt måste du minska mängden mjölk du dricker om du samtidigt använder mjölk eller mjölkprodukter i matlagningen exempelvis.

Utifrån detta har det skapats en ny tallriksmodell. Hälften av det vi äter varje dag (varje måltid) bör vara grönsaker och rotfrukter. En sjättedel olika sädesslag och bröd, en sjättedel protein främst i form av ärtor, bönor och nötter (max 1/3 av proteinet ska vara animaliskt varav max hälften av det från kött, fisk, ägg). Resterande lilla åttondel är främst vegetabiliskt fett och lite socker.

Det är sojakorv i stroganoffen. Tomater är inte klimatsmart på vintern, men illustrerar här mängden grönsaker varje måltid ska innehålla.

Fortfarande är det ett klimatsmartare val att äta vegetariskt, även i form av halvfabrikat. I ett hållbart liv är det tips 129. I studien valde de bort vegansk kosthållning för världens befolkning av hälsoskäl. Quorn beräknas släppa ut som mest 4 kg CO2 per kilo, vilket är jämförbart med kyckling. En quornfilet väger 52 gram, så det kan vi äta nästan 4 stycken i veckan. Sojaprodukter är det bättre att människor äter direkt, än att äta djur som fodrats med soja. Soja till människoföda odlas ofta i mindre odlingar än de stora skövlingsfälten i Brasilien – det är klokt att kolla ursprungsmärkning! Halvfabrikaten innehåller förstås ofta mer än bara en sak på listan ovan.

Nötkött innehåller 27% protein och kyckling innehåller 21% protein, , så motsvarande mängd protein översatt till ägg (som innehåller 12% protein) blir ungefär 86 gram, det vill säga att du kan äta nästan två ekologiska ägg om dagen om du avstår från kött. Ett kilo ekologiska ägg producerar 2,5 kg CO2 – ett kilo naturbetesnötkött släpper ut 26 kg CO2 och ett kilo ekologiskt uppfödd kyckling producerar 4 kg CO2. Det innebär att klimatavtrycket minskar om du väljer protein i form av ägg i stället för protein i form av kött. Däremot gynnar du den biologiska mångfalden mer om du väljer att äta naturbeteskött i stället för mer ägg.

När det gäller ost så går det åt 10 liter mjölk per kilo ost. Ett kilo ost orsakar upp till 11 kg CO2 utsläpp. En skiva ost väger ungefär 15 gram (ett kilo ost blir 67 ostskivor). En ostskiva motsvarar 1,5 dl mjölk, vilket är nästan hela den dagliga mjölkransonen.

A propå tomater som är med på tallriksbilden har mamman just läst att stora tomater är bättre än små, att spanska frilandstomater är bättre än svenska odlade i växthus och att holländska tomater bör undvikas då deras växthus drivs med ”smutsig” el. Tomater på vintern är överhuvudtaget en lyx som vi egentligen inte har råd att unna oss ur ett klimatperspektiv.

WWF har med One Planet Plate har satt en klimatbudget på 11 kg CO2 i utsläpp för mat per person och vecka. Det är ett annat sätt att räkna hållbart ätande. Lite hjälp med det får du i WWF:s matkalkylator.

Siffrorna kring koldioxidutsläppen är hämtade från WWF:s köttguide och proteinmängderna från matkalkyl.se.